Miljöindikatorer/nyckeltal för mjölkgårdar Christel Cederberg, Svensk Mjölk Greppa Näringen kurs 15/9 2004 Uddetorp.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lokala miljövärden Lokala miljövärden Den energi som man använder har framställts på olika sätt. För att bedöma fjärrvärmens.
Advertisements

Missade möjligheter på ekomarknaden ger importen fritt fram! Av Lars Jonasson.
Vattenbrukets miljöeffekter och hur man kan bedriva uppföljning
Torben Kudsk Jordbruksverket
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Informationscentrum för Ekologiska Produkter
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Om Cofoten 1.
Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion
Allmänt om klimat.
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne.
Olika djurslags metanproduktion
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Sysselsättningsgrad 2009 Samtliga år. Sysselsättningsgrad 2009 Kvinnor år.
Klimatpåverkan från livsmedel
Beräkningsverktyget i klimatkollen Maria Berglund HS Halland tel
Köksbordsmaterial Energikollen 21C
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Grundkursen Jordbruket och klimatet Pernilla Kvarmo, Torben Kudsk Jordbruksverket.
Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vilka behov har Greppa? Vilka behov av ny kunskap har Greppa Näringen – önskelista? Vad har SLF för möjligheter?
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Introduktion till diskussionspass om indirekt energi Anna Hagerberg.
Klimatförändringar och jordbrukets klimatpåverkan – en översikt
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Mat och klimat.
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Tolka resultat i klimatberäkningarna
Så arbetar KRAV med ekologiskt och med nya kriterier för klimatmärkt mat Klimatsmart mat – långt ifrån eller nära?
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Kväve Almedalen 2013 Johanna Sandahl, vice ordförande.
Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Maria Elmwall, Energikontoret Östra Götaland 17 september 2014, Energieffektivisering Lantbruk.
Ekonomisk foderoptimering
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Beräkning av transporternas externa kostnader enligt ExternE Lena Nerhagen VTI (Borlänge) Presentation på årsmötet för Svenska Luftvårdsföreingen.
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Vilka lantbrukare anmäler sig till Greppa näringen och varför? Stina Olofsson.
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Ekomatsligan 2014 EkoMatCentrum 13 oktober 2014
Beräkningsverktyget i klimatkollen
Organiska risksubstanser och metaller
Klimatpåverkan från växtodling
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
Vad är livscykel-analys, LCA?
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Klimatpåverkan från djurproduktion
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Maria Berglund, HS Halland
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Klimat och utfodring.
Jordbruket i Sverige är klimatsmart
Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion
Energiförsörjningen och miljön
KLIMATKOLL på VÄSTANKVARN GÅRD
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Miljöindikatorer/nyckeltal för mjölkgårdar Christel Cederberg, Svensk Mjölk Greppa Näringen kurs 15/ Uddetorp

Miljöindikatorer/nyckeltal för mjölkgården FoU-projekt hos Svensk Mjölk, finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning Sker i samarbetet med Mat 21-projektet ”Miljösystemanalys av typgårdar” vid SIK Hittills redovisat: Examensarbetet Kväveförluster och energianvändning vid mjölkgårdar i Västra Sverige Slutredovisas nov 2004

Insamling av data vid 23 mjölkgårdar i Västsverige Data om inflöde av diesel, plast, olja, el, hgm, pesticider, kraftfoder, mineralfoder Beräkning av emissioner m h a modeller: nitrat, ammoniak, metan, dikväveoxid Gårdarna grupperade i tre: Hög konv (> kg ECM/ha) Medel konv (< kg ECM/ha) Ekologiska gårdar

Tre grupper av mjölkgårdar Konv hög, 9 st Konv medel, 8 st Eko, 6 st Djurtäthet, de/ha 1,20,80,9 Mjölk, kg/ha åker Mjölk, lev kg/ko Mjölk enl kontroll

Miljösystemanalys av mjölkproduktion med livscykelperspektiv Djur Foder-Stall- odling gödsel Mark RESURSINPUT t ex Diesel Handelsgödsel Foder (spec. proteinfoder) EMISSIONER CH 4 N 2 O CO 2 Klimat- påverkan NO 3, NH 3, NOx, P Eutrofiering MJÖLK, KÖTT, ev veg N 2 O, NO 3

Resultaten beräknas för Energianvänd/kg mjölk Resursuttag/kg mjölk (energi + P och K) Markanvändning, m 2 /kg mjölk och typ av markanvändning Pesticidanvändning N-överskott/ha och N-överskott/ton mjölk Kväveförluster (NO3, NH3, N2O) per ha och per ton mjölk

Resultaten beräknas för… Övergödningspotential/kg mjölk Försurningspotential/kg mjölk Växthusgaser, GWP/kg mjölk

Miljöindikatorer/nyckeltal har två viktiga syften i ett företags miljöarbete Att vara ett mått för uppföljning av miljöpåverkan över tiden Att vara en del av kommunikationen av företagets miljöarbete och miljöpåverkan till olika intressenter såsom konsumenter och myndigheter

Tre kriterier att tänka på när miljönyckeltal utformas: Mätbara – både belastnings och nyttomått skall kunna mätas med rimlig arbetsinsats Begripliga – belastnings-och nyttomått bör ha en tydlig koppling; miljöbelastning bör vara orsakad av den nytta som representeras av nyttomåttet Relevanta – belastningsmåtten skall spegla väsentlig miljöbelastning och nyttomåtten ska reflektera den nytta systemet åstadkommer

Gården, Mark, djur, växter Produktions- åtgärder (gödsling, utfodring, etc Emissioner, CO2, CH4, NH3, NO3 etc PRODUKTER Åtgärdsbaserade indikatorer Effektbaserade indikatorer Mängd N-gödsel tillförd Restkväve i mark efter skörd NO3-N läckt till yt/grundvatten Klimatfaktorer Nederbörd etc

Resultat - Gårdsperspektivet EkologiskKonv.MedelKonv.Hög Inflöden, kg N/ha Gödsel57491 Foder Kvävefixering Nedfall888 Övrigt413 Totalt Utflöden, kg N/ha Mjölk28 48 Kött447 Vegetabilier095 Organisk gödsel016 Totalt Överskott, kg N/ha

Kväveförluster, areella Konv högKonv medEko N-översk, kg N/ha Beräkn N-förlust NH3-N, kg/ha NO3-N kg/ha N2O-N, kg/ha543 Summa % andel av översk474568

Resultat - Mjölkperspektivet EkologiskKonv.MedelKonv.Hög Inflöden, kg N/ton ECM Gödsel0,610,87,3 Foder6,89,49,5 Kvävefixering10,34,53,4 Totalt17,724,620,3 Utflöde, kg N/ton ECM Mjölk5,25,3 Överskott, kg N/ton ECM 12,519,315,0

Kväveförluster, produkt Konv högKonv medEko N-översk, kg N/ton ECM 1519,312,5 Beräkn N-förlust NH3-N, kg/ton3,83,74,4 NO3-N kg/ton3,14,44,9 N2O-N, kg/ton0,50,6 Summa7,28,79,9 % andel av översk484680

Fundering Det är ganska krångligt och osäkert att modellberäkna förluster av nitrat-N, ammoniak-N och lustgas-N på mjölkgården. Får vi med alla förluster?

Exempel på åtgärdsbaserade indikatorer från två bra mjölkgårdar, gårdsnivån Gård 1Gård 2 Mjölkleverans, kg ECM/ha Överskott, kg N/ha16397 Inflöde, kg N/ha Handelsgödsel6491 Inköpt foder11146 N-fixering3615

Exempel på åtgärdsbaserade indikatorer från två bra mjölkgårdar, produktnivån Gård 1Gård 2 Mjölkleverans, kg ECM/ha Inflöde av ”nytt” N, kg N/ton ECM Handelsgödsel5,49,7 Inköpt foder9,4 (14,5*)7,5 (11,5*) N-fixering32,6 Summa17,819,8 * Om 65 % N-effektivitet i foderodling utanför gård

Växthusgaser, förluster Konv högKonv medEko CO2, g/l mjölk CH4, g/l mjölk19,621,723 N2O, g/l mjölk1,021,261,1 CO2-equiv, g/l mjölk

Utsläpp av växthusgaser

Slutsatser Åtgärdsbaserade indikatorer är mätbara och förefaller relativt säkra Effektbaserade indikatorer för emissioner bygger på modellberäkningar = variationer och osäkerheter Tänk på systemnivån när kväveförluster analyseras ur gårdsperspektivet (ytan) och produktperspektivet (ton mjölk/kött)