”Samverkansmodell före ett hälsosamt åldrande” Lisa Brunzell, regional samordnare

Regeringsuppdraget, 2010-2013 Syftet är att skapa samverkansformer för att öka förutsättningarna för äldre personer att förbättra hälsan genom hälsocoachning och ett brett utbud av meningsfulla aktiviteter Ge andra landsting och kommuner kunskap och inspiration om hur de tillsammans med den ideella sektorn kan bidra till att personer 60–75 år ska kunna känna välbefinnande, gemenskap och ha ett aktivt och hälsosamt åldrande. Socialdepartementet har gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att ”Försöksverksamheter med hälsocoacher” Bygger på lokalt samarbete Vårdcentral - Hälsocoachning av distriktssköterska eller hälsoutvecklare Mötesplatser i kommuner– aktiviteter och träffar arrangeras tillsammans med ideella föreningar Kunskap och inspiration ska ge vägledning för andra landsting och kommuner = Seniorguiden Exempel på urval vid starten Landsting – påbörjat hälsofrämjande arbete inom primärvård, exempelvis samtalsmetoden Motiverande samtal, MI Kommuner – etablerat samarbete med ideell sektor Vilka landsting/regioner och kommuner deltar? 25 vårdcentraler; Landstinget i Värmland; Region Skåne; Landstinget i Jönköping, Landstinget i Sörmland 16 kommuner/vårdcentraler; Hammarö/Skoghall- Lövnäs, Kil, Sunne, Säffle När? Start september 2011 - avslut september 2013

Målgrupp Personer 60–75 år, ”i tredje åldern” Ökad risk för sjukdom utifrån minst ett av följande kriterier: Förhöjt blodsocker Förhöjt blodtryck Ökat bukomfång Mild depression Knappt 2000 individer har rekryterats i de fyra länen, varav ¾ i interventionsgrupp och ¼ i kontrollgrupp Värmland – 100 individer per lokalt projekt/vårdcentral Inklusionskriterier - förhöjt blodtryck (140–159/90–99) som inte behandlas med läkemedel förhöjt blodsocker (Hba1c 42–52 mmol/mol) som inte behandlas med läkemedel lättare depression (12–20 poäng enligt MADRS självskattningsskala) som inte behandlas med läkemedel ett midjemått ≥ 94 för män, ≥ 80 för kvinnor. Tredje åldern – utgår ej från biologisk ålder, att ej vara beroende av vård och omsorg Fjärde åldern – utgår inte från biologisk ålder, är beroende av vård- och omsorgsinsatser

Vad är samverkansmodell? Bygger på lokal samverkan Syftar till; - att optimera resurser - ge struktur - möjlighet till tydligare kommunikation

Oberoende forskningsbaserad utvärdering Effektutvärdering hälsovariabler, subjektivt och objektivt skattade folkhälsoekonomisk utvärdering Umeå universitet Processutvärdering process- och implementeringseffekter av försöks-verksamheter med hälsocoacher NHG, Nordic Healthcare Group Effektutvärderingen kommer främst att belysa om: - det finns någon skillnad i hälsorelaterad livskvalitet mellan individer som får stöd enligt modellens upplägg och individer som inte får sådant stöd det finns någon skillnad i medicinska värden och subjektivt skattade levnadsvanor mellan grupp A och grupp B arbetssättet enligt modellen är kostnadseffektivt. Processutvärderingen ska: - belysa vilka effekter som genomförandet av samverkansmodellen har haft, både strukturellt och professionellt redogöra för erfarenheter och lärdomar av resultaten - ge förslag till framtida åtgärder som är nödvändiga för det fortsatta arbetet med att främja ett hälsosamt åldrande utifrån samverkansmodellen Önskvärt är att … utvärderingen visar att de deltagare som ingått i interventionsgrupp har fått en bättre hälsa än i kontrollgrupp Förhoppningsvis kommer … resultatet visa att de olika aktiviteterna vid de sociala mötesplatserna har haft betydelse för besökarna att samverkansmodellen visar på hälsoekonomiska vinster

