Lantbrukets hänsyn vid stallgödselspridning Johannes Eskilsson Regelenheten, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 2015-04-01.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige Introsidan!
Advertisements

Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Tvärvillkor Vanligaste bristerna 2009 Larm i stallar m.m. om djurskydd Nya tvärvillkor 2011 Livsmedelssäkerhet Bevattningsregler.
Handläggning av slamärenden Falkenberg
Sammanställning länsstyrelserna
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Vattenplaner på gårdsnivå
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Dränering och växtnäring
Internationell Utblick
Växt- och miljöavdelningen
Vad händer i Östersjöländerna på miljöområdet?
Tvärvillkor inom växtnäringsområdet
Ämneskommitté Vatten Välkomna till en mötesplats för att synliggöra kunskapsbehov och för att främja samverkan i fältförsöksverksamheten inom områdena:
Slam, fosfor och miljögifter i jordbruket. Policys och beslut Kemikalier – Ingen spridning av ämnen med inneboende farliga egenskaper (toxicitet, persistents,
Klimatzoner.
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Vad är på gång i Europa? Allmänt Nitratdirektivet Cross compliance / tvärvillkor Vattendirektivet är EU gemensamma direktiv och regler som påverkar jordbruket.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Hygienrutiner i förskolan
IPM-arbetet Direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel - integrerat växtskydd (IPM) - behörighetsutbildningar - obligatorisk funktionstest -
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Samråd Vad en Tävlingsledare bör känna till Fråga: Vad är samråd.
Vattendirektivet Vattenförvaltning
Tvärvillkorskontroller inledning
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
EU:s vattendirektiv – vad händer?. Sid 2 | Lantbrukarnas Riksförbund Tidtabell för EU:s vattendirektiv Karaktärisering av vattenmiljöer.
PBL 2 kap 6§ Ny bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad….hänsyn till… översvämningar och erosion.
Tillsyn efterbehandling en introduktion till tillsyn över efterbehandling av förorenade områden.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
FÖRSURNING I molnen bildar svavlet och vattnet svaveldioxid och ibland svavelsyra I röken från industrin finns det svavel-föreningar. Det sura regnet faller.
1 Översiktsplaner i Jönköpings län KommunKommun- omfattande ÖP antagen Aktualitets- prövning Programarbete/ avgränsning av MKB Antal FÖP totalt samt (före-87)
Utökning av nitratkänsliga områden Under 2011 kommer troligtvis det nitratkänsliga området att utökas för att i större grad ta hänsyn till statusklassningen.
ABP Kerstin Edeen
Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län.
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
Samarbeten  Samarbetsgrupp – Uppsala, Örebro, Stockholm  Gör riskkartorna, texterna och tabellerna samordnat  Nätverk mellan de 5 samordnande länsstyrelserna.
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Välkomna Bakgrund Vad ska vi förhålla oss till?  Attraktiv stadsmiljö  Affärs- /Näringslivsverksamhet  Trafiksäkerhet  Cyklister  Gående.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Förordning (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Miljöbalken och jordbruket
Målkonflikter om skogens sociala värden? Politiska målsättningar Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att de ger en uthålligt.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Veckans fördjupning handlar om något som finns i Sverige. Vet du vad
Hastighetsbegränsningar
Bra hagar för hästen och miljön
Cykelöverfarter och cykelpassager
Östra Europa Puls Geografi Europa.
Ekologi: Östersjön.
Rådgivarnas kompetens
GDPR vad är det? Ny EU-lagstiftning, 25/
Grundkurs i tvärvillkor för rådgivare
Klimatförändringar i Skånes län Del 2 (3)
Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018
Klimatförändringar i Stockholms län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västmanlands län Del 2 (3)
GDPR vad är det? Ny EU-lagstiftning, 25/
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Jämtlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Kronobergs län Del 2 (3)
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Växtskydd Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018
Skärpt lösenordspolicy GDPR i praktiken
Presentationens avskrift:

Lantbrukets hänsyn vid stallgödselspridning Johannes Eskilsson Regelenheten, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket

Innehåll Orsak - näringsförluster Grund för lagstiftning Vilka delar ingår i lagstiftningen? Vilka försiktighetsmått finns för spridning av stallgödsel? Sammanfattning

Näringsförluster från jordbruk Fosfor (P)Kväve (N)

Lagstiftning - regler Miljöbalken (1998:808) –Förordning (1998:899) om miljöhänsyn i jordbruket  Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Nitratdirektiv (EU)

Känsliga områden Utpekade områden där reglerna är strängare

Stallgödselregler Lagring av gödsel Begränsning av mängd gödsel som får tillföras Försiktighetsmått vid spridning av gödsel

Försiktighetsmått vid spridning Spridningstidpunkter Begränsningar under höst och vinter Aug-oktrestriktioner (känsligt område) Nov-febförbud (känsligt område) Dec-febnedbrukningskrav (övriga område)

Försiktighetsmått vid spridning Förhållanden Spridningsförbud Närmare än 2 meter vid gräns till vattendrag På sluttande mark (> 10%) som gränsar till vattendrag (känsligt område) Vattenmättad, frusen eller snötäckt mark (känsligt område)

Försiktighetsmått vid spridning Nedmyllningskrav Vid spridning på obevuxen mark Inom visst antal timmar

Sammanfattning Mest restriktioner under höst och vinter Skillnader i kraven mellan känsligt och icke känsligt område Nedbrukningskrav Vår och sommar – pga. ammoniakförluster Höst och vinter – pga. risk för ytavrinning

Slut