Bakterier som kan orsaka sårinfektioner

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Åsa Melhus Klinisk mikrobiologi Akademiska sjukhuset, Uppsala
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Ann Åkesson Öl Infektionskliniken
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
Hud- och mjukdelsinfektioner
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp – när, var, hur ?
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Bakteriell patogenes T7
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
Multiresistenta bakterier i vården
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
för framtidens patient i primärvården
Multiresistenta bakterier
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
Infektion Sårodling Odlingsfynd Antibiotikaval
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
Antibiotikabehandling av infektioner under diafragma
Socialstyrelsens MRSA-workshop april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen.
MRSA och smittskyddslagen
Fira med oss.
Behandling vid impetigo
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Hud- och mjukdelsinfektioner
Mikroorganismer.
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
HUDEN.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Hud- och mjukdelsinfektioner
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Mikrobiologi.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Människan: Blodomloppet
Barn och antibiotika i Sverige
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Hud- och mjukdelsinfektioner hos äldre
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Anaeroba bakterier och deras infektioner
Hud- och mjukdelsinfektioner
Hud- och mjukdelsinfektioner
Biofilmer och främmandekroppsinfektioner
Säker vård i Skåne Tema vårdrelaterade infektioner Ingrid Mattiasson.
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Sjukdomar och besvär.
ANTIBIOTIKABEHANDLING AV DIABETESSÅR
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Immunförsvaret.
Välkomna till bords Läkemedelskommitten
Infektioner i skelett och leder. Septisk bursit Långvarigt tryck, uttöjning av huden och små hudskador ger möjlighet för hudbakterier att penetrera slemsäcken.
Hepatit A Kallades förr epidemisk gulsot Smittämne: ett picorna-virus (heparnavirus). Smittväg: fekal-oral. Inkubationstid 15 – 50 dagar. Smittsamhet:
Lite om Mikrobiologisk provtagning
Matförgiftningar Syftet
MRB.
Frida Wilske Infektionsläkare
Vårdrelaterade infektioner & Antibiotika
Vitaminer.
Presentationens avskrift:

Bakterier som kan orsaka sårinfektioner Åsa Melhus IMV/Sektionen för klinisk bakteriologi asa.melhus@medsci.uu.se

Vår kropp är som ett rör

Hud- och mjukdelsinfektioner Huden är en välfungerande barriär: normalflora hudflagning smörjande körtlar antimikrobiella substanser lite surt Skadas av: Hudskador, främmande kroppar, maceration (uppluckring via vätska), hudsjukdomar, dålig cirkulation, dålig lymfdränage, undernäring

Patogenes Primär Sekundär Tertiär Via hårsäckskanaler/körtelutgångar Via minimala hudskador Sekundär Hudsjukdomar, t.ex. eksem Virusförändringar, hudsår Tertiär Omvänt förlopp. Via blodet slår sig bakterier ner i hudvävnader och leder till vävnadsskador

Tidens påverkan Akuta sår Kroniska sår Primära hudpatogener: betahemolytiska/ pyogena streptokocker, S.aureus, P.aeruginosa Kroniska sår Sekundära patogener: tarmflora ”Röret vänder sig ut och in” ju längre tiden går

Bra begrepp att kunna Kontamination (förorening): bakterier gör ett tillfälligt besök på en kroppsyta. Går att tvätta bort Kolonisering: bakterier vidhäftar och förökar sig på plats. Går ej att tvätta bort. Kan vara första steget i en infektionsprocess Infektion: bakterierna invaderar vävnader eller åstadkommer skador

Hur odlar man sår? Rengör såret Ta provet från djupet/i sårkanten Ange alltid på remissen var såret sitter Biopsier ger en bättre bild än pinnprover

Grupp A streptokocker (GAS)= S.pyogenes Bärarskap i svalget vanligt Infektioner i huden: Impetigo Lymfangit, erysipelas, cellulit Nekrotiserande fasciit Sepsis, toxiskt chocksyndrom

Komplikationer i huden Guttat psoriasis Förvärrad psoriasis Erytema nodosum (knölros) Diagnos fastställs med odling eller serologi (vid senkomplikationer)

Andra betahemolytiska streptokocker Grupp C och G streptokocker kan ge liknande infektioner (sårinfektioner, tonsilliter), men medför sällan några komplikationer Grupp B streptokocker är mer involverade i sår, och ses relativt ofta hos diabetiker