Samverkan upplevs fungera bättre idag än vid start och före projektet Totalt har samverkan förbättrats från ett genomsnitt på 3,1 till 3,4 6 Hur fungerar samverkan utifrån roll? Hur fungerar samverkan i de olika länen? ”bättre samverkan än före projektet och ny samverkan med ideell sektor” Mycket bra Definition av Samverkan Samverkan är ett tvetydligt ord och betyder olika sak för olika människor. Här utgår vi ifrån professor Berth Danemarks definition av samverkan (Samverkan – Himmel eller Helvete?): I samverkan har de olika parterna sin specifika kompetens, sitt regelverk och sin organisation men ett gemensamt mål. Man utför medvetna målinriktade handlingar i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat syfte. Frågeställning: Hur fungerar samverkan inom försöksverksamheten idag? Hur fungerade samverkan över kommun/landstingsgränsen avseende livsstil och levnadsvanor innan försöksverksamheten? Svarsalternativ: Skala 1-6 (konverterat till 0-5 för den grafiska presentationen) 1= mycket dåligt 6= mycket bra Resultat Samverkan upplevs ha förbättrats markant genom projektet. Personal på mötesplatser upplever en bättre samverkan än vid start Hälsocoacher och kommunsamordnare delar uppfattningen om hur bra samverkan fungerar. Den har fungerat på samma nivå från start. Samverkan upplevs ha förbättrats under projektet i Jönköping och i Värmland. Däremot upplevs samverkan fungera på samma nivå som före projektet i Skåne. Upplevelsen av samverkan har försämrats från starten. I Sörmland upplevs samverkan fungera på samma nivå som vid starten. Mycket dåligt Data: Medelvärde av svaren

Dessa är vedertagna förutsättningar för god samverkan 7 Enkätsvar vid försöksverksamhetens start, okt 2011 Enkätsvar efter ett år, okt 2012 Frågeställning via webbenkät till personal vid start och efter ett år Vad är viktigt för dig för att samverkan skall fungera? Flera svarsalternativ kan kryssas för Svarsalternativ: Syfte och mål, Definition av hur effekt mäts, Kännedom, Förankring, Ledning, Förtroende, Resurser, Gränsdragning, Kontinuitet, Tolerans och acceptans för olikheter, Dialog och möten, Eldsjälar, Individen i fokus, Annat, vad? (fyll i svar) De mest frekvent förekommande svaren var i stort sätt desamma vid de två tidpunkterna. De faktorer som upplevdes ha relevans för samverkan har bekräftats vara viktiga vid uppföljningen ett år in i projektet. Frekvensen har ökat vilket betyder att samstämmigheten över vad som är viktigt har ökat. Förtroende har blivit viktigare. Över 60% av de svarande tycker att det är en viktig parameter för samverkan, mot 36% vid studiens start. Dialog och möten anses viktigt av en stor andel av de medverkande. Dialog och möten säkerställs genom strukturen på ett projekt. På de platser där samverkan inte upplevs fungera brister struktur och kommunikation. Data: Andel av svaren

Effektutvärdering- exempel på delresultat från 6-månadersuppföljningen, alla län Utfallsmått Baseline, 0 månader Sex månader   Interventions grupp Kontrollgrupp Systoliskt BT 140 133 135 Diastoliskt BT 80 HbA1c 38 Midjemått 98 97 96 Gångtest 480 470 522 520 EQ5D-VAS 83 85 MADRS 4 3 I tabellen presenteras sju utfallsmått vid baseline och efter sex månader. I tabellen används medianen, dvs. det ”mittersta” värdet i en fördelning. Systoliskt blodtryck tenderar att sjunka i både interventions- och kontrollgrupperna. Gångtestet visar en tendens till högre gånghastighet i både interventions- och kontrollgrupperna. EQ5D-VAS mäter hälsorelaterade livskvalitet på en skala med ändpunkterna 100 (lika med ”den bästa hälsa man kan föreställa sig”) och 0 (lika med ”sämsta tänkbara hälsa”). Den hälsorelaterade livskvaliteten tenderar att öka i båda grupperna. MADRS är ett självskattningsinstrument för depressiva symptom där ett lågt värde indikerar att man inte har några problem och ett högt värde att man har svåra problem. 0-54 poäng. Ett värde under 12 betraktas som obesvärad och medianvärdena ligger klart under denna gräns för båda grupperna.

Vägledningen Seniorguiden Nationell vägledning och plattform som samlar kunskap och ger inspiration för att främja ett hälsosamt åldrande www.fhi.se/Seniorguiden.se

www.regionvarmland.se Lisa.brunzell@regionvarmland.se 054- 701 11 30