Tuve, 30 november 1977

Karteringar för översvämningar, ras och skred Anpassning till förändrat klimat i Norrbotten 2009-12-03 Susanne Edsgård Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar Uppdrag Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Före, under och efter en olycka eller en kris. Från vardagens olyckor till stora katastrofer. Den 1 januari 2009 bildades Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. MSB har tagit över verksamhet som tidigare bedrivits av Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket, och Styrelsen för psykologiskt försvar. De tre myndigheterna upphörde den 31 december 2008. MSB har ansvar för frågor som rör skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka eller en kris. Uppdraget spänner över hela hot- och riskskalan, från vardagens olyckor till stora katastrofer.

Skred kan orsaka allvarliga skador lokalt

Översiktlig stabilitetskartering 1A Bodsvedjan Bodens kommun

Översiktlig stabilitetskartering 1B

Stabilitetskarteringar i Norrbottens län Arjeplog Förstudie Arvidsjaur Boden 1998 Gällivare Ej behov Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå

Moränskred och slamström Främst varaktig nederbörd sommartid och intensiv nederbörd

Åre

Stabilitet i raviner och slänter i moränjord Vi har också en metod för översiktlig kartläggning av markens stabilitet för moränslänter och raviner.   Jordrörelser i morän och grov sedimentjord förekommande. Som exempel kan nämnas de ravinbildningar i samband med intensiv nederbörd under sommaren 2004 som drabbade ett landsbygdsområde i Värmland, med bland annat avskurna vägar och områden som isolerades som följd. I Mörviksravinen i Åre har flera slamströmmar inträffat som drabbat både samhället och Europaväg 14. Skred och ras i slänter uppstår främst på grund av höga grundvattentryck i jorden och ytliga jordrörelser, erosion, inträffar i erosionskänslig jord i samband med kraftig nederbörd. I raviner uppstår problem på grund av skred, ras och erosion i sidoslänterna. Massor från dessa jordrörelser ansamlas i ravinbotten och kan på så sätt dämma upp bäcken. Vid kraftig vattenföring i bäcken kan massorna åter sättas i rörelse och bilda en så kallad slamström. En sådan slamström kan orsaka stor skada nedströms. Kartan: De olika färgade partierna visar olika marklutningar Siffra i ring visar angelägenheten och rekommendation för utredningsbehov av slamströmmar. 1=högst utredningsbehov (4 olika nivåer) Siffra i fyrkant visar angelägenheten och rekommendation för utredningsbehov av jordrörelser (typ moränskred) i slänt. 1=högst utredningsbehov (fyra olika nivåer) Kartan visar området Själevad i Örnsköldsviks kommun, Längst till vänster är en ravin som har markeringen 2 i ring. Vilket betyde: Det finns ett behov av detaljerad utredning, ravinerna bör hållas under observation med jämna tidsintervall. Spår i terrängen efter jordrörelser eller höga vattenflöden. Hittills är områden i Åre, Sundsvall och Örnsköldsviks kommuner karterade. Vidare finns det en modell för hur en detaljerad undersökning går till i sådan här geologi. Hur har kommunerna använt sig av dessa hittills????

Översvämningar slår hårt mot samhället Vårt land drabbas nästan varje år av översvämningar, ofta med stora skador som följd. Samhällets infrastruktur drabbas ofta hårt vid översvämningar. Avskurna vägar och bortspolade broar kan medföra att hundratals kilometer väg och järnväg måste stängas för trafik under lång tid. Evakuering av människor och transporter av utrustning och reparationsmaterial fördröjs eller kommer inte fram. I broar finns ofta ledningar för elförsörjning och telekommunikation. Slås dessa ut är situationen allvarlig eftersom de drabbade isoleras från omvärlden. Översvämningar och ras och skred hänger också mycket ihop. Kraftigt strömmande vatten eroderar i strandkanten, Om jorden är mättad av vatten blir den också väldigt tung och när vattenståndet sjunker är faran för skred extra stor. Genom förnuftig samhällsplanering, förebyggande åtgärder och effektiva räddningsinsatser under en akut översvämningssituation kan skadorna begränsas. Översiktlig översvämningskartering är ett hjälpmedel för detta.

