Biofilmer och främmandekroppsinfektioner

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Advertisements

Åsa Melhus Klinisk mikrobiologi Akademiska sjukhuset, Uppsala
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Tipspromenad Vårdhygien
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
TBC Kungliga Norrländska Lungsotssanatoriet. Varje år dog svenskar i lungsot under slutet av 1800-talet.
Individual Consequences of Antibiotic Use
Könsorganen Puberteten Menstruation Befruktning Preventivmedel
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Information till vårdnadshavare
Multiresistenta bakterier i vården
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Okomplicerad cystit i slutenvård
Multiresistenta bakterier
Att bota infektioner - även i framtiden
Infektion Sårodling Odlingsfynd Antibiotikaval
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Antibiotikabehandling av infektioner under diafragma
Okomplicerad cystit i slutenvård
Repetition Östersjön.
DJUR del 3.
Cellen och dess delar.
Fira med oss.
Behandling vid impetigo
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Hud- och mjukdelsinfektioner
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
SMITTSKYDDSLAGEN.
En liten pp om vårt energisystem
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Kampen mot infektionerna
Allmänt Bakterier är en grupp encelliga mikroorganismer. De finns överallt omkring oss, på huden (i normalfloran), i luften, i livsmedel osv. Efter sitt.
Mikrobiologi.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
RÖRELSESYSTEMET.
Dom nya testerna Förkläde i patientarbete
Text av Emran Safi Myskoxe.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Bakterier som kan orsaka sårinfektioner
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Anaeroba bakterier och deras infektioner
Naglar och VRI.
Hud- och mjukdelsinfektioner
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Biologi Livets former.
Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan.
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Sjukdomar och besvär.
MÄNNISKOKROPPEN.
Infektioner i skelett och leder. Septisk bursit Långvarigt tryck, uttöjning av huden och små hudskador ger möjlighet för hudbakterier att penetrera slemsäcken.
Matförgiftningar Syftet
MRB.
Ultraljudsbad!.
Naglar och VRI.
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2017 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2016 Strama Jönköping
Clostridium Difficile
Presentationens avskrift:

Biofilmer och främmandekroppsinfektioner Åsa Melhus IMV/Sektionen för klinisk bakteriologi asa.melhus@medsci.uu.se

Kochs postulat Bakterien ska regelbundet kunna påvisas från sjuka patienter Bakterien ska kunna isoleras i renkultur (en enda art) och odlas i flera generationer Bakterien ska därefter kunna inokuleras på lämpligt försöksdjur och hos detta orsaka samma sjukdom Bakterien ska kunna påvisas och isoleras hos försöksdjuret

Hela vårt sätt att se på bakterier kan vara en artefakt - Fritt levande (planktoniskt) - Renkulturer (Koch)

Problem Industriella vattensystem Oljeledningar Dentala plack

Biofilmer - det dominerande växtsättet i alla naturliga ekosystem (>99,9%)

Definition Ett mikrobiellt samhälle Irreversibelt fastsatt till en yta/varandra/någon form av underlag Inbäddat i en egenproducerad matrix av extracellulära substanser Uppvisar en förändrad fenotyp (tillväxt, gentranskription)

Bakterier kan i vår kropp befinna sig i planktonisk och biofilmsform samtidigt (lokal infektion + sepsis) Säker markör för biofilmsformen saknas Vid rutinodling av bakterier på labbet, försvinner den typiska biofilmsfenotypen snabbt

Klinisk definition Bakterierna adhererar till någon yta/substrat Lever i klustrar eller mikrokolonier omgivna av extracellulärt matrix Är lokaliserade till en viss plats Är svåra eller omöjliga att eradikera med antibiotika trots full känslighet i planktonisk form

Infektionsproblem relaterade till biofilmer Främmande kroppar Stenar Kroniska infektioner (prostatit, kronisk bronkit, kronisk sinuit, mediaotit med effusion m.fl.) Miljöbakterier hos nedsatta patienter (Pseudomonas, Legionella spp.)

