Utveckla samverkan och kunskap om psykisk ohälsa I november 2013 fick Försäkringskassan ett regeringsuppdrag som bygger vidare på KUR 1*. Det handlar om fortsatt kompetensutveckling och samverkan i syfte att förbättra livsvillkoren för personer med psykisk ohälsa. Arbetet sker i nära samråd med Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Landsting. Uppdraget genomförs också i samråd med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH). (Det finns representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och SKL i projekt- och styrgrupp. Medlemmar från NSPH är representerade i en referensgrupp.) Regeringen pekar på vikten av att kunskap från personer med egenupplevd psykisk ohälsa tas tillvara. * KUR 1 genomfördes under åren 2010-2012 och ca 6000 medarbetare hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och landsting fick utbildning inom området psykisk ohälsa. Fokusområden var kunskap, bemötande och samverkan.

Fortsatt gemensam utveckling Framgångsrik kompetensutveckling 6 000 medarbetare kunskapsorienterat Nytt uppdrag Regeringsuppdrag 2014-2015 Samverkan och kunskapsorienterat Utveckla samverkan och öka den gemensamma kunskapsgrunden KUR 1 utvärderades genom att de som deltog i KUR-utbildningen fick svara på två enkäter – enkät 1 skickades ut direkt efter avslutad utbildning och enkät 2 skickades ut sex månader efter avslutad utbildning. Enkät 1 visar att deltagarnas helhetsbedömning av kunskapssatsningen var positiv, medelvärdet var 3,9 av 5 möjliga. Man tryckte framförallt på betydelsen av en gemensam utbildning. 89 % av deltagarna tyckte att det var värdefullt att utbildningen genomfördes tillsammans med personal från de andra parterna. I enkät 2, sex månader efter avslut, tyckte 85% av svaranden att det finns behov av fler liknande gemensamma utbildningar. Ca 40 % använder sig av de kunskaper de fick under KUR 1 i sitt arbete och ca 25 % tycker att arbetet med rehabilitering av människor som har psykisk ohälsa har blivit bättre på sin arbetsplats I KUR1 var innehållet i satsningen kunskapsorienterad. Nu har Försäkringskassan fått ett nytt regeringsuppdrag som pågår under 2014 och 2015. Det nya uppdraget bygger vidare på KUR 1, men har ett tillägg som handlar om att utveckla samverkan. I den första enkäten i KUR 1 var det många svaranden som efterlyste chefernas deltagande. Många uppskattade insatserna inom KUR, men hade svårt att se att KUR skulle kunna ge en långvarig och bestående effekt då cheferna inte var med. I enkät 2 kom det fram att störst behov av ytterligare kompetsnutveckling finns inom områdena; Varandras uppdrag, roller och ansvarfördelning, Modeller/strukturer för samverkan, Behandlings- och rehabiliteringsmetoder. Utifrån utvärderingen så kan vi se att samverkansdelen i KUR 2 är efterfrågad och välkommen!

Tillsammans skapar vi en gemensam grund Plan för gemensamma samarbetsformer och Kunskapssatsningar för gemensam kunskapsgrund Försäkrings-kassan Arbets-förmedlingen Kommun Landsting Tillsammans skapar vi en gemensam grund kring psykisk ohälsa*. Precis som i KUR 1 handlar uppdraget om insatser för medarbetare hos de fyra huvudmännen – Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting. I KUR 2 har regering valt att inte avgränsa uppdraget till personer med en psykisk diagnos och funktionsnedsättning utan använder det vidare begreppet psykisk ohälsa. Detta gör att psykiatrin inte är särskilt utpekad denna gång, utan KUR 2 riktas till all vårdpersonal som möter målgruppen. Den gemensamma grunden skapar vi genom att ta fram en plan för gemensamma samarbetsformer och genomföra kunskapssatsningar. För att genomföra detta så finns det bidrag att söka. Ansvaret för ansökan har Försäkringskassan, men initiativet kan också komma från någon av de andra organisationerna. Satsningen utgår från Försäkringskassans organisation. Det innebär att varje lokalt försäkringscenter (LFC) kan ansöka om bidrag för sitt LFC och de Arbetsförmedlingskontor, kommuner och landsting som finns inom LFC:s upptagningsområde - samtliga ska erbjudas att delta i satsningen. *Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till att uppleva psykiska besvär som mer eller mindre stör det psykiska välbefinnandet och som påverkar ens dagliga liv.

