Smittskyddsområdets etik – ur ett folkhälsoperspektiv

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Geriatrisk vårdfilosofi om geriatrik, värdegrund och vårdfilosofi
Advertisements

Etik – Moral - Människosyn
Etik i vård och omsorg SOMS1201.
Om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder
Kursplaner (årskurs 7-9)
Nationell riskbedömning
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
FoI Byggnadsverk – Trafikverket, SBU, SP m fl
Medievanor.
Medievanor.
BARNKONFERENS 2012 Said Niklund, förvaltningschef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Trollhättans Stad.
Vad innebär ett barnperspektiv
Etik och ärftlighet: exemplet cancer
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Uppsala Kompetensutvecklingsdagar MAS
Hot och risker Hur ser då hoten och riskerna ut?
Inför provet.. Här får du lite hjälp med vad du ska träna på och vad du kan ha med på din stödlapp. Provet är till för att mäta dina kunskaper om hur Sverige.
Ta ställning och handla!
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Att dela kakan rättvist i vården
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Bilder för lokal utbildning
Kapitel 12 Marknadsföringen påverkas av omvärlden.
Förbättringskunskap Begreppet förbättringskunskap är en översättning av det som i amerikansk litteratur kallas för Profound knowledge of improvement. Förgrundsgestalter.
Christian Munthe Professor i praktisk filosofi Nätverket för medicinsk etik I västra Sverige Arbetsgruppen f ordnat införande: nya läkemedel.
Värdemigrationsprocesser i teorin – en resa i tid och rum Av Lise-Lotte Gustafsson & Olof Franck 1 december 2008 Sverige i Europa, Europa i världen Interkulturell.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Att bli klokare med hjälp av andra Socialt kapital är summan av den tillit som individerna i en grupp eller samhälle har för varandra. Det är beroende.
1 Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2 SBU:s uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur (ett samlat) medicinskt, ekonomiskt,
Samhällets krisberedskap – kommunen i fokus
Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se.
SAMHÄLLET & LIVET SOM ETT SPEL… Christian Munthe Filosofiska institutionen
SPELA MED MIG, SÅ SPELAR JAG MED DIG spelteorins väg till fred & samarbete Christian Munthe Filosofiska institutionen
Försiktighetens pris… …och klimatets Christian Munthe Filosofiska institutionen
Konferens om Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen 5 april 2011 Rafael Lindqvist Från sociala rättigheter.
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Vad är smittskydd? Eva Gustafsson Smittskydd Skåne
Design & Utvärdering, 5 poäng Designern Torsdagen den 23/3 Informatik A.3.
Etik och ledarskap.
Detta är God Vård
1 Mångfald Hur leder man en arbetsgrupp som präglas av mångfald ?
Välkommen till den nya hemsjukvården KOMHEM – vård, omsorg och rehab nära dig
SÄRART OCH UTESLUTNING är begreppen handikapp och funktionsnedsättning nedvärderande? Christian Munthe Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet.
Var går gränsen mellan att bota och förbättra? – eller är frågan fel ställd? Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
Den ”galna brottslingen” och det goda samhället – forskargruppen FILUR – Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se.
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Skolutveckling genom aktionsforskning
Revision & Redovisningsval Pernilla Broberg/Torbjörn Tagesson Balans nr 1/2015 s 8Civilekonomen nr 2/2015 s 30.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Förhindrande av Tuberkulos smittspridning i röntgensjuksköterskans arbete Samir Alic, Tatiana Fedorova.
Leder etnisk mångfald till kontakt eller konflikt? Andrej Kokkonen.
Med de lokalt smittskyddsansvariga läkarna och sköterskorna
Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014–2017
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
2015 | UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN SEDAN 1666
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Validering inom Lärarlyftet
Kan legitimitet berättiga orättvisa lagar?
Gentester och försäkringar – etiska grundfrågor
Olika teorier om yttrandefrihet
Svensk prostatacancervård i internationell belysning
Vetenskap och beprövad erfarenhet – begreppens möjliga innebörder
Risk- och sårbarhetsanalyser
Delat beslutsfattande och SIP
Rättigheter = s. 20.
EN DAG OM FORSKNING KRING SPEL
Presentationens avskrift:

