Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder Fallstudien: karaktäristiska drag och designfrågor Ett fall för Frost, ett intressant fall. Gåta? Exempel? Lärande? Egentlig, verklig, kunskap? Skillnader mellan en bra biografi, eller journalistik: studie av Tsunamikrisen eller studien om kärnkraften på 1970-talet, Böcker av Naomi Klein eller dylikt? Också fallstudier? (återkom till detta) Fallstudier kritiserar ofta för att inte vara vetenskap: kan detta jämföras med en god kvantitativ undersökning Vanlig metodstrategi för uppsatsskribenter och många avhandlingsskribenter Vad handlar fallstudier om när är de relevanta och hur bör de bedrivas, vad bör man tänka på? Idag designfrågor, imorgon jämförande fallstudier, exempel och vetenskapsteoretiska funderingar

Föreläsningens disposition Fallstudien som metodstrategi Olika typer av fallstudier: relation till teori Ett eller flera fall? Frågan om validitet och reliabilitet Styrkor och svagheter Många frågor kan förstås tas upp, jag har valt ut ett antal centrala aspekter Främst statsvetenskapliga perspektiv, men även samhällsvetenskap i allmänhet Tänk på fallstudien i relation till Allison

Vad är en fallstudie? I likhet med historisk studie: svarar på frågor om ”hur och varför”, till skillnad från t.ex. enkätundersökning (vilka, vad, hur många, vad finns det för samband etc.) Ett fall av ett särskilt fenomen eller ”typ av händelse” ”A case study is [thus] a well defined aspect of a historical episode that the investigator selects for analysis, rather than the event itself (George & Bennet 2005) Studie av ”aktuell företeelse i dess verkliga kontext” där ”gränsen mellan företeelsen och kontexten är oklar” (Yin 2007) ”…intensiv, helhetsinriktad beskrivning och analys av en enda enhet eller företeelse…” Exempelvis en studie av Kubakrisen kan vara ett fall av många olika fenomen/aspekter: beslutsfattande krissituationer, avskräckning, hotfull diplomati etc. Etableringen av en ny myndighet: styrning, identitetsskapande, organisationsstrategier för överlevnad, organisational innovation Aktuell händelse måste tolkas med försiktighet: många fallstudier historiska, men ofta inriktade på ett fenomen i sin kontext där intervjuer blir nödvändiga. Svårt att dra skarp gräns Ofta fokus på händelser, poängen är att det inte är något statiskt, utan en process, men kan i praktiken vara ett program eller en organisation (strategi hos en statlig myndighet: i princip statiskt, men i praktiken en process), ett land

Fallstudien: karaktäristiska drag Fler relevanta variabler än datapunkter: ”[i stort sett] alla möjligheter bör undersökas” (djup-inriktat insamling av data) Användning av flera källor: ofta en kombination av olika skriftliga källor och intervjuer, men ibland även t.ex. observationer (triangulering) Förknippas ofta med kvalitativa metoder och ett kvalitativt förhållningssätt till forskning (fokus på förståelse, innebörden av ett fenomen, komplexitet, ”närhet till studieobjekt” …men kan även innehålla kvantitativ data Konsekvensen av att definitionen: studie med hjälp av flera datakällor eftersom det handlar om fallet i sin kontext Texter och intervjuer Studier kan innehålla statistik och även i princip en enkät; vissa skulle säga att kvant och kval inte går att förena av epistemologiska skäl: syn på kunskap och hur det konstrueras.

Vad är ett fall?: några ”tvistefrågor” Definition av fallet ”på förhand”, under forskningsprocessen eller tom efteråt? Hittar man fall eller är de konstruktioner?: empirisk eller teoretiska synsätt Skillnad mellan fall och analysenhet? Howard Becker: Ju mer osäkra vi är om vad forskningen är ett fall av ju bättre är det… Hur hittar vi ett fall? Eller konstruerar vi det själva? Socialkonstruktivister skulle argumentera för det senare, realister mer för det tidigare: syn på världen, men också en fråga om val Esaiasson mfl. gör ingen skillnad mellan analysenhet och fall: all forskning kan förstås med den kvantitativt inriktade terminologin. Finns fördelar med detta, men överensstämmer ej med gängse fallstudieforskningen: fallet är ett fall av ett fenomen, inte en population: analysenhet kan men behöver inte överensstämma: fokus är på fenomenet inte analysenheten (beslutsprocessen kring Kubakrisen, men vad är det ett fall av: kan vara krishantering, avskräckning etc. (ett fall kan bestå av flera analysenheter) Stämmer ej att alla fallstudier studerar före och efter som de hävdar – jämförelsen finns dock naturligtvis i själva problematiken; varför gjorde Kennedy si och inte så….

Olika typer av fallstudier: relation till teori Teoriutvecklande: vanligt angreppssätt inom fallstudier Teoriprövande: kräver relativt tydliga teorier Fallstudier lämpliga för att identifiera kausala mekanismer och beskriva kausal komplexitet Variabelinriktade och holistiska synsätt Teori kan befinna sig på olika nivåer Fallstudier ofta teoriutvecklande, eftersom många aspekter kan studeras i ett fall, ofta hittas nya mekanismer, förfining och utveckling av förståelse Relationen mellan x och y kan konstateras: exempelvis demokratier har i stort sett aldrig hamnat i krig med varandra (också möjlighet att förutse?). När räntan stiger går börsen ner, men varför? Men i praktiken: varför, gäller att hitta intressanta fall, återkommer till det.

