Kompilerad av Gergely Karosi från Elias Wesséns Vårt svenska språk

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pragmatik Funktionellt perspektiv - studiet av språket i kontexten
Advertisements

Fem goda vänner på äventyr De fem goda vännerna träffades varje dag och hittade på nya bus. Den här dagen hade myggan en idé. ”Jag vet, vi flyger till.
Det första du bör göra är att rita horisonten
Varför är Carl Bildt så skicklig på att hantera journalister? Peter Dahlgren medie- och kommunikationsvetare.
Företagsskolan nIbland genomgår vårt företag förändringar. 3 lektioner nHär följer 3 lektioner som hjälper dig att överleva.
Din vänskap är en värdefull skatt....
Kanske är vi goda vänner i ett år...
Författare Josefin Berntsson År 2013
Kompilerad av Gergely Karosi från Elias Wesséns „Vårt svenska språk”
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Partikelverb hälsa på eller hälsa på?
An auf hinter in neben über unter vor zwischen
Om verb Olika former Introduktionsfilm Hanna Hägerland
Språklig variation i sverige
1:a person 2:a person 3:e person singular/plural
Inkludering av barn med hörselnedsättning i förskolan.
En Modern Saga Grodkonungen.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Frågor på ytan, under ytan och på djupet
Ödehuset Måndag Det var en gång en familj. En pappa som hette Peter och en mamma som hette Mia. De hade två barn som hette Max och Tilda. En dag hade Max.
Svenska som andraspråk
Vad gör livet så värdefullt?
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Pronomen.
Namn Namn Praktikplats Egen bild….
Luncha och lär! rumsadverbial.
Grammatik Ordklasser.
Den globala & trygga företagsskolan n Ibland genomgår vårt företag förändringar n Här följer 3 lektioner som hjälper dig att överleva…
Blinka lilla stjärna Blinka lilla stjärna där,
Golv, väggar, tak. fönster och en dörr
adjektiv och substantiv
Meritportfölj målet - CV och presentation
Det är ett hus kom så åker vi närmare. Då ser vi en man då frågar vi om får kolla runt.
Det va en gång en katt och hund del 1
Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.
Böja den bestämda/obestämda artikeln.
När blir ett ord svenskt då?
Luncha & lär! Indirekt tal ii.
Ordklasser.
Satsdelar.
presens, preteritum och futurum
Futurum Framtid alltså
FÖRSTA LOPPET Tryck på pil-tangenten ner så startar bildspelet automatiskt.
Teckenspråk Ett eget språk.
Dom, de eller dem? Förklaring.
Reportagets delar Rubrik Underrubrik Ingress Brödtext Mellanrubrik
DAGENS DIKT I dag är det måndag och det är mulet - men inte så kallt.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
När ska man använda de och när ska man använda dem.
Jag vill känna mig som en kvinna En modern saga. På en flygresa över atlanten kommer planet in i en riktig storm. Turbulensen är hemsk och det blir ännu.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
De eller dem, det är frågan?
DEN MAGISKA DÖRREN.
Lotta Ekman-Johansson & Ingrid Faste. Den korta versionen  Påvisa behov  Väcka intresse  Ge lättillgänglig information.
Kanske är vi goda vänner i ett år...
Den magiska dörren.
Nu lär vi oss lite om likheter och skillnader mellan språken!
SPARKVIPA.
Debattartikel.
MAKTLEKAR.
Ordföljden i svenskan (syntaxen)
Regler för citatteknik
Visa mig att jag är en kvinna EN MODERN SAGA. Under en transatlantisk flykt hamnar flygplanet i svårt oväder. Det är svår turbulens och läget förvärras.
Possessiva pronomen.
Sveriges språkhistoria
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.
Grammatisk terminologi I
Presentationens avskrift:

Kompilerad av Gergely Karosi från Elias Wesséns Vårt svenska språk Prepositioner Kompilerad av Gergely Karosi från Elias Wesséns Vårt svenska språk

Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk De mest frekventa prepositionerna i svenskan är: av, efter, från, för, före, genom, i, med, mot, om, på (=å), till, under, ur, vid, åt, över Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk Särskildheter preposition + pronom  pronom står i objektform (av mig, till dig, från henne, osv) till med genitiv: färdas till lands och till sjöss, gå till fots, finnan till hands, sitta till bords, ställa till svars, göra någon till lags, en till synes ändlös slätt, han gick mig till mötes, m.fl. plural genitiv på –a: gå någon till handa, gå till väga för ... skull går också med genitiv: för säkerhets skull, för samarbetets skull, för din skull, osv. andra prepositionella strukturer med genitiv: på (å)... vägnar Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

De äldsta prepositioner… har lokal betydelse är liknande i alla germaniska språk till exempel: i, på, (ursprungligen: upp-å) =å, över, under, för, före, efter, ur Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Prepositioner, som kom senare bland, i bland, mot, emot, (äldre: i mot), bak, bakom, hos, till några har uppkommit genom sammansättning: bakom, bortom, hitom, inom, utom, framför, inför, innanför, utanför, ovanför, nedanför, bredvid, invid, framemot, inemot, uti, utmed, omkring, ovanpå, förutan, alltsedan uti, uppå, ifrån, igenom, emot, emellan är stilistiska varianter för till i, på¸från, genom, mot, mellan Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk Några prepositioner är inte „riktiga” prepositioner men de är sammansättningar från andra språkselementer (substantiv, adverb, osv): angående, beträffande, rörande, oaktat, oavsett, oberäknat, inberäknat enligt, jämte, närmast, näst medelst i fråga om, i kraft av, i stället för, i överenstämmelse med (=enligt), med anledning av, med avseende på, med hänsyn till, på grund av, till följd av, tillsammans med M.fl. Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Prepositioner från främmande språk à (à propos, apropå), per (per telefon) via (tågen åker vie Stockholm) (de är från franska och latinska) Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Prepositionen skiljs från sitt huvudord i följande fall: emfas (Det kan du ha rätt i.) fråga (Vad tänker du på?) i relativsats (Jag fick ett brev, som jag måste svara på.) i infinitivuttryck (Det var någonting att tänka på.) prepositionsuttryck med med (Smörgås med ost på.) (Det är så i engelska också) Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk „Phrasal verbs” Det finns sammansättningar som modifierar verbets betydelse: förbindelsen kan vara fast: avtala, påtala, vidtala, åtala, påverka, medverka, inverka, osv. förbindelsen kan vara skiljbar: tala om, hinna med, etc. i några fall existerar både formar med olika betydelse: omtala – tala om, osv. Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk