Sociala perspektiv på emotioner: Ansikten och empati Lektion, psykologprogrammet, KI 2010-11-30 Arne Öhman
Emotioner är kommunikativa Ansiktet speglar att emotionella uttryck är informativa på två olika sätt: Interpersonellt, dvs de kommunicerar emotioner mellan individer, något som redan Darwin hävdade. Evolutionärt centralt Intrapersonellt, dvs inom individen, den emotionella kompassen; ”facial feedback” och ”somatic marker” hypoteserna
Karaktäristika hos emotionella ansiktsuttryck Ganska kortvariga, 1-10 sek Bygger på icke viljestyrd motorik Homologer finns hos andra djur
Den biologiska basen
The outer layer of facial muscles
Ofrivillig ansiktsmuskulatur
Viljestyrd ansiktsmotorik
The distributed human neural system for face perception (Haxby et al Intraparietal sulcus Spatially directed attention Superior temporal sulcus Changeable aspects of faces – eye gaze, expression, lip movement Auditory cortex Prelexical speech perception Inferior occipital gyri Early perception of facial features Amygdala, insula, limbic system Emotion Lateral fusiform gyrus Invariant aspects of faces – unique identity Anterior temporal Personal identity, name and biographical information Extended system: further processing in concert with other neural systems Core system: visual analysis
Den komparativa dimensionen
There is an obvious comparative dimension to emotional expressions Implications of an evolutionary perspective: Continuity across species Emotions are adaptive Bodily mobilization as part of emotion Evolutionary old emotions likely to be subcortically controlled
Anknytningssystemet
Hierarkier, hot, konflikt
Hot mellan grupper
Hot mellan grupper
Hot mellan grupper
Mänskliga uttryck: Universella eller kulturspecifika? Darwin samlade stöd för att emotionella ansiktsuttryck är universella. Hans arbete har följts upp av Paul Ekman m fl Två aspekter på universalitet Inkodninghypotesen Upplevelser av olika (egna) emotioner resulterar i samma distinkta ansiktsuttryck i olika kulturer Avkodningshypotesen Olika emotionella ansiktsuttryck uppfattas som svarande mot samma emotionella upplevelser i olika kulturer
Emotionella ansiktsuttryck I
Emotionella ansiktsuttryck II
Emotionella ansiktsuttryck III
Emotionella ansiktsuttryck III
Korskulturella studier av emotionella ansiktsuttryck Forefolket Nya Guinea Amerikanska studenter Bedömningar av väster- Bedömningar av ländska ansikten Fore-uttryck (välj ett av tre ansikten; (välj en av sex slumpprestation=33%) termer; slump=17%) Vuxna Barn Ilska 84 90 51 Avsmak 81 85 46 Rädsla 80 93 18 Glädje 92 92 73 Sorg 79 91 68 Förvåning 68 98 27
Kritik av de korskulturella studierna Olika uttryck är olika svåra att känna igen a) Öppna svar ger liknande resultat Olika svarsalternativ (inkl ”inget av alternativen”) ger samma resultat 3. Dynamiska display bättre Gradientkritiken: bara vissa uttryck är universella ”Forced-choice kritiken Jfr med öppna be-skrivningar Inviterar uteslutning 3. Ekologisk validitet
Kulturell variation i tolkning av emotioner Amerikaner är bättre än japaner på att känna igen ilska, rädsla, avsmak och sorg; ingen skillnad för glädje och förvåning Amerikaner anser det mer acceptabelt än japaner att uttrycka negativa emotioner mot medlemmar av den egna gruppen; japaner tycker att detta är mer acceptabelt mot utgruppsmedlemmar Amerikaner skattar alla uttryck (utom avsmak) som mer intensiva än vad japaner gör
Finns universaler i andra emotionella uttryck än i ansikten? Psykofysiologiska skillnader mellan olika emotioner har demonstrerats i amerikanska studier. De inkluderar större pulsökningar i negativa emotioner som t ex ilska
”Finding a face in the crowd” Uppmärksamhetsbias för hotfulla ansikten?
Displays used in visual search experiment + + Small Display + Large Display Middle- size Display Lundqvist & Öhman, in prep
Eyemovements while searching for emotional faces Lundqvist & Öhman, in prep- Reaction Time (ms) First Gaze on Target (ms) Saccade latency (ms) Scanpath
Omedveten aktivering av emotionella ansiktsuttryck: En aspekt av empati? Och spegelneuron?
Facial responses to masked faces (Dimberg, Elmehed & Thunberg, 2000)
Facial responses to masked faces (Dimberg, Elmehed & Thunberg, 2000)
Hjärnavbildning av empati Figure 14.14 Study of empathy for pain. Each participant watched as a partner’s hand received a shock through a set of electrodes. Brain activity was very similar for one’s own pain and the pain of the partner, and the degree of brain activation was correlated with empathy.
Områden som aktiveras både hos person som utsätts för smärta och hos en observerande partner Singer et al., 2004
Områden som aktiveras vid observation av smärtstimulering för rättvisa och orättvisa medspelare Singer et al., 2006
Könsskillnader i aktivering och revanschlust vid observation av orättvis partner som utsätts för smärtsam stimulering Singer et al., 2006
Spegelneuronsystemet Schematic overview of the frontoparietal mirror neuron system (MNS) (red) and its main visual input (yellow) in the human brain. An anterior area with mirror neuron properties is located in the inferior frontal cortex, encompassing the posterior inferior frontal gyrus (IFG) and adjacent ventral premotor cortex (PMC)33, 36, 38, 45, 46, 48, 53, 62. A posterior area with mirror neuron properties is located in the rostral part of the inferior parietal lobule (IPL), and can be considered the human homologue of area PF/PFG in the macaque55, 109. The main visual input to the MNS originates from the posterior sector of the superior temporal sulcus (STS)113. Together, these three areas form a 'core circuit' for imitation41. The visual input from the STS to the MNS is represented by an orange arrow. The red arrow represents the information flow from the parietal MNS, which is mostly concerned with the motoric description of the action33, 40, to the frontal MNS, which is more concerned with the goal of the action33, 38. The black arrows represent efference copies of motor imitative commands that are sent back to the STS to allow matching between the sensory predictions of imitative motor plans and the visual description of the observed action42. Anatomical image adapted, with permission, from Ref. 114 © (1996) Appleton & Lange.