Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Utdrag ur grundkurs Vägmarkering
Advertisements

Prövning av vindkraft och kommande regelförändringar
Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Tvärvillkor Vanligaste bristerna 2009 Larm i stallar m.m. om djurskydd Nya tvärvillkor 2011 Livsmedelssäkerhet Bevattningsregler.
Handläggning av slamärenden Falkenberg
Sammanställning länsstyrelserna
Vårdförbundet avdelning Västra Götaland
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen
Betyg i årskurser där man ej haft undervisning i ett ämne
Nitrat-, grundvatten- och avloppsslamdirektivet som tvärvillkor
Tvärvillkorsutbildning Utbildning Jönköping 17 juni 2009.
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Slamspridning på åkermark
Internationell Utblick
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Reviderad förordning stöd till kommersiell service Gäller från 1 januari 2012.
Hantering av brännbart avfall
Vad händer i Östersjöländerna på miljöområdet?
Tvärvillkor inom växtnäringsområdet
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Om Cofoten 1.
Skötselkrav betesmark/slåtteräng
Strandskydd och miljöpolitik
Danmark. Generellt Befolkning 5,2 milj. Åkermark 2,6 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal43 ha. JordartLätta jordar Ekologisk7%
Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Lönsam P och K spridning med POS modeller Exempel på varierad gödsling.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Samråd Vad en Tävlingsledare bör känna till Fråga: Vad är samråd.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Grupparbete Frågeställningar beroende av hur ett lantbruksföretag har valt att organisera sig Exempel 1: Två djurhållare på samma fastighet som tillsammans.
Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
Ny strandskyddslagstiftning
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
EU:s vattendirektiv – vad händer?. Sid 2 | Lantbrukarnas Riksförbund Tidtabell för EU:s vattendirektiv Karaktärisering av vattenmiljöer.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Provtagningens betydelse! 20 § Provtagning av avfallet ska ske enligt en provtagningsplan som ska utarbetas i enlighet med SS-EN 14899:2005 (NFS 2010:4)
Strandskydd PROP. 2008/09: 119.
Ammoniakavgång från jordbruket
Kommunens ansvar för barn och unga Jonas Reinholdsson KommunLex AB © KommunLex AB, får kopieras och spridas med angivande av källan.
Utökning av nitratkänsliga områden Under 2011 kommer troligtvis det nitratkänsliga området att utökas för att i större grad ta hänsyn till statusklassningen.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Maria Berglund, HS Halland
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Lantbrukets hänsyn vid stallgödselspridning Johannes Eskilsson Regelenheten, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket
Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Föräldrar 2 Levene skola årskurs 5 Antal svar 2014 för aktuell årskurs i skola: 12 Antal svar 2014 för årskurs.
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Höstvete PK, NPK eller ingen PK-gödsling
1 Vindkraft och PBL Svårigheterna i de nya reglerna avseende detaljplan och bygglov.
Miljöbalken och jordbruket
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016.
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016.
VERA - grundkurs Del 2 Stallgödsel- beräkningar 2016.
Spillningsinventering. Vilken information kan spillningsinventering ge oss? Hur många älgar har vi i genomsnitt haft under en viss tidsperiod? Hur förändras.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Ammoniakavgång från jordbruket
Varierad PK gödsling Hur?.
Ammoniakavgång från jordbruket
Rådgivarnas kompetens
Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018
Förgröningsstödet Martin Johansson Regelhandläggare, Stödregelenheten
Integrerat Växtskydd – Regelverk och tillsyn
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Växtskydd Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018
Presentationens avskrift:

Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler Helena Nilsson

Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

Förändringarna omfattar Tidsperioder när gödsel inte får spridas Tillförsel av gödselmedel med hänsyn till grödans kvävebehov och markens kvävelevererande förmåga - preciserade maxgivor Förbud mot spridning på vattenmättad, översvämmad, frusen eller snötäckt mark Begränsning av tillförseln i anslutning till vattendrag Begränsning av spridning på starkt sluttande mark Dokumentationskrav Stallgödselavtal Höst- eller vinterbevuxen mark Precisering för påfyllning, lagring och täckning av lagringsbehållare

Tidsperioder när gödsel inte får spridas Gammal Ny med förändringar markerade OBS!

Begränsning av mängden kväve 19 a § Inom känsliga områden får stallgödsel inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar spridningsareal och år. Tillförseln av stallgödsel får räknas som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal. Vid beräkning av stallgödselns innehåll av totalkväve kan den mängd kväve som förloras i stall och vid lagring räknas bort. Stall och lagringsförluster kan schablonmässigt uppskattas enligt bilaga 9. Även beräkning och där det lämpar sig analys. 19 b § Inom känsliga områden får inför höstsådd högst 60 kg lättillgängligt kväve tillföras för den höstsådda grödans behov på hösten. 1 § Lättillgängligt kväve: Kväve i formen nitrat, ammonium eller urea.

Frusen mark -tidigare undantag borttagna Spridning på frusen mark får dock ske om det inte strider mot någon annan bestämmelse i dessa föreskrifter och om någon av följande förutsättningar är uppfyllda: a. Marken är tinad från ytan till ett sådant djup att man kan utföra en myllning. Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som sprids i annat än vall ska myllas eller brukas ned åtminstone samma dag b. Marken är tinad från ytan till ett djup om minst 15 cm. Under sådana förhållanden ska inte ytlig nattjäle räknas som frusen mark. c. Marken är bevuxen med vall. Spridning på vall på frusen mark får ske under våren, efter den 28 februari. (SJVFS 2005:74)

Begränsning av spridning invid vattendrag

Begränsning av spridning invid vattendrag 24 b § Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider 10 procent (10/100). Spridning av mineralgödsel i växande gröda är dock undantagen från förbudet i första meningen. Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i begreppet spridning. För att bestämma lutningen på jordbruksmark kan höjdkurvor på lantmäteriets fastighetskarta användas. Vid bestämning av lutningen bör en sträcka på minst 50 m ingå.

Dokumentationskrav Lagringsvolym: Dokumentation över hur lagringsvolymen beräknats. Följande punkter skall ingå vid beräkning: Utsöndrad mängd Tillsats av strömedel Vattentillskott Ev. omsättningsförluster Schablonvärden enligt bilaga 7 får användas.

Dokumentationskrav Kvävetillförsel: Beräkning av kvävebehov med utgångspunkt i den förväntade skördenivån på det aktuella fältet. Vid beräkning skall hänsyn tas till: stallgödselns långtidseffekt förfruktseffekt eventuell mulljord Tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel Se bilaga 6 till föreskriften

Täckning och påfyllning av gödselbehållare Krav har flyttats från de allmänna råden till föreskriften och blir därmed bindande Flytgödsel- och urinbehållare ska ha ett stabilt svämtäcke eller annan effektiv täckning Svämtäcke ska återskapas så snart som möjligt efter omrörning eller spridning

Lagring och spridning av gödsel www.lansstyrelsen.se/skane/lantbruk Lagring och spridning av gödsel