Avelsindex för de svenska köttraserna Anna Näsholm, Institutionen för husdjursgenetik presentation på Gismestad Medel till projektet har erhållits från Stiftelsen Lantbruksforskning Anna har gjort ekonomiska beräkningar och gett förslag på indexets uppbyggnad och indexvikter Indexvikterna har modifierats enligt rasföreningarnas önskemål

Frågeställningar Varför Avelsindex? Vilka egenskaper ingår? Hur vägs de samman? Beskriv delindexen Varför ingår inte alla avelsvärdena i Avelsindex?

Avelsmål för köttraserna Kor och tjurar som har en hög slakttillväxt och ger ett önskvärt klassificeringsresultat, som kan reproducera sig normalt med lätta kalvningar samt är friska och sunda

Målegenskaper i svensk köttrasavel Kalvningsförmåga hos kalven (direkt komponent) Kalvningsförmåga hos kon (maternell komponent) Tillväxt till 200d, maternell komponent (mjölkmängd) Nettotillväxt från födelse till slakt Fettgrupp registrerad vid slakt EUROP-klass registrerad vid slakt

I KAP sker avelsvärderingen i 3 delar Födelsevikt, kg (direkt, mat.) Födelsevikt, kg Tillväxt 200d, kg (direkt, mat.) Tillväxt födelse – 200d, kg Tillväxt 200 – 365d, kg Slakttillväxt, g/dag Fettgrupp EUROP-klass 3. Kalvningsförmåga, 2 klasser, (direkt, mat.) Födelsevikt, kg Avelsvärderingen ger ”3 typer” av avelsvärden Maternella avelsvärden för kalvningsförmåga och tillväxt Direkta avelsvärden för tillväxt och slaktkropp Direkt avelsvärde för kalvningsförmåga

Avelsindexets delindex DelindexAvelsvärdenMätegenskaper ModersindexKalvningsförmåga, maternelltKalvningsförmåga Tillväxt 200d, maternelltFödelsevikt Tillväxt 200d Tillväxt d Produktions-SlaktkroppstillväxtFödelsevikt indexFettgruppTillväxt 200d EUROP-klassTillväxt d Slaktkroppstillväxt Fettgrupp EUROP-klass FödelseindexKalvningsförmåga, direktKalvningsförmåga Födelsevikt

En struktur med renrasavel. Selektionen förutsätts i första hand ske i avelsbe- sättningar. Vid beräkningarna av kostnader/intäkter för tillväxt och slaktkroppsegenskaper har antagits att den renrasiga kalven köps in vid 200 dagars ålder och föds upp som ungtjur till slakt. Vid beräkningarna för kalvningsförmåga har antagits att kalvningen sker i en besättning som säljer kalvarna vid 200 dagars ålder. Bakgrund för de ekonomiska beräkningarna

Avelsindex = c 1 v 1 A 1 + c 2 v 2 A 2 + c 3 v 3 A 3 + c 4 v 4 A 4 + c 5 v 5 A 5 + c 6 v 6 A 6 där A 1 – A 6 = avelsvärden för de enskilda målegenskaperna v 1 – v 6 = ekonomiska vikter c 1 – c 6 = antal diskonterade uttryck modersindex produktionsindex födelseindex c 1 v 1 A 1 + c 2 v 2 A 2 c 3 v 3 A 3 + c 4 v 4 A 4 + c 5 v 5 A 5 c 6 v 6 A 6

Ekonomiska vikter Tillväxt födelse – 200d Slakttillväxt Kostnader har beräknats för förändringar i tillväxt från födelse till 200d, från 200d till 365d och från 365d till slakt samt för slaktad tillväxt från födelse till slakt. När beräkningarna har gjorts för respektive period har tillväxt i övriga perioder antagits vara oförändrad. De förändrade kostnaderna har beräknats för perioden från 200d till slakt. Ökar kalvens tillväxt fram till 200d ökar kalvens pris. Detta kompenseras av en förkortad tillväxtperiod från 200d till slakt. Hänsyn har tagits till: Kostnader för foder och mineral Ränta djurkapital Arbetskostnader Ränta på rörelsekapital (Byggkostnader = 0)

EUROP-klass Fettgrupp Intäkter har beräknats vid förbättrad klassificering av ungtjuren. För fettgrupp har hänsyn tagits till att intäkten är som störst vid ett optimum. Kalvningsförmåga Kostnader har beräknats som skillnad mellan kostnader för lätt/normal kalvning och svår kalvning. Hänsyn har tagits till: Extra arbete (2 tim) Veterinärbesök + medicin (1/3 av svåra kalvningar) Ökad dödfödselfrekvens hos kalvarna (30 % mer vid svår kalvning) Ökad dödlighet hos korna (10% mer vid svår kalvning) ger ökad kostnad för rekrytering samt förlorad slaktintäkt Ekonomiska vikter

Direkta kalvningsegenskaper, tillväxt och slaktkroppsegen- skaper faller ut en gång tidigt i djurens liv, medan egenskaper som uttrycks av moderdjuren faller ut senare och vid flera tillfällen under deras liv. För den ekonomiska jämförelsen måste en gemensam tidpunkt väljas. Betäcknings- eller semineringstidpunkten är här ett naturligt val eftersom jämförelsen mellan tjurar är av störst intresse vid detta tillfälle. Antalet möjliga kalvningar i olika generationer under olika år har beräknats och diskonterats till betäckningstidpunkten i enlighet med ”The discounted gene flow method” (Mc Clintock & Cunningham, 1974). Beräkningarna är gjorda för 10 generationer och 20 år. Diskonto 4, 6 eller 8 % (innehåller basränta och risk men inte inflation) har jämförts Diskontering

AngChHeLimSim Modersindex Kalvningsförmåga, maternellt0,40,391,250,80,5 Födelse-200d, maternellt10,44221 Produktionsindex Slakttillväxt0,81,14110,75 EUROP-klass0,40,290,50,40,63 Fettgrupp0/0,40,140,3750,40,13 Födelseindex Kalvningsförmåga, direkt11111 ”Beslutade” relativa vikter (C*V) OBS! De i tabellen redovisade relativa vikterna kommer innan de tas i bruk våren 2009 att justeras för önskad spridning på avelsvärden, delindex och avelsindex

Jens Fjelkners examensarbete 2003 visade på ett behov av olika indexvikter för de olika köttraserna Hereford och highland 1.och 2. Modersegenskaper och kalvens överlevnad 3. Köttproduktion Charolais och simmental 1.Kalvens överlevnad 2. Köttproduktion 3. Modersegenskaper Blonde 1.Köttproduktion 2. Kalvens överlevnad 3. Modersegenskaper Limousin 1.Kalvens överlevnad 2. Modersegenskaper 3. Köttproduktion Angus 1.och 2. Kalvens överlevnad och köttproduktion 3. Modersegenskaper 1 = viktigast 2 = viktigare 3 = viktig

S-index i Danmark Index för funktion Fertilitetsindex Kalvningsintervall Kalvningsindex Livskraft, mat. Kalvningsförlopp, mat. Mjölkproduktionsindex Kalvens vikt 200d, mat. Kalvens vikt 365d, mat Födelseindex Livskraft, direkt Kalvningsförlopp, direkt Index för produktion Tillväxtindex Slaktkroppsindex Exteriörindex Index i Storbritannien Beef value Slaktkroppsvikt Formklass Fettklass Calving value Kalvningssvårigheter Kalvningsintervall