Att utveckla ett språk som barn och senare lära sig läsa- Arv eller miljö Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger

Tvillingpar vid 5 års ålder

Samma tvillingpar i slutet av förskoleklass

Samma tvillingpar i slutet av Årskurs 1

Samma tvillingpar i slutet av Årskurs 2 Post second grade

Det empiriska underlaget för fenotypiska och beteende-genetiska analyser från tvillingprojektet Skandinavien Australien USA Ålder (månader) vid första testtillfället 61.2 57.7 58.8 Totalt antal tvillingar 300 260 488 Enäggstvillingar 140 225 Tvåäggstvillingar 160 120 263

Uppgifter som används för att testa barnens fonologiska medvetenhet Ordsyntes Stavelse- och fonemsyntes Ordsegmentering Stavelse- och fonemsegmentering Ljudlikhet Rim och sista ljud Identifiering av första resp. sista ljud i ord

Uppgifter som används för att testa snabb namngivning (RAN) Snabb namngivning av färger Snabb namngivning av objekt

Uppgifter som används för att observera barnens vokabulär Namngivning av 100 bilder WPPSI vokabulär

Test som används för att observera verbalt minne Återgivning av berättelser WPPSI meningsminne Repetition av nonord

Uppgifter som används för att testa barnens tidiga skriftspråkliga kompetens Kunskap om bokstavsnamn Kunskap om bokstavsljud Kunskap om skriftspråklig konventioner Logografisk läsning

Två test för att observera grammatisk och morfologisk kunskap ITPA grammatisk kunskap Morfologiskt test baserat på Berko (1958)

Läs- och stavningstest vid slutet av förskoleklass Läsning ord och nonord TOWRE A (läsning ord) TOWRE B (läsning nonord) Stavning Stavning ord Stavning nonord

Läs- och stavningstest i slutet av första läsåret Läsning ord och nonord TOWRE A (läsning ord) TOWRE B (läsning nonord) Stavning WRAT spelling

Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och ordigenkänning i slutet av förskoleklass

42% av skillnader i ordavkodning i förskoleklass prediceras efter 6 timmars kartläggning

16% av variationen i ordavkodning i förskoleklass av fonologisk förmåga (fonologisk medvetenhet och RAN) vid 5 års ålder

11% av variationen i stavning i förskoleklass förklaras av fonologisk förmåga (fonologisk medvetenhet och RAN) vid 5 års ålder

Det är mycket svårt och på individnivå mer eller mindre omöjligt! Går det att förutsäga vilka barn som kommer att lyckas eller misslyckas med att lära sig läsa och skriva? Det är mycket svårt och på individnivå mer eller mindre omöjligt!

Vad är det då som förutsäger den tidiga läs- och skrivutvecklingen? Den första läs- och skrivförmågan fortsätter att förutsäga den fortsatta läs- och skrivutvecklingen Låter deterministiskt, men ……

Endast 1% av variationen i ordavkodning i Årskurs 1 förklaras av fonologisk förmåga vid 5 års ålder om man kontrollerar för ordavkodning i förskoleklass

Endast 2% av variationen i stavning i Årskurs 1 förklaras av fonologisk förmåga vid 5 års ålder om man kontrollerar för ordavkodning i förskoleklass

Trots detta har fonologisk medvetenhet getts en särställning när det gäller definitionen av dyslexi MEN, individuella variationer i skriftspråklig förmåga behöver inte vara samma sak som att förstå orsaker till tidiga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Procentuell fördelning av språkliga svårigheter hos elever med dyslexi (n=82)

Procentuell fördelning av elever med dyslexi som har fonologiska problem enbart eller i kombination med andra språkliga problem

Två typer av lässvårigheter identifierade vid 10 års ålder

Ordavkodning från förskoleklass till årskurs 4

Fonologisk medvetenhet från förskola till Årskurs 4

RAN från förskola till årskurs 4

Stavning från förskola till Årskurs 4

Läsförståelse från Årskurs 1 till 4

Fakta och ett viktigt antagande Enäggstvillingar (MZ) delar 100% av generna Tvåäggstvillingar delar i genomsnitt 50% av generna Enäggs- och tvåäggstvillingar som uppfostras tillsammans delar hem- och skolmiljö (ett viktigt antagande)

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på fonologisk medvetenhet vid 5 års ålder

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på snabb benämning (RAN) vid 5 års ålder

Genetiskt och miljömässigt inflytande på läsning och stavning i slutet av år 1 i skolan Ordigenkänning Läsförståelse Stavning

Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av förskoleklass

Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av Årskurs 1

Finns det någon lärareffekt på barns tidiga skriftspråkliga utveckling Finns det någon lärareffekt på barns tidiga skriftspråkliga utveckling? (t.ex. ”anyone with an ounce of brains knows what must be done” ”It’s time to move from identifying failing schools to identifying failing teachers” (Newsweek, Feb 12. 2007)

Eller…. ”If schools can’t fire bad teachers and reward good ones, then nothing else we do to improve education will do any good” (New York Times, Jan, 2008)

Lärareffekter på läsning och stavning i slutet av Årskurs 1

Lärareffekter på läsning och stavning i slutet av Årskurs 2

Lärareffekten är i bästa fall ca 8% när det gäller variation i tidiga läs- och skrivfärdigheter