Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Bakgrund: Befintliga jämförelsetal innehåller kvalitetsbrister Analys av måtten saknades Forum för erfarenhetsutbyte saknades Gemensam kalkylmodell och metod för kvalitetssäkring saknades

Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Våren 2003 bildade skolekonomerna en grupp som fick i uppdrag att ta fram jämförelsetal och verksamhetsmått inom skola, skolbarnsomsorg och förskola. UC gav gruppen fortsatt uppdrag och våren 2004 skickades en öppen inbjudan till samtliga kommuner inom GR.

Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Syfte: Kvalitetssäkra verksamhetsmått för att möjliggöra relevanta jämförelser Skapa förutsättningar för ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper Bidrag med ett tydligt och konkret verktyg för utvecklingsarbete i respektive kommun Tydliggöra kopplingen mellan ekonomi, organisation och prestation Öka kostnads- och kvalitetsmedvetenheten

Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Genomförande: 11 av 13 GR-kommuner har deltagit med ekonomer och/eller verksamhetsföreträdare samt representant från GR Arbetet har genomförts vid träffar på GR samt genom eget arbete på hemmaplan

Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Metoden som användes är den samma som använts i rapporten ”Nyckeltal inom äldreomsorgen” Metoden bygger på att de som gör jämförelsen tydligt kan påverka utformningen och att man kan korrigera sina beräkningar efter hand som analys görs av sifferunderlaget

Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Jämförelsen sker utifrån ett produktionsperspektiv, det vill säga de barn/elever som omfattas av den egna verksamheten = elever från både egen och annan kommun I SCB mäts pedagoger per 100 elever. I denna studie har vi antal elever per årsarbetare

Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Slutsatser Vi har kvalitetssäkrat verksamhetsmåtten för att kunna göra relevanta jämförelser men vi vet från tidigare rapporter om jämförelsetal att dessa kan innehålla en felmarginal på +-5% Vi har skapat förutsättningar för ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper genom det etablerade nätverket

Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Genom denna rapport har vi skapat ett tydligt och konkret verktyg för utvecklingsarbete där man enkelt kan använda sin egen kommuns värden i relation till t ex medelvärdet Kopplingarna mellan ekonomi, organisation och prestation kvarstår eftersom man i rapporten ej gått ned på skolnivå

Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Syftet att öka kostnads- och kvalitetsmedvetenheten har kanske bara delvis uppfyllts. Denna rapport har primärt syftat till att kvalitetssäkra jämförelsetalen för att ge ett verktyg för respektive kommun att studera sina kostnader i relation till andra kommuner

Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Allmänt om diagrammen Få elever per årsarbetare = lågt värde på linjen leder till hög kostnad som redovisas i en hög stapel Fler elever per årsarbetare = högt värde på linjen vilket innebär en låg kostnad som redovisas i låg stapel

Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Hur räknar vi fram en korrigerad månadskostnad? 1 elev i skolan kostar kr 13,5 elev /åa i skolan Stenungsund har en korrigeringsfaktor på 17,3. Denna faktor får vi fram genom att multiplicera PO med semesterfaktor * 12 (1,4192*1,016*12)=17,3

Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Kontrollvärdet beräknas enligt följande Multiplicera antalet elever per årsarbetare med kostnaden per elev. För Stenungsunds skoldel blir detta 13,5*27840 = som divideras med korrigeringsfaktorn 17,3 vilket ger kr som är den korrigerade månadskostnaden Efter att varje kommun räknat fram sin korrigerade månadskostnad kan denna jämföras mellan kommunerna och rimligheten i kostnaden kan bedömas.

Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Presentation på hemmaplan. Vi har valt Stenungsund för att exemplifiera hur man kan använda materialet