Folkmusik som populärkultur Introduktion av centrala begrepp och perspektiv.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Skapa, gestalta, kommunicera
En förskola att förundras i!
Föräldramöte 12 september 2011
Teknik 1 utifrån förmågorna och centrala innehållet Vad teknik är
LinCS – The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society Att studera lärande, tänkande och.
Folkmusik som samtidskultur
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Charlotte Silén, Pedagogiska enheten, Hälsouniversitetet 2003
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Samordning – samverkan - samarbete Falkenberg 21 november 2011 Berth Danermark
Barockmusik Begrepp: Sången blomstrade
Sociala färdigheter I livslångt lärande har sociala färdigheter en viktig funktion. Vi har visat på fyra strategier för att främja livslångt lärande i.
Det svenska politiska systemet: Introduktion
Organisationskultur, makt och konflikt
Musikstilar/genrer.
Vetenskapligt arbete Eva Friman, HUB 2010.
Människan – x:et i skapelsens ekvation Människan är genetiskt relativt oprogrammerad i jämförelse med andra arter. Människan är genetiskt relativt oprogrammerad.
Några av antropologins karaktärsdrag
Lund Studentlitteratur
Ledning och förståelse
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Fenomenologi Av grupp 4: Linnéa Johansson, Wilhelmina Horn, Elin Wahlberg, Nina Haraldson och Johanna Lindman.
PBS i förskolan (Katina Thelin).
Sociologi.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Språk och interkulturell kommunikation
Barnehagen som læringsarena
Läroplansnätverk förskola
? Gymnasiearbetet Hur kan biblioteket hjälpa dig
Berth Danermark Karlstad SAMVERKAN Himmel eller helvete.
VUXENVUXEN DIDAKTIK INLÄRNING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Inlärning ? en förutsättning en utgångspunkt en process ett resultat.
Om man något bättre resultat vill nå,
ARBETSRO I SKOLAN S:t Pers skola, december 2010
Musikhistoria åk 8 Betygskriterier.
Kunskap 1. Vad är kunskap? Hur får vi kunskap?
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Skolutveckling på riktigt - ett formativt förhållningssätt i alla led.
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling.
KUNSKAPSKRAV I 6:AN Musikämnet.
Centrala begrepp i musiken
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Mattias ”Stafen” Englin 2014
Designstöd Daniel Fällman Institutionen för informatik Umeå universitet Design och utvärdering, 5 poäng.
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Stumfilm åk 7.
Håkan Gille Kunskap till praktik 2010 Samverkan främjande och hindrande faktorer (Berth Danermark)
Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga
V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING
Socialpedagogiska innebörder
Onöjesinriktade? Om man kallar något för tjejspel så bekräftar man bara de stereotyper som redan finns!
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Välkomna till musiken! Solsången Hur långt har ni kommit med er rap? Hur kan vi arbeta med texterna? Kan man sätta ihop texterna med varandra? Träna på.
Skolutveckling genom aktionsforskning
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
Daniel Nylén, Institutionen för Informatik Design 1.
Livsåskådning Wilhelm Kardemark doktorand. Livsåskådningsvetenskap Vad studerar man inom den vetenskapen? Vad folk tror på Samtida religiösa uttryck Hur.
VÄNSKAP KÄNNER INGA GRÄNSER Som frivillig inom Röda Korset.
Förändring i organisationer
Coaching.
Organisationsteori: Introduktion
Wilhelm Kardemark Doktorand, religionsvetenskap
Designstöd Design och utvärdering, 5 poäng
En kort introduktion Göran Brante
Tillvalskurser i musik
Artist/Band Elevnamn och klass.
Politiskt deltagande Sammanfattning.
Filmanalys.
Uttryck i slöjd Centralt innehåll:
Ämnesplan Teater & Musikal
Presentationens avskrift:

Folkmusik som populärkultur Introduktion av centrala begrepp och perspektiv

Teoretisk stildefinition Folkmusik är en musikgenre/musikstil som avgränsas och upprätthålls genom 1) att de som spelar, dansar och lyssnar genom spontana och institutionaliserade handlingar ömsesidigt (gjensidig) bekräftar för varandra att genren är en egen socio-musikalisk verklighet och 2) genom att musikaliskt/stilistiskt igenkännande förutsätter specifika hantverksmässiga (spel- och sångtekniska) färdigheter baserade på erfarenheter från folkmusikens egna arenor.

Grundläggande teoretisk utgångspunkt Diskursen om norsk/svensk/irländsk (etc.) folkmusik, manifesterad genom både institutionella och oformella förhandlingar och praxisformer, konstruerar och naturaliserar dominerande föreställningar. Det är m.a.o. inte så att festivaler, utbildningar, skivproduktioner osv. enbart reflekterar en befintlig musikstil eller befintliga intressen, ideal och föreställningar om den här musiken. Det är riktigare att tänka sig att dessa föreställningar och musikaliska referenser konstrueras och kommer att framstå som underförstådda spelregler genom dessa praxisformer och urvalsprocesser.

Deskriptiv definition Instrument Repertoarer och dansformer Funktioner Inlärnings-/förmedlingsformer och oformella institutioner Formell institutionalisering Revival Stildifferentiering

Representationer och markörer Stilmarkörer (varför är detta folkmusik? vilka andra stilelement är framträdande?) Markörer som representerar tradition och nyskapning? Förhållandet mellan artist och publik Symboler och stereotyper

Vad är stil? Repertoar? (verk, struktur, metrik, tonalitet, kompositionsform etc.) Hantverk? (spelstil, instrumentbehandling, idiomatik, frasering, timing, variation/improvisation etc.)

Stil som en samling materiella, klassificerbara karakteristika Entydig stildefinition. Exempel: ”Med folkemusikk meiner denne lovi: Springar (springleik og pols), halling, gangar (vossarull), lydar- og brureslåttar (bruremarsjar), gamal vals og lokkar når dei vert spela på fele, langeleik, bukkehorn, lur, fløyte og munnharpe”. (Bakka/Blom/Holen/Nyvold/Ranheim 1986:3)

Stil som musiceringsform Öppen stildefinition Stil förstås som en uttryckspotential snarare än som en avgränsad samling uttryck.