Impetigo = svinkoppor

Erysipelas = rosfeber

Lymfangit = lymfkärlsinflammation

Staphylococcus aureus Infektioner i hud, mjukdelar, inkl. sårinf Osteomyeliter (benröta) Pneumonier (lunginflammation) Endokarditer (hjärtklaffsinflammation) Sepsis (blodförgiftning) Vårdrelaterat problem: “sjukhussjukan”

Vad kan S.aureus? Adhesiner Kan vara kapslad Protein A (binder upp IgG) Överföra gener på olika sätt - blir lätt resistent

Enzymer Bryter ner hudens vävnader (spridning lokalt) Koagulas (avstängning och maskering) Katalas (försämrad avdödning) Serinproteas (ökar influensans infektionskapacitet)

Toxiner Kan producera > 40 olika toxiner Membranskadande (hemolysiner, leukocidiner, hudnekrotiserande, neurotoxiska) Pyrogena (feberframkallande) Epidermolytiska (hudens yttersta lager lossnar, blåsbildning)

Panton-Valentine leukocidin (PVL) Slutet av 1990-talet i Frankrike: Samhällsförvärvad pneumoni hos friska barn och unga vuxna med normala lungor. Mortalitet 50% Obduktion: Diffus bilateral, nekrotisk och hemorrhagisk pneumoni. Rikligt med G+ kocker i klasar

Karakteristika Predisponerande viral infektion Leukopeni Blododling: S.aureus, PVL+ Lungrtg: spridda förtätningar <5% av alla stammar bär på PVL, finns bland MRSA

Pyrogena exotoxiner Enterotoxin A-E, G-J, K-M Matförgiftning Toxic shock syndrome Stafylokockorsakad scharlakansfeber Enterotoxin F (=toxic shock syndrome toxin-1) Infektioner i benvävnader

Toxic shock syndrome Beskrevs första gången 1978 - “tampongsjukan” Hög feber, huvudvärk, förvirring, “röda ögon”, rodnad, ödem, diarré, uttalad chock Hos svåra fall även akut njursvikt, DIC, perifera gangrän, död Scarlatiniforma hudutslag, fin fjällning på händer och fötter

Epidermolytiska toxiner Exfoliatin A/B Bind till proteiner i huden Antikroppar skyddar Exfoliativa sjukdomar: impetigo (krustaformad/bullös) Staphylococcal scalded skin syndrome (SSSS). Drabbar ffa nyfödda, små barn, patienter med immunosuppression/njursvikt/AIDS

SSSS Beskrevs första gången 1878 (Ritter’s disease) Akut debut med generaliserat erytem (rodnad). Inom 1-2 dagar börjar huden skrynkla ihop sig. Stora blåsor dykter upp, och utbredda hudområden kan lossa; akut toxemi, död Toxinerna verkar på distans. Ingen S.aureus i blåsorna om ej sekundärt infekterade Bakterierna återfinns vid ingångsporten, navelstump, ansikte)

SSSS

Om du har en Akilleshäl, så kommer S.aureus att hitta den Defekter i leukocyter rörelseförmåga (diabetes, reumatoid artrit, Downs syndrom) Defekter i opsonisering (hypogammaglobelinemi) Defekter i intracellulär avdödning (kroniska granulomatösa sjukdomar) Kroniska underliggande sjukdomar (maligniteter, alkoholism, hjärtsjukdom) Hudskador Främmande kroppar Infektioner med andra mikroorganismer, ffa virus Antibiotikabehandling

Follikulit

Furunkel och karbunkel

Typisk klinik - går direkt att avgöra etiologi Impetigo Follikulit Paronychi Furunkel, karbunkel Hidroadenit Erysipelas, cellulit Flegmone Hematogen spridning

Infektioner efter bett Insekter Betahemolytiska streptokocker S.aureus Borrelia

Infektioner efter bett Djurslag (tandstruktur, munflora) Infektionsfrekvens 2-50% Händer, armar Pasteurella multocida Capnocytophaga canimorsus Staphylococcus pseudintermedius, (MRSP)/aureus DF-2, EF-4 m.m. Vanlig munflora, tarmflora, luftvägspatogener