Uppföljning av nationella riktlinjer för förmaksflimmer via audit Tord Juhlin Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset MAS

Bakgrund Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjuk- vård Efterföljs dessa? Regionala Medicinska rådet hjärta/kärl Förmaksflimmer första område

Förmaksflimmer Vanligaste hjärtrytmrubbningen 100 000 svenskar Kostnaderna ökar kraftigt Om 15 år 125 000 svenskar

1 % av sjukvårdskostnaderna i Storbritannien Prediktor för mortalitet Associerat med ökad risk för stroke Kartläggning av behandling och handläggning därför intressant och angelägen

SPUR-inspektioner Långsiktigt, uthålligt system för kontinuerligt lärande och moni- torering Personliga besök av “inspektörer” Dialog-lärande från goda exempel

Inspektörer utses av Regionala medi- cinska Rådet Skriftlig mall byggda på SoS rikt- linjer, skickas ut innan besöket Alla 15 sjukhus besöks Två inspektörer/audit

Utformades som diskussioner, ej inspektioner - tillåtande klimat Bilateral fortbildning Metoden i sig medförde en upp- gradering av kvalitetsindikatorerna

Starka punkter UKG + thyreoideastatus används flitigt på alla sjukhus Vårdprogram finns på nästan alla sjukhus Skattad väntetid till elkonvertering efter terapeutiskt PK i 3 veckor är kort, oftast < 2 veckor

Alla har AVK-register Rutiner finns kring Waranutsättande, men kontroll brister Begränsat läkemedelssortiment ger större säkerhet. Utöver vanlig betablockad mest Sotalol, Cordarone och Tambocor; pa- tienterna följs på med/kard klin, dock ej alltid Sotalol

Svaga punkter Inremittering – samordning Waran- insättande. Väntetid som nu är 5 – 12 veckor kan gå ned till 4 – 6 veckor med bättre rutiner. Bättre samordning med PV och privatläkare Efterkontroller. Rutiner saknas, vilket ger bristande kontroll av blodtryck och hjärtfrekvens

Parallella organisationer inom samma sjukhus samordnar ej verksamheten kring patienter med förmaksflimmer där det finns akut klin och kard/med klin Tyst kunskap = avsaknad av nedtecknade rutiner. Exempel: 1 läkare och 1 sjuk- sköterska har hand om alla patienter som elkonverteras. Verksamheten fungerar ut- märkt, men är sårbar. Önskas: Nedtecknade rutiner

Cordaroneregister saknas hos majoriteten av sjukhusen, trots biverkningsprofil som kräver kontroll under hela behandlingstiden AVK-registret är svåranalyserat. Förmaks- flimmer kan stå under flera olika diagnoser och ibland ej ens vara registrerat Registret bör också delas upp på primär- och sekundärprevention

Positiv attityd vid besöken ”Flimmerpolisen” Brett genomslag och samsyn på vårdprogrammet

Väckt intresse och uppmärksamhet Artikel i Läkartidningen 2007 Föredrag på Nationellt möte Uppsala 2008 Norrland tar efter modellen

2007 Nya audits Positivt klimat Flera svagheter åtgärdats Effektivare organisationer Ny rapport och nytt vårdprogram