Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2013 Årskurs 8 BMSL

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Kolhydrater Vid fotosyntesen bildar växterna kolhydrater. Till denna grupp hör socker, stärkelse och cellulosa.
Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
METABOLISM KOLHYDRATER (GLUKOS).
Vad är liv?.
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Cellen.
Ett kretslopp innebär att ämnen cirkulerar genom ett ekosystem (Tex Jorden), till exempel vatten eller kol. Vad menas när vi talar om 'kretslopp' och.
Energigivande näringsämnen
Varför är kolatomer så viktiga ?
Bakterier , celler och andra små saker
KOL KEMISK BETECKNING: C ATOMNUMMER: 6
Maten.
Repetition inför NP i biologi
Unika egenskaper hos kol
Kol och Kolväten.
Alkaner Alkoholer Organiska syror
Fotosyntesen Hur fungerar den?.
Livets former Djur.
Celler, organ och organsystem
Hej! Välkomna till NO!.
Näringsämnen i kroppen
Sammanfattning mat och hälsa
Fotosyntesen.
Repetition inför NP i biologi
-läran om det biologiska arvet
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Sockerarter Socker används som energi (mat, bränsle)
Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
KEMI Vad är det egentligen?.
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
BIOKEMI Livets kemi.
Kemi finns överallt runtomkring oss.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
ÄMNENA I MATEN.
FOTOSYNTESEN OCH CELLANDNINGEN
Kolets kemi Organisk kemi.
Fibrer Fibrer är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Fibrer är gjord av ett korn. Vad är fibrer? Fibrer kommer ifrån växtriket. Växtriket är.
Han delade på 1700-talet in alla levande varelser i olika grupper. Då utgick han från två huvudgrupper som han kallade RIKEN.  Växtriket  Djurriket.
Består av kol-, syre- och väteatomer Finns som socker, stärkelse och cellulosa Kommer från växtriket Är vår viktigaste energikälla.
Fotosyntes. Ungefär för 3 miljarder år sedan var jorden en ganska dyster plats. Inte den gröna plats fullt av växter och andra organismer som vi idag.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Kolhydrater - samlingsnamn för olika sockerarter
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Syns inte men finns ändå
Kolhydrater.
Svampar Svampar är närmare släkt med djur än med växter
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Allt ärftligt material i en cell kallas för genom.
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
Vatten.
1.
Människokroppen - celler i samarbete
Kolhydrater.
Presentationens avskrift:

Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2013 Årskurs 8 BMSL Livets kemi Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2013 Årskurs 8 BMSL

kOLHYDRATER Samlingsnamn på ämnen som vi får (största delen av) vår energi ifrån. Kommer från växtriket. Används av växterna som Energikälla Energiförråd ”Byggmaterial” De 3 vanligaste sorterna: Socker Stärkelse Cellulosa

Socker Glykos - uppbyggnad Kemisk formel C6H12O6 En molekyl består alltså av kolatomer, väteatomer och syreatomer Kolatomerna är skelettet – sitter ihop i en kedja Finns flera olika sorters socker Olika molekyler, men liknande egenskaper Det finns ”enkla” och ”sammansatta” sockerarter Enklaste sockerarten: glykos H O C C C C C C

Glykos - uppbyggnad C Istället för väteatomer på alla tomma platser sitter det en syreatom på varje kolatom. Kemisk formel C6H12O6 En molekyl består alltså av kolatomer, väteatomer och syreatomer H O O O O O O O C C C C C C

Glykos - uppbyggnad Varje syreatom kan binda till två atomer. På ”andra sidan” har varje syreatom därför en väteatom. Kemisk formel C6H12O6 H H H H H H O O O O O O C C C C C C

Glykos - uppbyggnad C längst ut på kedjan – har plats för 2 H Som om inte det vore nog så har kolkedjan dessutom snott ihop sig till en 6-hörning istället för en rak kedja! Kemisk formel C6H12O6 O Kolkedjan finns kvar som skelett H H H O C C H O C C H O H H H H H C C O som har släppt sitt H och binder ihop kedjan O O H H

Glykos - uppbyggnad C längst ut på kedjan – har plats för 2 H Hur ritar man då strukturformeln för denna molekyl? För att förenkla brukar man inte märka ut kolatomerna och de ensamma väteatomerna. Kemisk formel C6H12O6 O Kolkedjan finns kvar som skelett H H H O C C H O C C H O H H H H H C C O som har släppt sitt H och binder ihop kedjan O O H H

Glykos Glykos = druvsocker Det ämne som bildas i de gröna bladen vid fotosyntes Det ämne som kroppen kan ta upp direkt som näring Finns alltid löst i blodet (ca 0,1%) Andra enkla sockerarter: Fruktos (fruktsocker) Galaktos

Jämförelse enkla sockerarter Glykos Fruktos Kemisk formel C6H12O6 Utgörs av en 6-kant Kan tas upp direkt av cellerna som näring Kemisk formel C6H12O6 Utgörs av en 5-kant Kan endast brytas ner i levern

Sammansatta sockerarter SACKAROS LAKTOS = ”vanligt” socker Finns i strösocker, bitsocker, florsocker, etc. Uppbyggt av glykos och fruktos =mjölksocker Finns i alla sorters mjölk & mejeriprodukter Uppbyggt av glykos och galaktos

Stärkelse Finns i potatis, bröd, pasta, ris, m.m. Vanligaste kolhydraten i vår föda! Kallas även polysackarid Består av ca 300-1000 glykosringar som sitter ihop i en kedja Enkla eller förgrenade kedjor Bryts lätt ner i människokroppen till glykos = socker

Cellulosa Också en polysackarid Också en lång kedja av glykosringar Dock mycket ”rakare” än stärkelse, och mer stabil molekyl => mycket svårare att bryta ner (omöjligt för människan) Kan brytas ner av idisslare, termiter, vissa svampar och bakterier Används av oss för att tillverka papper (trämassa) och kläder (bomullsfibrer)