Text av Emran Safi. 2012 Myskoxe
Utseende Myskoxe har ytterpäls. Ytterpälsen har upp till 50 cm långa täckhår som nästan rör vid marken. Myskoxens kroppslängd är 180-250 cm. Dess skulderhöjd är 120-165 cm och som vuxen väger en tjur drygt 400 kg. Hanen är 20 - 40 % större än honan. Vid födseln väger en kalv 8 - 15 kg och efter ett år väger de runt 70 kg. Både hanar och honor har horn som är mycket breda vid basen uppe på pannan. Hornen växer nedåt på var sin sida av huvudet och böjer sig sen uppåt mot spetsarna. Hanens horn är tydligt kraftigare än honans. Myskoxen har en stor och kraftig kropp. På den främsta delen av ryggen har den en skulderpuckel. Halsen, benen och svansen är korta. Myskoxens ytterpäls har upp till 50 cm långa bruna täckhår som nästan når marken. Ytterpälsen fungerar också som en regnjacka.
Utbredning De svenska myskoxarna lever i Härjedalen i närheten av den norska gränsen. Myskoxen lever även i norra Kanada och Alaska samt i nordöstra Grönland och söderut till Scorebysund. Man har fört in myskoxen till västra Grönland, Dovrefjäll i Norge samt till öar utanför Sibirien och Alaska. Myskoxen har sin naturliga utbredning på den arktiska tundran. I Sverige lever myskoxen i den kalla miljön ovanför trädgränsen på vintern. På sommaren drar de sig ner på lite lägre höjd till björkarna och granarna.
Föda Myskoxen är växtätare och lever av bärris, gräs, starr, lavar, vide, björk och örter. Arter som starr och fårsvingel hör till favoriterna. På sommaren äter myskoxarna nära vatten och på ängar. På vintern rör de sig högre upp på fjället där den kraftiga blåsten håller marken mer fri från snö. När födan trots blåsten är täckt av snö använder myskoxen sina klövar för att skrapa bort snön. Myskoxen är idisslare. Idisslare är djur som ” äter maten” flera gånger. Myskoxe har en speciell mage för att klara den speciella maten.
Levnadsätt Både hanar, honor och ungar lever tillsammans i flockar. En flock leds av en dominerande hane - tjur. Det kan också finnas ungkarlsflockar som består av unga hanar. I Sverige har vi så pass få myskoxar så de håller sig normalt till en flock, men hanarna kan vandra iväg för sig själva under sommaren. Om myskoxen hotas av t.ex. vargar eller isbjörnar i andra länder så springer de inte iväg. De vuxna ställer sig skuldra mot skuldra i en cirkel med ansiktena utåt. Kalvar och unga djur som är lätta byten får en plats inne i mitten. Myskoxarna kan bryta sig ut från cirkeln för att angripa eller skrämma fienden. Men de vänder snabbt tillbaka till sin plats i cirkeln. Kommer angriparen för nära kan den riskera att bli spetsad av myskoxarnas spetsiga horn eller bli ihjältrampad.
Fortplantning Under parningstiden parar sig tjuren med alla könsmogna honor. Dräktigheten varar under cirka 9 månader och honan föder normalt en unge i april-maj. Ibland kan hon få tvillingar, men det är sällsynt. Ungen som man kallar för kalv, väger 8-15 kg vid födseln. Kalven föds ofta i april-juni. Några få timmar efter födseln kan kalven stå upprätt och följa med modern. Kalven diar hos modern under det första året. Men redan när kalven är en vecka gammal kan den börja äta växter så smått. När kalven är 6 månader gammal växer hornen fram. De är fullt utvecklade först vid 6 års ålder. Honan blir könsmogen när hon är runt 2 år gammal. Parningen sker vid 4-5 års ålder och därefter kan hon få ungar vart annat år. Hanen blir könsmogen när han är runt 5 år gammal. Sen blir han utslängd ur flocken och håller sig till en ungkarlsflock med andra unga hanar. I naturen lever myskoxar om allt går bra tills de är 15-25 år. Den äldsta vi känner till i Sverige är myskoxen Ulrika som blev minst 22 år gammal.