Hud- och mjukdelsinfektioner

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nytt inom infektion - måste vi behandla?
Advertisements

Antibiotikaprofylax Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö
Välkomna till vår information om A (H1N1)vaccinering
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Antibiotikaförbrukningen har ökat i Sverige de senaste två åren
Ann Åkesson Öl Infektionskliniken
Ben- och fotsår ur Hudklinikens bildarkiv
Att bota infektioner - även i framtiden
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hud- och mjukdelsinfektioner
Behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppenvård
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Käkkirurgi = oral & maxillofacial kirurgi
Rinosinuit Definition:
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
Multiresistenta bakterier i vården
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Okomplicerad cystit i slutenvård
Att bota infektioner - även i framtiden
Luftvägsinfektion Skilj på övre och nedre luftvägsinfektion-förekommer ofta samtidigt. Diagnosen beror på besöksorsak och vilka besvär som dominerar Övre.
Akut mediaotit Akut purulent infektion i mellanörat Vanligaste
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Infektion Sårodling Odlingsfynd Antibiotikaval
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Antibiotikabehandling av infektioner under diafragma
Okomplicerad cystit i slutenvård
Behandling vid impetigo
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Hud- och mjukdelsinfektioner
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Hud- och mjukdelsinfektioner
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Läkemedelsverkets workshop om sinuit – år 2004
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Överläkare Marianne Bergström Hudkliniken Sundsvalls sjukhus
EKSEM (MIKAEL KLINKER NOVEMBER 2012)
Ortopedtrauma Norrman / Pikwer © Anamnes
Handläggning av faryngotonsilliter
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Hud- och mjukdelsinfektioner hos äldre
Bakterier som kan orsaka sårinfektioner
Terapiriktlinjer.
Antibiotikabehandling
Hud- och mjukdelsinfektioner
Hud- och mjukdelsinfektioner
ANTIBIOTIKABEHANDLING AV DIABETESSÅR
AT-dag diabetes Diabetesfoten.
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Sveda och trängningar. ”Det svider och tränger” En kvinna som plötsligt får besvär med sveda och trängningar har nästan alltid en urinvägsinfektion En.
Välkomna till bords Läkemedelskommitten
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.
Infektioner i skelett och leder. Septisk bursit Långvarigt tryck, uttöjning av huden och små hudskador ger möjlighet för hudbakterier att penetrera slemsäcken.
Postoperativa sårinfektioner
Diverse övriga infektioner
Frida Wilske Infektionsläkare
Vårdrelaterade infektioner & Antibiotika
Presentationens avskrift:

Hud- och mjukdelsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektionsenheten Helsingborg

10 % av antibiotikarecept i primärvården förskrivs för behandling av hud-och mjukdelsinfektioner. Vanligaste diagnos (STRAMAs diagnos- och receptundersökning vuxna- bensår, erysipelas barn- impetigo, sårinfektion

Bakterier vid hudinfektioner Streptokocker (GAS) Stafylokocker (S.Aureus)

Antibiotika vid hudinfektioner Kåvepenin- Streptokocker Heracillin- Stafylokocker, blandinfektioner Dalacin- vid typ 1 allergi (anafylaxi) påverkan på tarmflora Fucidin- vid typ 1 allergi, stafylokocker

Bensår

Bakterier i sår Kolonisation Penetration Proliferation Invasion

Kolonisation - infektion Ett sår är aldrig bakteriefritt! egna floran smitta från omgivningen Bakteriers benägenhet att orsaka sårinfektion (virulensfaktorer) Toxiner, ytproteiner, kapsel Människans försvar mot infektioner generellt nedsatt immunförsvar: steroidbehandling, lymfom, diabetes lokalt nedsatt immunförsvar: diabetes, nedsatt blodcirkulation Kvarvarande död vävnad

Behandling Kompressionsbehandling Tvätta med vatten Sårrevision vb Arteriell insuff?

när såret är infekterat! Tag sårodling när såret är infekterat!

Antibiotikabehandla en patient med symtom inte ett odlingssvar!

Sår i normal läkning kan vätska och ha gula beläggningar. Rodnad pga hydrostatiskt eksem, ischemi

Odlingsfynd Streptococcus pyogenes – alltid behandling Grupp A Streptokocker (GAS), ß-hemolytiska streptokocker (erytrogent toxin) erysipelas: snabb utbredning av rodnad utmed lymfkapillärerna lymfangit: rodnad utmed lymfbanorna (“blodförgiftning”) Staphylococcus aureus – behandling ibland tjockt, gult sekret lokalt (koagulas).

