Introduktion till metabolismen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

METABOLISM KOLHYDRATER (GLUKOS).
Munnen Magsäck Tolvfingertarmen Tunntarmen Tjocktarmen
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Introduktion till metabolismen
Cellen.
Energigivande näringsämnen
Syfte & Mål Den här presentationen ska hjälpa dig att:
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Cellen.
Maten.
Biologisk kemi, 7,5 hp KTH Vt 2010 Märit Karls
Naturkunskap B - Brinellgymnasiet
Repetition inför NP i biologi
Kolhydrater och metabolismen
Proteinmetabolism.
Matspjälkning.
Proteinmetabolism Biologisk kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Nikolaus Mukeba
Genetik II
Cellen och dess delar.

Celler, organ och organsystem
Kolhydrater.
Repetition inför NP i biologi
En liten pp om vårt energisystem
Molekylär genetik Gener har 2 viktiga funktioner
-läran om det biologiska arvet
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Matsmältningssystemet
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Biologisk kemi, 7,5 hp KTH Vt 2010 Märit Karls
Cellen.
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Matsmältningen börjar i munnen.
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Biologisk kemi, 7,5p KTH Vt 2010 Märit Karls
Protein Mer än hälften av cellens byggnadsmaterial är proteiner.
Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2010 Märit Karls
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Hur ska man planera upp sina måltider?
Kost för idrottare.
Biologisk kemi 7,5p, KTH Vt 2010 Märit Karls
Estrar, syraanhydrider, aminer, amider
Cellen och dess beståndsdelar
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Vad finns i maten?.
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
Cellen.
Tränings handboken En mini guide för idrottare.  Syftet med detta informationshäfte är att läsaren ska få tips på hur man kan optimera sin idrottsligaprestation.
ÄMNENA I MATEN.
Repetition av näringslära
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
Människokroppen - celler i samarbete
En cell är den minsta levande enheten.
Presentationens avskrift:

Introduktion till metabolismen Biologisk kemi, 7,5p KTH Vt 2010 Märit Karls

Vad är det för likhet?

Innehåll i modersmjölk Per 100 g: 6,6 g laktos 4,6 g fett 0,9 g protein Vad används dessa näringsämnen till? Vi sa att detta bryts ner i små molekyler som sen används för att bygga upp bebis resp katt.

Alla celler behöver energi Rörelse Transport Tillväxt och reparation För tillväxt och reparation behövs även råvaror till kroppens syntes av proteiner, cellmembran mm Energi och råvaror finns i våra födoämnen Juli 09: Håkan har en fin bild om detta i kolhydratföreläsningen 09, kanske bra att upprepa bilden?? Rörelse: muskelkontraktioner, skelett, hjärta, glatt muskel, skelettmuskel är nästan hälften av kroppens massa, därför är den en stor energiförbrukare Transport jonpumpar kräver energi Syntes: muskler, bindväv, brosk, ben, immunsystem, enzym mm

Var kommer energin ifrån? Rita energidiagram! Ex på energidiagram för cellmetabolism finns på Access Excellence, energiutvinning i små steg mha molekyler som bär med sig energin. Aktiveringsenergin för varje steg fås från kroppsvärmen.

Energirika molekyler ATP Elektronbärare ger energi till OBS! Fyll i negativa laddningar! Energirika bindningar ATP ger energi till andra molekyler via kopplade reaktioner Se tab. 25.1 i Holum och läs om denna fantastiska molekyl på s. 709! Rita ut alla negativa laddningar! ATP bildas i sista steget i ETC. Används som växelvaluta, Ger energi till andra molekyler som skall utföra syntesarbete via kopplad reaktion, fosforylering. Ni kommer att upptäcka många sådana reaktioner när ni går igenom stegen i varje metabolism. Holum s. 709: Vid vila förbrukar vi ca 40 kg ATP per dag! Men i lager har vi aldrig mer än 50 g! När ni jobbar med uppgifterna: Håll koll på NÄR/VAR BILDAS ENERGIRIKA FÖRENINGAR? Elektronbärare

http://www. chemistry. wustl http://www.chemistry.wustl.edu/~courses/genchem/LabTutorials/Cytochromes/cytochromes.htm

Metabolismen mera i detalj…

Metabolismen på vår nivå Detaljstudera 1 metabolism Fundera på för varje reaktion: VAR? (celltyp, cellorganell) HUR? VARFÖR? (ge energi, lagra energi, syntes) NÄR? (reglering, hormonstyrt, enzymer) Förhoppningsvis efter redovisning: ha en känsla för hur de hänger ihop Visa OH på det schema de får ut vid tentan. Hur? Bör känna igen reaktionstyp, dehydrogenering, hydrolys etc Hur de hänger ihop, jag har redan antytt för laktosfig. Att det finns samband mellan kolhydrat, lipid och proteiner Ser kanske konstigt ut på metabolismschemat, först så bryter man ner glukos/fetter, sen bildar man nya??? Som alltid är kroppen genial, slösar ej på energi och råvaror. Finns ett sinnrikt system som gör att när man har gott om energi så lagras en del för sämre tider.