Teorianknytning: Viktiga frågor Vad är ”fallet ett fall av”? Skall någon typ av ”variation” förklaras? I så fall hos den beroende eller oberoende variabeln? Vad för typ av teoretisk analysram skall användas? Skall några särskilda delar av teorin väljas ut för ”test” eller ”utveckling”? Klasser och subklasser: ekonomisk utveckling, krishantering, politisk styrning av myndighet etc. Demokratiskt deltagande Vikten av variation. Kan man välja på den beroende variabeln: risk att man bara får positiva fall (tex. förekomst av revolution). Men det kan även finns variation när det gäller den oberoende variabeln. Variation över tid (före efter): förändring av hur försäkringskassans handläggare hanterar sina ”klienter” över tid: varför?: nya riktlinjer, ekonomiskt tryck, nya managementidéer? Annat exempel: vad är egentligen utfallet? Lyckade en speciell reform? Bo Rothsteins studie av AMS och SÖ Jfr. Flygbjerg som fokuserar på ”learning”

Val av fall: en-falldesign Generellt argument: Ibland bättre att fokusera på ett fall: större möjligheter till att det finns starka förklaringar Kritiska fall: gynnsamma och ogynnsamma omständigheter Typiska fall Tidigare ej studerade, svåråtkomliga fall eller extrema fall Kritiskt fall: hypotes om att ett program om integration inte fungerat: testa i ett område med stora problem, om det lyckats där.. Kubakrisen: kritiskt fall för rational actor model (SU, varför placerade man ut missiler på Kuba), stora strategiska värden, lång tid för placering; organisational model (svag, eftersom man hade gott om tid). USA (rational actor, stark beroende på strategiska värden), org. Model (ganska stark pga. snabbhet i beslutsfattandet etc.) Fundera på hur Allison resonerat

Kan man generalisera från fallstudier? Generalisering till population (statistisk generalisering)? Generalisering till teori/generellt fenomen (analytisk generalisering) Förfina precisionen hos teorier Replikationslogik Introducera nya typer eller subtyper av fenomen Exempel från fredsforskning: relationen mellan politiskt system och krig Exempel från förvaltningsforskning: drivkrafter hos offentliga myndigheter Den vanligaste formen: generalisering till given population: enda möjligheten att få en god ”extern validitet” är att välja ett representativt urval Detta dock inte vad som i allmänhet avses: återigen fall av fenomen. Skocpol, se senare processpårning Fredsforskningen: demokratier går ej i krig med varandra: men vilka mekanismer var egentligen verksamma? Opinionen? Ibland negativ: Frankrike och UK hamnade nästan i krig i slutet av 1800-talet. Finland – stark press från omgivningen – semipresidentsystem –riksdag negativ, presidentveto – decentraliserade demokratier mindre benägna att går i krig - vilka är fallen? Budgetmaximerare – mission oriented – beroende på inriktning på verksamhet Falsifiering: enligt Flygbjerg, fallstudier utmärkta för detta: fokus på learning (jämför pedagogik: ytligt, djuplärande)

Validitet Mäter instrumenten rätt saker? Mäter instrumentet det vi avser att mäta (eller tror att vi mäter)? Begreppsvaliditet: överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationalisering (ex ante) Intern validitet: undersökningsresultatens giltighet Extern validitet: undersökningsresultatens generaliserbarhet till andra kontexter/fall

Hur hantera validitet? Begreppsvaliditet: flera källor, genomläsning av informanter Intern validitet: processpårning, ta upp rivaliserande förklaringar Extern validitet: generalisera till teori

Reliabilitet Hur väl fungerar våra mätinstrument? Kan vi lita på resultatet? Skulle en annan forskare komma fram till samma resultat efter en analys av samma material?

Att hantera reliabilitet? Reliabilitet mindre intressant? Finslipa instrumentet: forskarens utbildning och övning Beskriva forskarens position tydligt Triangulering vad avser metodtekniker ”God bokföring”, möjliggöra extern granskning

Fallstudier: ofta nämnda styrkor och svagheter Begreppslig validitet Identifiera hypoteser Analysera kausala mekanismer Hantera komplexa kausala relationer Svagheter Val av fall Representativitet En-fallstudier: Liten variation Fallet inte oberoende Fallstudier subjektiva ”narrativ”? - Val av fall: sker ofta utifrån intresse eller tillgänglighet. Undersöks de svåra fallen? Fallstudieforskare är mer intresserade av att finna förhållanden där särskilda utfall förekommer, och mekanismerna som spelar roll, snarare än att avslöja hur ofta förhållanden och utfall förekommer Lite variation, men i princip innehåller även fallstudier flera observationer. Är fall som undersöks oberoende av varandra (vid jämförelser): om det erkänns kan tom vara en poäng (jfr forskningspolitik och imitation) Skillnader mellan en bra biografi, eller journalistik: studie av Tsunamikrisen eller studien om kärnkraften på 1970-talet, Böcker av Naomi Klein eller dylikt? Också fallstudier? (återkom till detta) Är fallstudier subjektiva?: Bekräftar egna hypoteser. Funder på detta i förhållande till Allison. Inga ”negativa” fall? Motsatta: fallstudier visar på komplexitet och teorier förkastas, nyanseras, modifieras ofta. Kräver dock, naturligtvis som i all forskning ett uppriktigt kritiskt förhållningssätt till den egna hypotesen: Jfr Naomi Klein.