Epok under 1600-talet (1500-1700-talen) enväldet Epok under 1600-talet (1500-1700-talen)

envälde = All makt samlas i en persons händer Enväldet på 1600-talet = All makt åt kungen Enväldet under 1600-talet kännetecknades av: Maktkoncentration till en enväldig Kung Envälde = All makt samlas i en persons händer, dvs. det är en person som bestämmer. Enväldet som epok på 1600-talet betyder att denna person är kungen. Eller för att använda mer akademisk språk kan man säga att enväldet under 1600-talet kännetecknades av: Maktkoncentration till en enväldig kung,

Statens Makt Sverige idag DÅ på 1600-talet Verkställande den som styr landet Regeringen Kungen Lagstiftande den/de som bestämmer lagarna Riksdagen Dömande den/de som är högsta domare Högsta domstolen

“Staten, det är jag” Ludvig XIV (1638-1715) Kung av Frankrike Kung SOL Ludvig XIV (1638-1715) Kung av Frankrike 1643-1715

orsakerna Medeltiden Pengabrist, vilket ledde till byteshandel Feodalsystemet, med riddaradeln som maktfaktor Kyrkan maktfaktor 1500-talet Handeln kommer igång → pengar Yrkesarmé ersätter riddarna, som förlorar sin roll som samhällsbärare. Arbetade kungarna på att centralisera och stärka sin egen makt och minska adelns makt 1600-talet ENVÄLDIGA KUNGAR Feodaladeln blir hovadel Kyrkan – ett redskap för kungen Orsakerna, alltså varför blev det envälde Efter medeltidens feodalsystem med självständiga länsherrar och nästan ingen pengaekonomi Arbetade kungarna under 1500-talet på att centralisera, dvs. öka statens makt, och stärka sin egen makt Starka nationalstater när feodaladelns makt minskade Helt nya ekonomiska resurser Skedde under 1500-talet en centralisering och förstärkning av kungamakten Den mäktiga feodal adeln som hotat kungens makt blev förvandlad till en hovadel, och blev en samling ofarliga festprissar. Kyrkan – blev ett redskap för kungen, särskilt den protestantiska.

Nya tankar Kung av Guds nåde Naturrätten Kung av Guds nåde – Den enväldige kungen ansågs ha fått sin makt av gud och var därmed endast ansvarig inför Gud. Naturrätten – Idé om att eftersom människan av naturen är ond eller åtminstone är en självisk vilde som behöver tyglas, så behöver människorna ledas av en suverän (en synonym till enväldig regent) för att hållas i schack. Främsta teoretikern bakom idén var engelsmannen Thomas Hobbes.

Var fick Kungen pengar ifrån att betala för allt detta? Skatter Sälja Adelstitlar Ta lån Försämra metallen i sina mynt Avyttra jordagods, dvs. sälja/skänka mark Handel Att underhålla arméer. betala tjänstemän, att demonstrera sin makt av Guds nåde genom att omge sig med pompa och ståt och hålla stora fester för adelsmännen för att hålla dem borta från makten. Allt detta kostade mycket pengar. Var fick då kungen pengar till allt detta?   Skatter – adeln skattebefriade Sälja Adelstitlar – lönsamt, men gav inte så stora summor Ta lån – måste betalas tillbaka Försämra metallen i sina mynt – leder till inflation Avyttra jordagods – finns nackdelar, har vi sett förut – tar slut – minskar de egna intäkterna Handel – vilket en klok furste ägnar sig åt Men de flesta andra av dessa innebar att man sköt problemen framför sig, till sina efterträdare. Till slut - Statsbankrutt – som i Frankrike 1789.

Merkantilism = Nytt ekonomiskt system – syfte fylla på statens skattkista. Landets egen produktion gynnas – statliga bidrag. Handeln gynnas och subventioneras – privilegier till handelskompanier med monopolrättigheter Import hindras och regleras – tullar Kolonier

makten Maktfaktorer: staten (kronan), kungen och riksdagen. I Frankrike på 1600-talet hade kungen förklarat att “staten, det är jag”. Riksdagen hade beslutsrätt I vissa frågor, men måste sammankallas av kungen, så det var lätt fixat. Kungen lät helt enklelt bli att kalla in riksdagen. Det här innebar att kungen hade all makt samlad I sin hand. Kungen hade makt över krigsmakten, byråkratin och finansväsendet (genom merkantalismen) och genom dem hade kungen kontroll över befolkningen.

Sprider sig över Europa under Enväldet Sprider sig över Europa under 1600-talet

slut