Smittskyddsområdets etik – ur ett folkhälsoperspektiv Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se

Smittskydd, folkhälsoarbete och vård Smittskyddsorganisationen i Sverige (och annorstädes) har ett folkhälsoperspektiv Populationsinriktning (hindra/begränsa epidemier, pandemier) Preventionsinriktning (minska smittorisk, minska omfattningen av smittspridning) Vårdens (och andra samhällssektorers) organisation utnyttjas av smittskyddet och smittskyddsverksamheten kommer också på andra sätt i kontakt med dem Vården har en annan organisation än smittskyddet och styrs av andra regleringar, operativa värderingar och etos Sektoriseringen av samhället: bevekelsegrunderna för folkhälsoområdet i stort skiljer sig från vårdens

Vårdetik vs. folkhälsoetik Vårdetiken bygger på Individperspektiv: patienten Professionsperspektiv: vårdarens beslutsproblem Reaktiv/reparativ uppgift i förh. t. individers hälsoproblem Olika grundläggande etikperspektiv kan anläggas på aktualiserade frågor vårdetisk debatt och forskning Praktiskt konsensus: patientnytta och -autonomi ska vara styrande individuella rättigheter + skydd mot Instrumentalisering av individen Folkhälsoetiken bygger på Populationsperspektiv: befolkningen som helhet Samhällsperspektiv: samhällsinstitutioners beslutsproblem Preventiv och proaktiv uppgift i förh. t. Befolkningshälsan Olika grundläggande etikperspektiv folkhälsoetisk debatt och forskning Oenighet och oklarhet i praktiken: mål/grundvärden? restriktioner/individens ställning? Folkhälsoetik mycket yngre forskningsområde än vårdetiken

Skillnader och konflikter Synen på ohälsa som ett problem för individen för samhällets funktionalitet Kan inte vs. kan berättiga avsteg från vanliga rättigheter, restriktioner, samhällsordningar, m.m. Synen på levererade nyttigheter individuella kollektiva Individens ställning Självbestämmande Ansvar Instrumentalisering Patienten som ”victim and vector” Prioriteringar individ - grupp instrumentalisering patienter vs. Andra Förtroende Fasthållande vid eget etikperspektiv Hänsyn till andra etikperspektiv

Samhällets syn i Sverige och internationellt Svenska regleringar ger klar prioritet till smittskyddets perspektiv vid konflikter med andra samhällssektorer, även vården Samhället uttrycker en önskan om att sådana konflikter ska förebyggas, mildras eller överbryggas i görligaste mån, men ger ingen klar vägledning om hur eller på vilka grunder Oklart hur den svenska smittskyddsregleringen passar den nya folkhälsopolitiken (självbestämmande, jämlikhet, individualism, förutsatt god befolkningshälsa och samhällsfunktionalitet ) Jämfört med andra länder har Sverige både ett starkare och ett svagare individskydd (kompensation, integritet, rättssäkerhet) WHO’s och andra länders grundsyn i samklang med den svenska, inklusive oklara mål och avvägningar Trycker på vikten av varsamhet med skarpa tvångsmedel och att prioriteringar ska styras av folkhälsoskäl Politiska värden och förtroendets betydelse: ”fair process” Problem: snabb aktion eller välgrundad aktion?

Forskningsfrågor Etik-strategier för konflikthantering Risk-etik Smittskyddets etik och den nya folkhälsopolitiken Sårbara grupper Offer för smitta Hot mot andra och samhället Offer för smittskyddsåtgärder Offer för fördomar och omotiverad diskriminering Vaccinationsetik Etiska frågor pga. antibiotikaresistensutvecklingen Analyser byggda på värsta-lägesscenarier ”Svenskarna och dom andra” Folkhälsoetiska grundmodeller och teorier