Målen säkrar bred framgång Bästa tillgängliga kunskap inom området Kunna möta individen på ett professionellt sätt Plan för att stötta personer till sysselsättning, arbete och studier Öka aktiviteter som stödjer patient- och brukarinflytandet på individ- och organisationsnivå Kunna ge den enskilde ett heltäckande och sammanhållet stöd Projektet har behållit de mål som fanns inom KUR 1 – att få bästa kunskap, att kunna bemöta individen på ett professionellt sätt och kunna ge ett heltäckande och sammanhållet stöd. Projektet har lagt till två nya mål som handlar om att ta fram en gemensam plan för samarbete och att öka aktiviteter som stödjer patient- och brukarinflytandet.

Parallellt upplägg ger dubbel styrka Plan för gemensamma samverkansformer Kompetens-utveckling för gemensam kunskapsgrund Använd befintliga samverkansstrukturer t ex samordnings-förbunden Ledning eller företrädare Medarbetare Parallellt upplägg ger dubbel styrka. Denna gång finns det två aktiviteter inom ramen för KUR-projektet. En ena aktiviteten handlar om att gemensamt ta fram en plan för gemensamma samverkansformer. Det är viktigt att den lokala ledningen står bakom planen, så att implementering kan ske. Det är bra om det finns chefer i arbetsgruppen, men de kan också utse företrädare för arbetet. Den andra aktiviteten handlar om kompetensutveckling för att skapa en gemensam kunskapsgrund som riktar sig till medarbetarna. Aktiviteterna kan genomföras i valfri ordning eller genomföras parallellt och inspireras av varandra. Det är också möjligt att enbart ansöka om en aktivitet, men vi ser som sagt en dubbel styrka i att genomföra båda. Oavsett val av upplägg så rekommenderas att man använder de befintliga samverkansstrukturerna, såsom samordningsförbunden. De spelade en viktig roll i KUR 1 och kommer att göra det i KUR 2 också. Tanken är att dessa insatser ska leda till en långsiktig utveckling av gemensam kunskapsbas och samverkan.

Plan för gemensamma samverkansformer Plan för konkreta åtgärder som ska stödja vägen till sysselsättning, arbete eller studier Förankrat hos ledningen Processtöd och föreläsningar Utgångspunkten är kommunens inventering Den lokala ledningen hos respektive organisation ska stå bakom planen och aktiviteterna som lyfts fram. Aktiviteterna ska ta sikte på hur organisationerna tillsammans kan öka möjligheten för sysselsättning, arbete och studier för målgruppen. För att få stöd i framtagandet av planen så går det att söka bidrag till ett processtöd, en moderator eller föreläsare. De framtagna aktiviteterna ska sedan implementeras. Utgångspunkten i arbetet med planen är kommunens inventering (se nästa bild)

Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Statens överenskommelse med SKL Kommunernas inventeringar av personer med psykisk ohälsa Analys och plan i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen KUR Lokal ansökan om bidrag för plan för gemensam samverkan för att öka sysselsättnings- och arbetsgraden hos målgruppen Gemensam strategi Kommunernas inventeringen följer av statens överenskommelse med SKL - inom ramen för arbetet med stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2014 – ingår i den så kallade PRIO-satsningen. Kommunerna kan få extra medel om de genomför en kommunal inventering, analys och plan. Analysen och planen skall göras i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Landstinget kan även delta men det finns inget krav i överenskommelsen om det. Underlaget för dessa planer ska lämnas till SKL senast den 14 november 2014. Inom ramen för KUR finns det möjlighet att koppla ihop arbetet med kommunens inventering genom att fördjupa arbetet med planen. Ni har möjlighet att ta fram konkreta åtgärder för hur samverkan ska stärkas och hur det kan öka möjligheterna för sysselsättning, arbete och studier hos målgruppen. Tanken är att ni tar fram en gemensam strategi. Inom KUR-arbetet deltar även landstinget. Alla kommuner kommer däremot inte att göra dessa inventeringar. Det hindrar inte att parterna genomför en gemensam plan för samverkan inom ramen för KUR.

