Utveckla sjukskrivnings-processen inom hälso- och sjukvården Sveriges Kommuner och Landsting, (SKL) www.skl.se/sjukskrivningar Anna Östbom – anna.ostbom@skl.se Rehabliliteringsgarantin, Miljarden, Finsam, Nationellt Försäkringsmedicinskt forum, Företagshälsovård Cecilia Unge, cecilia.unge@skl.se Miljarden, Ledning och Styrning Ulrika Eklund – ulrika.eklund@skl.se Jämställdhet och sjukskrivning

Innehåll Miljardsatsningen – nu och framtid Socialstyrelsen tillsyn av sjukskrivningsprocessen Försäkringsmedicinska beslutstödet Rehabiliteringsgarantin

Utvecklingen av ohälsotalet i Riket 200112 tom 200903 Senaste värde: Kvinnor 42,0 200112 tom 200903 Senaste värde: Samtliga 35,1 Män 28,3 52,0 47,0 42,0 37,0 32,0 27,0 22,0 200112 200206 200212 200306 200312 200406 200412 200506 200512 200606 200612 200706 200712 200806 200812 200906 200912

Regeringsuppdrag Socialstyrelsen ”att bedriva tillsynsaktiviteter som, utifrån ett patientperspektiv, skall bidra till att förbättra kvaliteten i sjukskrivningsprocessen” Januari 2003-2007

Tillsyn av sjukskrivningsprocessen Utgångspunkter Sjukskrivning är en del av vården och behandlingen av patienten, bör vara aktiv del Tillsyn utifrån följsamhet till lagar och föreskrifter Sjukskrivningsprocessen måste, som alla vårdprocesser, kvalitetssäkras

Tillsynen 2003-2007 Vårdcentraler 2004 företagshälsovård och privatläkare 2005, psykiatrisk öppenvård och vårdcentraler 2006-2007 Granskat 3000 journaler Besökt 540 enheter

Slutsatser av tillsynen Saknas ledningssystem som omfattar mål, uppföljning, rutiner och kvalitetssäkring – trots att vårdgivaren har ansvar Tid måste avsättas för kvalitetsarbete av sjukskrivningsprocessen Vårdgivaren måste följa upp arbetet All berörd personal måste ha utbildning i försäkringsmedicin och tillräcklig kompetens

Slutsatser av tillsynen Samverkan inom hälso- och sjukvården och med externa rehabiliteringsaktörer måste förbättras -säkerställa att patienterna får god och säker vård samt relevanta rehabiliteringsåtgärder i rätt tid - undvika passiva sjukskrivningsperioder Dokumentation: av journalen ska bl a framgå: - anledning till sjukskrivningen och omfattning - längd, syfte och förväntad effekt - utvärdering av sjukskrivningen, vidtagna och planerade åtgärder Det finns stöd för kvalitetsarbete i Försäkringsmedicinskt beslutstöd

Vad innebär åtagandet av ”sjukskrivningsmiljarden” 2009 ? Strukturella åtgärder Åtgärder inom områdena Ledning/styrning Kompetens Samverkan – internt/externt Kvinnors sjukskrivning Vidta åtgärder för att öka användandet Försäkringsmedicinskt beslutstöd Bidra med underlag för att få rehabiliteringskedjan att fungera identifiera förekomst av missbruk

Försäkringsmedicinskt beslutstöd Vägledning för sjukskrivning Gemensam referensram i landet Samma utgångspunkt för hälso- och sjukvården och Försäkringskassan Stöd i dialog med patient

Beslutstödets utformning Övergripande principer Specifika rekommendationer www.socialstyrelsen.se/sjukskrivning

Övergripande principer Som stöd för att utveckla ledningssystemet Bedömning och beslut Ett verktyg vid vård och behandling - en aktiv åtgärd Individuell bedömning Tidigt engagemang Kontakt med arbetsplatsen Bedömning av arbetsförmåga Uppföljning och kvalitetssäkring

Rehabiliteringskedjan Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Rehabiliteringskedjan För att råda bot på passiviteten i sjukskrivningsprocessen föreslår regeringen att en rehabiliteringskedja med fasta hållpunkter införs. För fullständigt talarmanus till Rehabiliteringskedjan se Bilaga till talarmanus. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

Rehabiliteringsgaranti 2009-2010 Evidensbaserad medicinska behandling/rehabiliteringsinsatser i syfte att åstadkomma en återgång i arbete Garantin ska inriktas på stora diagnosgrupper när det gäller sjukskrivningar sjukdomar i rörelseorgangen och lättare psykiska problem Smärta i axlar, nacke och rygg Depressioner, ångestsyndrom och stress 2008 175 miljoner 2009 560 miljoner 2010 960 miljoner

Pågående sjukskrivningar rörelseapparaten

Garantin ska avse tillgänglighet enligt följande steg Medicinsk bedömning och ställningstagande om patientens är i behov av medicinsk behandling/rehabilitering Påbörja och genomföra behandling/rehabilitering Behandling /rehabilitering omfattar KBT vid lättare/medelsvåra ångest, depression och stress Multimodal rehabilitering vid smärta i axlar nacke och rygg

SBU:s metoder för behandling av långvarig smärta Multimodal rehabilitering En kombination åtgärder som är välplanerade och synkroniserade och består av psykologiska insatser och fysisk aktivitet/träning eller sjukgymnastik, undervisning om smärta, stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande Insatser sker under en längre tid med personal som arbetar i team. Teamet består av flera professioner t ex. läkare, sjukgymnast, kurator, psykolog arbetsterapeut och sjuksköterska.

Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 Evidens enligt SBU rapporter Försäkringsmedicinskt beslutstöd Socialstyrelsens nationella riktlinjer behandling av depression och ångestsjukdom vård av rörelseorganens sjukdomar

Depression Enligt Försäkringsmedicinska beslutstödet Lindrig förstagångsdepression kräver ofta inte sjukskrivning. Arbetsförmågan kan vara nedsatt 1-3 månader Finns även svår och recidiverande men omfattas inte av garantin Tiderna gäller efter insatt behandling – viktigt sätts in så snart möjligt aktiv behandling – tät uppföljning när behandlingsalternativen i primärvård uttömda 3 – 6 månader evidensbaserdae psykologisk behandling - bör stämma i många fall behandlingsansvaret psykiatri litet fönster -

Ångesttillstånd Enligt Försäkringsmedicinska beslutstödet Sjukskrivning kan i många fall undvikas Sjukskrivningstiden bör vara kort, 2- 4 veckor, kombineras m. aktiverande behandl.

Stressrelaterade tillstånd Enligt Försäkringsmedicinska beslutstödet F43.0, F43.1 Akut stressreaktion, PTSD – sjukskrivning bör undvikas F43.2 Anpassningsstörning – sjukskrivning som regel ej aktuell – psykologiskt stöd F43.9 Stressreaktion/krisrektion – risk för allvarliga tillstånd – 2-6 veckors sjukskrivn. bla KBT F43.8 Utmattningssyndrom – arb.förm. kan vara nedsatt upp till 6 månader, psykologiskt stöd

Rörelseorganen, naturalförlopp Enligt Försäkringsmedicinska beslutstödet Lumbago – 2 veckor Lumbago-ischias, diskbråck – 3 veckor Cervikal rizopati, cervikalt diskbråck 1 -2 måna Kalkaxel och Supraspinatustendinit 1 – 2 veckor Frozen shoulder, impigmentssyndrom – långvariga besvär

Smärta Enligt Försäkringsmedicinska beslutstödet RISK FÖR Snabb utredning m. smärtdiagnostik och funktionsbedömning Sjukskrivning kopplad till aktiva åtgärder Rehabiliteringsplan bör följas konsekvent ETABLERAD Smärtbehandling och smärthantering Multiprofessionellt arbetsinriktat rehabiliteringsprogram Åter i arbete några månader – ett år, svårare fall 1-2 år.

Vad säger cheferna på vårdcentralerna vad som finns att erbjuda att leva upp till en rehabiliteringsgaranti för psykiska diagnoser? 80-85 % uppger att man behandlar patienterna för depression, ångest och stress på egen enhet 84 % kan ge samtalsbehandling på egen enhet 68 % kan erbjuda KBT och 36 % KPT 45 % att man remitterar till annan verksamhet i landstingen

Vad säger cheferna på vårdcentralerna behövs för att leva upp till en rehabiliteringsgaranti för psykiska diagnoser? 55 % uppger att man behöver utveckla rutiner/program för behandling/rehabilitering ångest, depression och stress 51 % kompetensutveckling av befintlig personal 38 % fler aktörer att remitterar till 36 % rekrytera mer personal

Landsting KBT 2009 KV 1 MMR Blekinge 500 218 150 87 Dalarna 477 22 222 - Gotland 160 24 30 Gävleborg 725 230 Halland 862 1 163 2 Jämtland 397 67 345 9 Jönköping 680 168 325 75 Kalmar 484 62 29 Kronoberg 49 105 10 Norrbotten 421 96 195 36 Skåne 1000 4 299 57 Stockholm 1518 549 1771 294 Sörmland 1370 86 360 44 Uppsala 1039 173 181 37 Värmland 200 Västmanland 1945 598 319 91 Västerbotten 205 285 41 Västernorrland 300 18 Västra Götaland 14000 2735 2000 221 Örebro 560 82 271 Östergötland 1300 119 180 61 Totalt 28 943 5069 8161 1142

Hur hänger det ihop? Rehab garanti Beslutsstöd Miljarden Finsam Rehab kedjan

Regeringens åtgärdspaket Budgetpropositionen hösten 2007 1. Rehabiliterings- kedja 13. Alternativa insatser för långtidssjuk-skrivna 9. Aktivitets- ersättning utreds 5. Tidsgräns för sjukpenning & förlängd sjukpenning 2. Vidareutvecklad företags- hälsovård 14. Arbetsmarknads-politiska åtgärder 10. Tillfällig resursförstärkning Försäkringskassan 6. Steglös avtrappning (sjukersättning) 16. Halvfartsjobb 3. Rehabiliterings-garanti 15. Nyfriskjobb 7. Korrigering av historisk SGI 11. Parlamentarisk socialförsäkrings-utredning 18. Finsam ökad flexibilitet 4. Riktlinjer för arbetsförmåge-bedömningar 17. Reducerad avgift a-kassa arbetslösa/sjuka 8. SGI utreds 12. Förlängt arbetsliv för vilande S/A