Biofilmproduktion i provrör Beror på: pH CO2 Tillgång på näring Typ av material Förmågan att bilda biofilm i provrör är starkt korrelerat till förmågan att orsaka kliniska infektioner hos KNS

Biofilmer Förändras över tid och rum Kan bestå av en eller flera olika arter Bildas lättast i strömmande vätskor - ju högre strömningshastighet ju högre hållfastbarhet (hög viskoelasticitet) Septiska embolier

Växt av P.aeruginosa i strömmande vätska

Fyra stadier Initiering Utmognad Underhåll Spridning (planktonisk fas)

Initiering - det kritiska steget Grampositiva bakterier är generellt bättre på att adherera än gramnegativa Studie med 2345 endokarditfall: 56% streptokocker, enterokocker 25% stafylokocker (varav 19% S.aureus) Resterande gramnegativer och svamp

Alfahemolytiska streptokocker/viridansstreptokocker Tillhör normalfloran i mun och svalg Ger upphov till: Karies Bukabscesser Subakut endokardit Hjärnabscesser

Experimentell endokardit (kanin) Ca 30 min för bakterier att lokalisera kärlskada Förökning inom timmar Mikrokolonier < 24 tim (ej möjligt för neutrofiler att igenkänna) < 2 dagar majoriteten av bakteriecellerna vilande

Hjärtklaffsproteser 0,5-4% endokardit Tidiga infektioner: KNS Sena (efter 12 mån): streptokocker, KNS, enterokocker, S.aureus

Risker med biofilmer med svamp Jästsvampar är större än bakterier - vegetationerna är därmed också större Högre risk för septiska embolier Checka kapillärbäddar (fingrar, ögonbottnar)

Hälsovårdsrelaterade infektioner (USA) 2 miljoner/år - > 100 000 dödsfall 70% är associerade med medicinteknisk utrustning som ligger inne i kroppen 2/3 orsakas av stafylokocker (S.aureus, S.epidermidis)

Främmande kroppar inom vården Mekaniska hjärtklaffar Pacemakrar Kärlgrafter Ventrikelshuntar Ledproteser Stag, spikar, skruvar Hoffmanninstrument CVK, PAC, artärnålar, venflon KAD, nefrostomi-/suprapubiskatetrar ”Knapp på magen”

Främmande kroppar inom vården forts. EDA-katetrar Dialys-/CAPD-katetrar Insulin-/cytostatikapumpar Linser Tandimplantat Suturer, staples Kvarglömda instrument, torkar

CVK Störst risk för infektion av alla främmande kroppar (3-5%) Biofilmer finns alltid på CVK - alla katetrar kläds med bl.a. proteiner. Kolonisering och biofilmsbildning kan ske inom 3 dagar < 10 dagar - mer biofilm på utsidan Längre men < 30 dagar - mer biofilm på insidan Odlingsfynd: KNS, S.aureus, P.aeruginosa, K.pneumoniae, E.faecalis, C.albicans Undvik att dra blod från CVK vid blododling

Stafylokocker

Stafylokocker Grampositiva kocker, kan vara kapslade Fakultativa anaerober, de flesta är katalaspositiva Tillväxer vid 18-40C, de flesta även i 10% natriumklorid 33 species, 17 kliniskt relevanta S.aureus är den mest virulenta (koagulaspositiv)

Koagulasnegativa stafylokocker Den grupp bakterier som dominerar floran på huden, i hudens körtlar och på slemhinnor hos däggdjur Många stammar kan kolonisera samma person i flera år Mest bakterier (104-106 cfu/cm2) finns i regioner med mycket talgkörtlar och svettkörtlar samt runt kroppsöppningar Utsatta områden där huden fjällar (atopiskt eksem, 80% koloniserade med S.aureus)

Specialiserade kolonisatörer S.capitis: >90% av det som växer på skalpen efter puberteten (fett och talg) S.epidermidis: Ansiktet (torrare), thorax, armar och ben S.auricularis: Yttre hörselgången (vax) S.aureus: Näsan (varierar med ålder, 10-40% bland vuxna, mer hos vårdpersonal) S.saprophyticus: perineum - staging area?, ureasproduktion