Kompetensutveckling för gemensam kunskapsgrund Utbildningsinsatser till medarbetare inom områdena kunskap förhållningssätt och bemötande samverkan brukarinflytande Utgå ifrån en kompetensutvecklingsplan Planera för långsiktig kunskapsutveckling Kunskap från personer med upplevd psykisk ohälsa tas tillvara Utgå från organisationernas behov Utöver arbetet med planen så kan man precis som i KUR 1 söka bidrag till utbildningsinsatser till medarbetare för att skapa en gemensam kunskapsgrund. Det handlar om utbildning inom områdena; kunskap, förhållningssätt och bemötande, samverkan och brukarinflytande. Satsningen ska utgå ifrån en kompetensutvecklingsplan, antingen den som ni tog fram inom KUR 1 som ni kan välja att behålla som den är eller att utveckla. Genomförde ni inte KUR 1 så arbetar ni fram en plan för kompetensutveckling. Det viktiga är att ni planerar för en långsiktig kunskapsutveckling eftersom regeringens intentioner är att aktiviteterna inom KUR ska implementeras för att säkerställa en långsiktig kunskapsutveckling på området. Utifrån målet att öka aktiviteter som stödjer patient- och brukarinflytandet vill projektet särskilt lyfta fram att kunskap från personer med egen upplevd psykisk ohälsa ska tas tillvara. I KUR 1 var dessutom Attitydambassadörerna* de mest uppskattade föreläsarna. Den satsning som genomförs ska utgå från organisationernas gemensamma behov. Ni kan antingen genomföra enstaka insatser eller hela program. Utifrån projektets erfarenheter från KUR 1 så rekommenderas att man genomför ett program. Bidrag till kunskapssatsningarna kan användas till föreläsare, processtöd och moderatorer. * Attitydambassadörer = personer med egenupplevd psykisk ohälsa som berättar om sina erfarenheter.

KUR och sjukskrivnings- miljarden Utveckla bedömningar vid diagnossättning, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning Metoder och rutiner för att undvika att medikalisera naturliga händelser i livet. Utveckla tidig samverkan KUR kan stärka landstingens arbete inom villkoret om psykisk ohälsa i miljarden För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen slöts en överenskommelse mellan staten och SKL 2006. Genom överenskommelsen infördes ekonomiska incitament till hälso- och sjukvården, den s.k. sjukskrivningsmiljarden.   I den nya överenskommelsen för 2014 och 2015 har villkor inom området psykisk ohälsa tagits fram. I villkor 4 ”Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra besvär” framgår det bl.a. att landstingen ska kartlägga och analysera sjukskrivningsmönster vid psykisk ohälsa för kvinnor och män i arbetsför ålder. Landstingen ska också vidta åtgärder för att utveckla bedömningar vid diagnossättning, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning samt stärka eller utveckla olika insatser för i första hand patienter med lindriga och medelsvåra psykiska besvär. Särskild uppmärksamhet ges utvecklandet av metoder och rutiner för att undvika att medikalisera normala livshändelser. Projektet ser en tydlig koppling mellan KUR-satsningens syfte och miljardens mål när det gäller att utveckla landstingens arbete med psykisk ohälsa. Ett aktivt deltagande i KUR kan stärka landstingens arbete inom villkoret om psykisk ohälsa i miljarden.

Försäkringsmedicin Läran om sambandet mellan sjukdom, försäkring och samhälle Gemensam plattform för aktörer involverade i samverkan kring individer med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom Försäkringsmedicin är en relativt ny tvärvetenskaplig disciplin. Endast 3 av 21 medlemsländer i den försäkringsmedicinska organisationen EUMASS (The European Union of Medicine in Assurance and Social Security) har definierat begreppet försäkringsmedicin. Den svenska definitionen antogs 2008 av Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum (NFF), vilket består av representanter för Socialstyrelsen, SKL, Sveriges läkarförbund, Svenska läkaresällskapet, SBU och Försäkringskassan: ”Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika sjukförsäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner.” Kortare och enklare uttryckt kan försäkringsmedicin definieras som läran om sambandet mellan sjukdom, försäkring och samhälle samt mellan funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning, vilket varierar över tid. Försäkringsmedicin berör alltså inte bara Försäkringskassan och hälso- och sjuvården utan försäkringsmedicinska överväganden och åtgärder görs i hela välfärdssystemet. Ett försäkringsmedicinsk förhållningssätt kan fungera som en gemensam plattform och ett verktyg för alla aktörer involverade i samverkan kring individer med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada. Fokus ska vara individbaserade bedömningar som bygger på respekt för individens integritet och unika förhållanden. Förhållningssättet ska präglas av individens delaktighet och tilltro till att individen vill äga och kontrollera sitt liv, men att han eller hon periodvis kan behöva stöd av aktörer inom försäkringsmedicinens område för att återta denna kontroll.   Förståelse för försäkringsmedicin kan ge berörda samverkanspartner ett gemensamt språk kring arbetsförmåga, rehabilitering och återgång i arbete. För att skapa denna gemensamma plattform behöver den försäkringsmedicinska förståelsen utvecklas både hos Försäkringskassan och hälso- och sjukvården liksom hos arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och kommunerna. Se vidare i Försäkringsmedicinska beslutstödets övergripande principer: http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/overgripandeprinciperforsjukskrivning