Digestionskanalen Magsäcken Tunntarmen Pancreas LEVERN Gallblåsan Tunntarmen: absorbtion av mindre molekyler. Stor yta pga villí. Ytan på tunntarmen, ca 4-5 m kan täcka en hel tennisplan! Visa OH på villi Levern viktig! Uppgifter: Se fig. 24-1 i Martini

Vad händer med maten? Kolhydrater se fig. 8.8

Efter en måltid Glömt erytrocyter, kan bara använda glukos, anaerob nedbrytning till laktat, har inga mitokondrier. De flesta celler kräver insulin för att kunna ta upp glukos genom cellmembranet. Tveksam till bilden. Eftersom kroppen måste vara sparsam med glukos så att i första hand prioritera att hjärnan och erytrocyter glukos för sitt energibehov använder resten av kroppens celler i första hand fett som energikälla i vila. Vid ansträngning får man snabbare energi av kolhydrat. Varför??? Kanske får se vid redovisningen! Upp till 3 x snabbare energi från kolhydrat än från fett Då kan vi se vad som händer med fettet i maten.

Reglering av blodsocker http://www.bio.davidson.edu/Courses/Molbio/MolStudents/spring2005/Dresser/My%20favorite%20Protein.html Finns bättre bild på svenska i eftermiddagsgruppen Kolhydraters presentation 2010. http://www.bio.davidson.edu/Courses/Molbio/MolStudents/spring2005/Dresser/My%20favorite%20Protein.html

Vad händer med maten? Lipider se fig. 8.9 90 % av alla lipider i födan är triglycerider TG Kolesterol finns bara i animaliska produkter Ej essentiell, kroppen kan tillverka eget kolesterol Fosfolipider finns i t ex äggula (lecitin) och jordnötter, ej essentiellt Visa även OH (studenterna har bild) på fett från magsäck till muskelcell Varför behöver vi lipider? 1) Energi 2) få essentiella fettsyror behövs för att bygga fosfolipider till cellmembran 3) för att absorbera fettlösliga vitaminer, ADEK

Vad händer med maten? Protein se fig. 8.10 Används i första hand inte för energiproduktion Lagras inte, Aminosyrapool för syntes av protein konstant utbyte: lever-blod-vävnader I levern tillverkas icke-essentiella aminosyror

Proteinsyntes I alla celler tillverkas proteiner som cellen behöver enl ”recept” i generna Cellerna lagrar inte aminosyror för kommande behov Transaminering Ex. glutamat/-ketoglutarat -ketoglutarat viktig visa på TCA

Nedbrytning av protein Varje dag bryts ca 500 g protein ned Oxidativ deaminering i levern Bildad NH3 är toxisk, måste omvandlas till urea 80% av all NH3 utsöndras som urea

Glykoneogenes Nybildning av glukos augusti 09: Nästa gång bör ha en bild av Coricykeln, eg. som nästa bild men visa vad som händer med det laktat som bildas i muskeln. Se fig. 26.2 i Holum!

Glukos från aminosyror http://themedicalbiochemistrypage.org/nitrogen-metabolism.html

                                                                                                                                                                                                                                                                                         Översikt

Hur används molekylerna för energiproduktion och syntes? Viktigast att förstå syftet med de olika vägarna Känna till irreversibla/reglerande steg Förstå regleringen av de olika vägarna Enzymer i intermediärmetabolismen kräver co-enzymer, som oftast är vitaminderivat Rita schematiskt eller visa OH fig. 8.10

Tips! Biblioteket har mycket relevanta biokemiböcker T ex: Baynes, Medical Biochemistry Jag har tillgång till bilder från boken

Nya bilder efter kursen

Cell med alla processer http://www.frozencrocus.com/metabolismoverview.html

Fettsyrametabolism http://guweb2.gonzaga.edu/faculty/cronk/chemistry/CHEM445/lectures.cfm?L=19