Stafylokocker har vanligtvis ett gott förhållande till sin värd, men om hudkostymen skadas genom: större trauma nålstick implantation av främmande kroppar kan dessa bakterier genom att få tillträde till hudens olika vävnader plötsligt bli patogena

Extracellulärt material Slem/glycocalyx Produceras av de flesta stafylokocker Kopiösa mängder från många S.epidermidis och en del S.capitis stammar Modifierad teikonsyra? Formation av biofilmer via quorum sensing

Skillnader mellan KNS-infektioner på sta’n och på sjukhus Samhällsförvärvad Ofta relativt känsliga stammar Mer subakut Sjukhusförvärvad Ofta multiresistanta stammar Stammarna har ökad förmåga att adherera till plastmaterial, olika typer av proteiner Mer akut

Läkningstider Klitoris 2-6 V Öra 6-8 V Ögonbryn 6-8 V Längst ut på penis 3-9 mån Yttre blygdläpp 2-4 mån Läpp 6-8 V Navel Upp till 9 mån Bröstvårta 2-4 mån Pung 2-3 mån Tunga 3-6 V

Oral piercing Blödningar Inandning av metalldelar Oral cellulit Säkra andningsvägar Ab i.v. Dränera abscesser

Näspiercing Näsborrar, nässeptum Hål genom brosk medför ofta blödningar, infektioner, nekros, deformitet Dränage upp i hjärnan Kolonisering av S.aureus

Riskpatienter Diabetiker Patienter med immunsuppression Patienter med klaffel, korrigerade medfödda hjärtfel

Biofilmassocierade infektioner Dröjer ofta länge innan man får tydliga symtom Biofilmer: Påverkar T-lymfocyter och monocyter Påverkar B-lymfocyter, Ig produktion, koagulation Påverkar opsonisering och fagocytos

Cystisk fibros - patienter med biofilmssjuka Staphylococcus aureus Haemophilus influenzae Pseudomonas aeruginosa (80%) Burkholderia cepacia Behandla så tidigt som möjligt

P.aeruginosa G- stav, miljöbakterie (spridd i sjukhusmiljön) Ringa näringskrav - kan växa var som helst Obligat aerob, oxidas +, pigmenterad, söt doft Kapsel, LPS, ett flertal enzymer som bryter ner vävnader, exotoxin Naturligt resistent mot ett flertal Ab, utvecklar lätt resistens Den mest studerade biofilmsbildaren Icke mukoida - mukoida kolonier

Biofilm med P.aeruginosa schematiskt Utsöndring av enzymer m.m. Yttre, ”inaktiv kapsel” Inre ”aktiv kärna” Biofilmer är resistenta mot antibiotika, desinfektions- medel, bakteriofager, amöbor

Test av quorom sensing hos P.aeruginosa

Njursten Ca 15-20% av alla njurstenar tillkommer i samband med urinvägsinfektioner Krävs basisk miljö för att mineralerna ska utfällas (urea blir ammoniak med ureasproducerande bakterier: Proteus, Providencia, Klebsiella, Pseudomonas) För att bli infektionsfri måste stenen avlägsnas

Vad göra när man inte mekaniskt kan ta bort biofilmen? Försöka förhindra biofilmsbildningen (antibiotika, desinfektionsmedel, silver, jobba med olika material/ytor) Använda sig av en substans som hämmar kommunikationen mellan bakterieceller Ibland livslång antibiotikabehandling

Biofilmer och antibiotikaresistens Kan inte penetrera in Långsam tillväxt Biofilmens struktur skyddar Högre frekvens plasmidöverföring, gör att en del bakterier naturligt kan plocka upp DNA från omgivningen och lättare bli resistenta

Antibiotika och biofilmer Funkar inte: Vancocin, aminoglykosider Funkar sådär: Betalaktamer Funkar: Rifampicin, kinoloner, klindamycin, makrolider

Före och 1 tim efter klorbehandling

Hydrofila - hydrifoba ytor

Biofilm med bakterier och jästsvamp