Översiktlig översvämningskartering

Användning av översvämningskartering 16 st bostadsfastigheter med 51 personer berörs vid beräknat högsta flöde

Karterad älv Kartering pågår Prio 1 att kartera Prio 2 att kartera Kalixälven Torneälven Råneälven Luleälven Karterad älv Kartering pågår Prio 1 att kartera Prio 2 att kartera Prio 3 att kartera Piteälven Skellefteälven

Karterade vattendrag Karterade ca 8000 mil Kartering pågår Prio 1 att kartera Prio 2 att kartera Prio 3 att kartera

Leverans karteringar Pärm med resultatkartor och underlagsinformation 100st i bulk                          Customer rating                                                                                                     Leverans karteringar Pärm med resultatkartor och underlagsinformation CD skiva med pärmens material i pdf och kartor i shp-filer för GIS.

Möjlighet att söka statsbidrag Arbetsgång Översiktlig kartering (MSB) Detaljerad utredning (Kommun eller fastighetsägare) Området bedöms som säkert Åtgärd Fördjupad utredning Området bedöms som säkert Åtgärd Möjlighet att söka statsbidrag

Statsbidrag till förebyggande åtgärder Anslag på 39.850 kkr/år till förebyggande åtgärder mot skred, ras och översvämningar.

Stabiliserande åtgärd – erosionsskydd och tryckbank Piteå kommun

Tryckbank Ångermanälven Kramfors Kramfors, en tryckbank som fungerar som mothållande kraft. Både landsvägen och bebyggelsen bakom landsvägen hade för låg stabilitet.

Avsättningsdamm och energidämpande trappor Åre, en bäck som kommer uppifrån de branta bergen. Vid intensiv nederbör blir vattenföringen mycket stor och grus, sten kommer med ned i bäcken. På det här sättet kan man fånga upp material som kommer med vattnet ned mot byn. Åtgärden kräver ett visst underhåll i form av att dammen och bäcken måste rensas på material.

Översvämningsskydd Värnamo

Ökad tvärsektion och stabiliserande åtgärd Mölndal/Mölndalsån

Alternativ förebyggande åtgärd - flytta eller ta bort det hotade objektet Piteå Det är inte alltid som det är möjligt eller finns ekonomiska förutsättningar för att göra en förebyggande åtgärd. I vissa fall kan det vara samhällsekonomiskt mest lönsamt att lösa in och riva en byggnad. I det här fallet utmed LillPite Älven är det en stor tomt och priset för att flytta huset längre in på tomten är jämförbart med inlösen och rivning. Här har fastighetsägaren valt att flytta huset.

Erhållna bidrag i Norrbottens län År Kommun Objekt Bidrag 2001 Boden Sävast Ansökan tillbakadragen Piteå Lillpite 15:29 Lillpiteälven, Lars Linus väg, erosionsskydd o stödbank 325,00 2002 Sikfors, Stridsbol 1:1, inlösen o rivning 520,00 2003 Råbäcken, stödbank 1 212,00 2004 Sävast 9:32 mfl, stödbank Avslag 2005 Fastigheterna Sävast 9:32, 30:2, 5:51, 29:4, 23:2, 2:40, 23:103, Luleå älv, stödbank Haparanda MKB Översvämningsskydd i Torneälvsmynningen 246,10 Lill Pite 15:29 och 15:24, erosionsskydd o stödbank 365,20 2006 2007 Lillpite 9:7, husflytt 440,00 2008 Översvämningsskydd Torneå älv 16 020,00 2010 Bodsvedjan, bostäder, stödbank Under behandling  2001 Piteå Lillpite 15:29 otillräckligt utrett 2002 Piteå Sikfors Stridsbol inlösen och rivning 2004 Boden Sävast Fritidshus, avslag pga prio 2005 Boden Sävast Fritidshus , avslag pga prio

Lönar det sig att förebygga? En studie har utförts där tre exempelområden har studerats. För vart och ett av områdena har tre olika omfattningar av ett skred bedömts; liten omfattning, mest trolig omfattning och stor omfattning. För varje exempelområde och varje omfattning av skred har konsekvenskostnaden beräknats. För jämförelse har kostnaderna för att förebygga skred i området beräknats. De möjliga skredens omfattning har bedömts utifrån geotekniska utredningar för områdena. Resultaten visar att kostnaderna för att förstärka områdena är  låga i relation till de skadekostnader som realistiskt kan uppstå. Beräkning av skadekostnaden för ett eventuellt skred omfattar direkta personskador, räddningsarbeten, säkerhetsåtgärder, förändringar av anläggningar och deras drift, tids- och funktionsförluster, återställning, bestående miljökonsekvenser och diverse mjuka kostnader. Studien antar att risken för skred efter åtgärd är försumbar och har inte tagit hänsyn till eventuella framtida underhållskostnader (Räddningsverket, 1996). Ume älv har eroderat ner genom mäktiga silt- och sandlager och skapat höga, branta brinkar. Erosionen fortsätter och för att stoppa fortsatta skred förstärktes slänten utefter en sträcka med stödfyllning och erosionsskydd till en kostnad av ca 6 miljoner kronor. Tre alternativa utbredningar av ett skred har utretts och kostnaderna bedöms bli 5, 13 respektive 80 miljoner kronor.

