Bakterier som kan orsaka sårinfektioner Åsa Melhus IMV/Sektionen för klinisk bakteriologi asa.melhus@medsci.uu.se
Vår kropp är som ett rör
Hud- och mjukdelsinfektioner Huden är en välfungerande barriär: normalflora hudflagning smörjande körtlar antimikrobiella substanser lite surt Skadas av: Hudskador, främmande kroppar, maceration (uppluckring via vätska), hudsjukdomar, dålig cirkulation, dålig lymfdränage, undernäring
Patogenes Primär Sekundär Tertiär Via hårsäckskanaler/körtelutgångar Via minimala hudskador Sekundär Hudsjukdomar, t.ex. eksem Virusförändringar, hudsår Tertiär Omvänt förlopp. Via blodet slår sig bakterier ner i hudvävnader och leder till vävnadsskador
Tidens påverkan Akuta sår Kroniska sår Primära hudpatogener: betahemolytiska/ pyogena streptokocker, S.aureus, P.aeruginosa Kroniska sår Sekundära patogener: tarmflora ”Röret vänder sig ut och in” ju längre tiden går
Bra begrepp att kunna Kontamination (förorening): bakterier gör ett tillfälligt besök på en kroppsyta. Går att tvätta bort Kolonisering: bakterier vidhäftar och förökar sig på plats. Går ej att tvätta bort. Kan vara första steget i en infektionsprocess Infektion: bakterierna invaderar vävnader eller åstadkommer skador
Hur odlar man sår? Rengör såret Ta provet från djupet/i sårkanten Ange alltid på remissen var såret sitter Biopsier ger en bättre bild än pinnprover
Grupp A streptokocker (GAS)= S.pyogenes Bärarskap i svalget vanligt Infektioner i huden: Impetigo Lymfangit, erysipelas, cellulit Nekrotiserande fasciit Sepsis, toxiskt chocksyndrom
Komplikationer i huden Guttat psoriasis Förvärrad psoriasis Erytema nodosum (knölros) Diagnos fastställs med odling eller serologi (vid senkomplikationer)
Andra betahemolytiska streptokocker Grupp C och G streptokocker kan ge liknande infektioner (sårinfektioner, tonsilliter), men medför sällan några komplikationer Grupp B streptokocker är mer involverade i sår, och ses relativt ofta hos diabetiker
Impetigo = svinkoppor
Erysipelas = rosfeber
Lymfangit = lymfkärlsinflammation
Staphylococcus aureus Infektioner i hud, mjukdelar, inkl. sårinf Osteomyeliter (benröta) Pneumonier (lunginflammation) Endokarditer (hjärtklaffsinflammation) Sepsis (blodförgiftning) Vårdrelaterat problem: “sjukhussjukan”
Vad kan S.aureus? Adhesiner Kan vara kapslad Protein A (binder upp IgG) Överföra gener på olika sätt - blir lätt resistent
Enzymer Bryter ner hudens vävnader (spridning lokalt) Koagulas (avstängning och maskering) Katalas (försämrad avdödning) Serinproteas (ökar influensans infektionskapacitet)
Toxiner Kan producera > 40 olika toxiner Membranskadande (hemolysiner, leukocidiner, hudnekrotiserande, neurotoxiska) Pyrogena (feberframkallande) Epidermolytiska (hudens yttersta lager lossnar, blåsbildning)
Panton-Valentine leukocidin (PVL) Slutet av 1990-talet i Frankrike: Samhällsförvärvad pneumoni hos friska barn och unga vuxna med normala lungor. Mortalitet 50% Obduktion: Diffus bilateral, nekrotisk och hemorrhagisk pneumoni. Rikligt med G+ kocker i klasar
Karakteristika Predisponerande viral infektion Leukopeni Blododling: S.aureus, PVL+ Lungrtg: spridda förtätningar <5% av alla stammar bär på PVL, finns bland MRSA
Pyrogena exotoxiner Enterotoxin A-E, G-J, K-M Matförgiftning Toxic shock syndrome Stafylokockorsakad scharlakansfeber Enterotoxin F (=toxic shock syndrome toxin-1) Infektioner i benvävnader
Toxic shock syndrome Beskrevs första gången 1978 - “tampongsjukan” Hög feber, huvudvärk, förvirring, “röda ögon”, rodnad, ödem, diarré, uttalad chock Hos svåra fall även akut njursvikt, DIC, perifera gangrän, död Scarlatiniforma hudutslag, fin fjällning på händer och fötter
Epidermolytiska toxiner Exfoliatin A/B Bind till proteiner i huden Antikroppar skyddar Exfoliativa sjukdomar: impetigo (krustaformad/bullös) Staphylococcal scalded skin syndrome (SSSS). Drabbar ffa nyfödda, små barn, patienter med immunosuppression/njursvikt/AIDS
SSSS Beskrevs första gången 1878 (Ritter’s disease) Akut debut med generaliserat erytem (rodnad). Inom 1-2 dagar börjar huden skrynkla ihop sig. Stora blåsor dykter upp, och utbredda hudområden kan lossa; akut toxemi, död Toxinerna verkar på distans. Ingen S.aureus i blåsorna om ej sekundärt infekterade Bakterierna återfinns vid ingångsporten, navelstump, ansikte)
SSSS
Om du har en Akilleshäl, så kommer S.aureus att hitta den Defekter i leukocyter rörelseförmåga (diabetes, reumatoid artrit, Downs syndrom) Defekter i opsonisering (hypogammaglobelinemi) Defekter i intracellulär avdödning (kroniska granulomatösa sjukdomar) Kroniska underliggande sjukdomar (maligniteter, alkoholism, hjärtsjukdom) Hudskador Främmande kroppar Infektioner med andra mikroorganismer, ffa virus Antibiotikabehandling
Follikulit
Furunkel och karbunkel
Typisk klinik - går direkt att avgöra etiologi Impetigo Follikulit Paronychi Furunkel, karbunkel Hidroadenit Erysipelas, cellulit Flegmone Hematogen spridning
Infektioner efter bett Insekter Betahemolytiska streptokocker S.aureus Borrelia
Infektioner efter bett Djurslag (tandstruktur, munflora) Infektionsfrekvens 2-50% Händer, armar Pasteurella multocida Capnocytophaga canimorsus Staphylococcus pseudintermedius, (MRSP)/aureus DF-2, EF-4 m.m. Vanlig munflora, tarmflora, luftvägspatogener