Antibiotika - när? Djup sårinfektion Erysipelas (streptokocker) Risk för spridning till viktiga organ Risk för spridning till senor, leder, proteser Feber och allmänpåverkan Patienter med sämre försvar mot infektioner Ej ytlig hudinfektion eller kolonisation

Antibiotikaval Kåvepenin® 1-1,6gx3 streptokockinfektioner Heracillin® 750 mg-1gx3 rena stafylokockinfektioner och blandinfektion med streptokocker Dalacin® 300mgx3 vid penicillinallergi Fucidin® 250mg 1-2x3 vid penicillinallergi

Behandlingstid Bör hållas kort! 7-10 dagar

Terapisvikt ? - att överväga innan antibiotikabyte Dåligt avflöde? Venös insufficiens, stram vävnad? Når antibiotika fram? Nedsatt arteriell cirkulation? Djup infektion? Kirurgisk dränering? Abscess, osteit? Bakomliggande sjukdom

Varför inte antibiotika? Normala bakteriefloran slås ut och därmed en del av infektionsförsvaret ingen sund konkurrens i såret goda bakterier som producerar baktericida ämnen tas bort nya mer virulenta bakterier tar plats Biverkningar antibiotika-associerad diarré i 30% allergiska reaktioner Resistenta bakterier!

Impetigo

Icke bullös- Gulaktiga såriga utslag vanligen kring näsa och mun. Honungsfärgade krustor. Streptokocker, S. Aureus. Bullös- Eksemliknade förändringar med blåsor som går över i sårytor. S. aureus. Inga krustor. Beh- Ta bort skorpa, tvätta med tvål och vatten. Ev. Mikrocid. Nytt preparat AltargoR (Retapamulin). Ges 2 ggr dagligen i 5 dagar. Topikalt antibiotikum med ny verkningsmekanism (50S ribosomen) Utbredda fall T. Heracillin. Kåvepenin vid streptokocker.

Follikulit Furunkel Karbunkel Små pustler vid hårsäck Djupare hårsäcksinfektion med abscess-bildning Karbunkel Sammansmältning av flera furunklar

Etiologi- Staph aureus Behandling Vid ytliga infektioner i första hand rengöring, t ex baddning med Klorhexidinsprit. Vid abscessbildning incision och dränage. Antibiotikaindikation Utbredda infektioner eller spridning till omgivande vävnad, lymfangit/lymfadenit, feber. OBS! Infektioner i ansikte och lednära ökar antibiotikaindikationen. Antibiotikaval Förstahandspreparat: Heracillin 0.75-1gx 3 7-10 dagar Pc-allergi: Dalacin 300mgx3 alt Fucidin 250mg1-2x3

Furunkulos Recidiverande furunklar Virulent S.Aureus-stam har i regel koloniserat näsan. Tvättning med klorhexidinhaltig tvål dagligen + Microcid i näsan 2-3 ggr/dag i 2 veckor samtidigt med sanering av hemmiljö kan prövas. Går alltid över med tiden.

Erysipelas

Akut insättande feber, frossa, allmänpåverkan. Skarpt avgränsad ytlig infektion med intensiv rodnad som sprider sig successivt. Svullnad, ömhet, värmeökning. Vanligt med blåsbildning. Etiologi- Streptokocker vanligen GAS.

Diffdiagnos- Trombos, flegmone (diffust avgränsat, inte så rött, smetigt sår, S.Aureus), hydrostatiskt eksem, nekrotiserande fasciit. Predisponerande faktorer- lymfödem, venös insuff, sårskada, svamp mellan tårna, eksem. Beh- Bensyl-Pc 1-3gx3 iv, Kåvepenin 1-2 g x3. Tid ca 10 dagar.

Djurbett

När profylax? (Tidig antibiotikabehandling < 5 dagar) Kan övervägas vid punktionsskador (Ffa händer, ansikte). Djupa skador som ej kan exideras Immunsupprimerade patienter

I akuta skedet alltid täcka Pasteurella multocida PcV Amoxicillin Doxycyklin alt Trimsulfa vid Pc-allergi Ingen stafylokocktäckning initialt de egna stafylokockerna aktuella först efter 5-7 dagar

Odla!