I km åtgärdades men ett tänkt skred har en utbredning på ca 50 m I km åtgärdades men ett tänkt skred har en utbredning på ca 50 m. Däremot var det osäkert var på sträckan skredet skulle kunna inträffa. Åtgärden genomfördes med statsbidrag. Stödfyllning bestående av sprängsten i släntens nedre del. Kostnaden avser ett skred på 50 m, åtgärden genomfördes på en sträcka av ca 1 km

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker: tidplan och fördelning Trädde i kraft 26 nov 2009 Steg 1: Preliminär bedömning av översvämningsrisker MSB ansvarig med underlag från länsstyrelserna Klimatförändringar ska beaktas (slutfört 22 dec 2011) Steg 2: a) Kartor över översvämningshotade områden (MSB ansv.) b) Kartor över översvämningsrisker (lsty ansv.) (slutfört 22 dec 2013) Steg 3: Riskhanteringsplaner färdigställda och offentliggjorda (lsty ansv.) (slutfört 22 dec 2015) Syftet är att minska ogynnsamma följder av översvämningar för människors hälsa, miljö, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. 22 dec 2011: Preliminär bedömning av översvämningsrisker (PFRA) slutförd (ska uppdateras 2018, sedan vart 6:e år) – ansvarig MSB med underlag från lsty Redogörelse för tidigare inträffade översvämningar som har haft en allvarlig ogynnsam påverkan på människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Förutse att liknande framtida händelser får betydande ogynnsam påverkan För varje vattendistrikt redovisa i vilka områden myndigheten anser att betydande översvämningsrisker finns eller kan förväntas uppstå. Steg 2: slutförd 22 dec 2013 a) Kartor över översvämningshotade områden b) Kartor över översvämningsrisker färdigställda (ska uppdateras 2019, sedan vart 6:e år) Kartorna ska visa de möjliga ogynnsamma följderna av de olika flödena Hur många invånare Vika olika ekonomiska verksamheter som bedrivs inom området Miljöfarliga verksamheter som kan förorsaka oavsiktlig förorening vid översvämning Annan användbar information Steg 3: 22 dec 2015: Riskhanteringsplaner (FRMP) färdigställda och offentliggjorda (ska uppdateras 2021, sedan vart 6:e år) Planen ska behandla samtliga aspekter av hanteringen av översvämningsrisker. Särskild vikt ska läggas vid förebyggande arbete samt skydd och beredskap, inbegripet översvämningsprognoser och system för tidig varning. Föreskriftsarbetet pågår

Detaljerad översvämningskartering i nedre delen av Torne älv Copyright: Swedish National Landsurvey

Bakgrund EU:s översvämningsdirektiv. 130 km Interreg-projekt, total kostnad 1,1 miljon €. Tidplan: 1 april 2009 till 30 april 2012

Arbetsgrupper WP 1 (Digitala höjdmodeller, Finska lantmäteriet) - Detaljerad höjddata - Laserskanning - Upplösning, sekretessfrågor WP2 (Hydraulisk modell och översvämningskartor, SMHI) - Höjddatabas från WP1 - Bottenkartering med sonarteknik - Flödesmätningar - Översvämningskartor med 100-årsflöde, 250-årsflöde och dimensionerande flöde

Arbetsgrupper forts WP3 (Hydrologiska prognoser, isdämningsprognoser, SYKE) - Modell för istillväxt - Insamling av lokal kunskap om isdämningshändelser - Förbättrat utbyte av data - Havsnivå, havsis och formering av sandbankar WP4 (Utbildning, MSB) - Resultatet ska förankras på lokal och regional nivå - Seminarium 2 dagar - Beredskapsövning – realistiskt översvämningsscenario - Resultatet från övningen blir underlag till riskhanteringsplan

Arbetsgrupper forts WP5 (Informationsspridning, Lapplands miljöcentral) - Datafiler och kartor distribueras - Slutseminarium för EU:s medlemsstater WP6 (Projektledning, Lapplands miljöcentral) - Styrgrupp 2 möten/år - Referensgrupp 1 möte/år

Tuve idag