Förslag på teman Samverkan mellan organisationerna Individen i samverkan Gemensam kunskapsgrund Patient- och brukarinflytande Samverkan med arbetsgivare Som komplement till denna bild finns ett dokument ”Förslag på teman” där KUR:s projektgrupp sammanställt ett antal förslag på teman inom varje rubrik. Dokument ”Förslag på teman” finns att hämta på Försäkringskassans hemsida under fliken ”Om försäkringskassan” – ”Samverkan & projekt” – ”Kurprojektet” * * Dokumentet hittas även på Försäkringskassans intranät Fia.

Möjlighet till bidrag Alla parter ska vara med i planeringen och genomförandet Gemensam ansökan Maxsumma 500 000 kr Lokaler, förtäring, resor, logi betalas inte av projektet Möjlighet att ansöka flera gånger Aktiviteterna ska verka för utvecklad samverkan och ökad kunskapsgrund Hur ser då möjligheten till bidrag ut? En viktig förutsättning är att alla parter ska vara med både i planeringen och genomförandet. Att vi arbetar tillsammans från start ökar förutsättningarna till en bra insats, då alla parters behov kan tillgodoses. I KUR 1 såg vi att i de områden där alla parter var involverade i planeringen så blev det ett större deltagande från alla parter och ett gemensamt deltagande ger ett gemensamt engagemang. Ansökan arbetas fram gemensamt och skickas därefter in till Försäkringskassans huvudkontor av områdeschefen på LFC*. Maxsumman som går att söka är 500 000 kr och precis som förra gången så betalas inte lokaler, förtäring etc. av projektet. Projektet har fått 10 miljoner kronor 2014 och 10 miljoner kronor 2015 - den observante kan se att pengarna inte räcker om alla områden ansöker och till ännu färre om alla områden väntar på att genomföra aktiviteter under 2015. De pengar som inte har förbrukats under 2014 måste återbetalas i slutet av året – pengar som inte använts 2014 kan inte föras över till 2015. Denna gång finns det möjlighet att ansöka flera gånger – under 2014 och 2015, men maxsumman är 500 000 kr för båda åren. Det är också möjligt att dela upp kunskapssatsningen i flera omgångar – man kan t.ex. erbjuda olika personalgrupper samma kunskapssatsning vid flera tillfällen. I ansökan kan man göra en planering för båda åren. Finns det en planering för båda åren, så kommer projektet att ”öronmärka” de medel som planeras att användas under 2015. Aktiviteterna ska verka för utvecklad samverkan och ökad kunskapsgrund (* Vi utgår från nuvarande LFC-struktur och det är LFC TA som ansvarar för ansökan. Ansökan ska samordnas med LFC TV och TB.)

Förutsättningar vid köp av tjänst Försäkringskassans ramavtal Föreläsare, moderatorer, seminarieledare och processtöd Önskemål om direktupphandling Kontakta Försäkringskassans inköpsenhet Vid köp av tjänst så sker alla köp via Försäkringskassans ramavtal. Har ni önskemål om att genomföra en direktupphandling så får lokalt samverkansansvarig hos Försäkringskassan kontakta Försäkringskassans inköpsenhet för att se vilka möjligheter som finns.

Uppföljning Plan för gemensamma samverkansformer: Planen mejlas till projektledningen efter avslutad insats. Efter sex månader sker uppföljning. Enbart kunskapssatsning: Kompetensutvecklingsplan mejlas till projektledningen tre månader efter avslut. Mall för kompetensutvecklingsplan kommer att finnas på Försäkringskassans intranät. Den lokalt samverkansansvariga på Försäkringskassan ansvarar för att alla parter får ta del av den. Det kommer inte att finnas en mall för ”Plan för gemensamma samverkansformer” då planen ska utgå från lokala behov.

Kontaktinformation Mer information: www.forsakringskassan.se Kontaktuppgift till lokalt samverkansansvarig: Kundcenter för partner 0771-17 90 00 Projektledning för KUR Cindy Marttiin (PL), Försäkringskassan 010-116 95 18 Monica Sjögerud, Försäkringskassan 010-116 30 16 Mattias Eilola, Arbetsförmedlingen 010-486 23 51 Mikael Malm, SKL 08-452 78 31