OM AVFALL SVERIGE Avfall Sverige är den svenska branschorganisationen för avfallshantering och återvinning Vi har 400 medlemmar, främst kommuner och kommunbolag, men också privata företag Vi verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar
OM AVFALL SVERIGE Vi skapar nätverk, förmedlar kunskap och påverkar beslutsfattare Våra medlemmar ansvarar för hushållsavfall och arbetar även med annat avfall Våra medlemmar står för en viktig del av samhällets infrastruktur
OM AVFALL SVERIGE Våra medlemmar sysselsätter 16 000 personer och omsätter 32 miljarder årligen Vi utför tillsammans med hushåll och företag ett av Sveriges viktigaste jobb genom Sveriges största miljörörelse
AVFALL SVERIGE - Arbetsgrupper Avfallsförbränning Beställarfrågor Biologisk behandling Deponering Farligt avfall Information och kommunikation Logistik och transport Återvinning Återvinningscentraler
DEPONERINGSGRUPPEN Prioriterade områden: Deponigasgas Sluttäckning Lakvatten Bränder
DEPONERINGSSATSNING - pågående projekt Administrativa kostnader (D 001) Kvalitetssäkring av handbok (D 032) Syntesrapport om lakvatten och deponigas (D 085) Läcksökning av metan med GasFindIR-kamera av avfallsanläggning (D 086) Förslag till kontroll av lakvattenrening genom toxicitetstester (D 087) Utformning av skyddsskikt - beständighet (D 092) Geofysiska mätningar för detektering av gas i deponier, fas 2 (D 097) Resurseffektiv behandling av lakvatten (D 098) Framtidens deponi - en torr historia (D 100) Mätningar av sättningar i deponier (D 101) Vägledning för utformning av nedströmsskydd för deponier (D 102) Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av FSA (D 103)
UTBILDNING - deponering Grundkurs – deponering Temadag – deponikonstruktioner Temadag – brändsäkra avfallsanläggningar Temadag – forskning och utveckling (deponeringssatsningen) Temadag – lakvattenbehandling Kurs - ekonomi & administration i avfallshantering
KONTAKT Peter Flyhammar Prostgatan 2, 211 25 Malmö Adress 040-35 66 00 040-35 66 24 (Direkt) 040-35 66 26 0706-35 69 09 peter.flyhammar@avfallsverige.se www.avfallsverige.se Adress Telefon Fax Mobil E-post Hemsida
DEPONERING – aktuella frågor Deponigas - Energiutvinning Gassäkerhet Klimatpåverkan Klassning av avfall - farligt avfall? Deponering av farligt avfall Användning av avfall i konstruktion? Lakvatten – lokal behandling Ökad lagring - bränder
ANTAL DEPONIER I DRIFT 1994 - 2030 350 2000 Deponiskatt 2002 Deponeringsförbud, brännbart avfall 2005 Deponeringsförbud, organisk avfall 2009 Deponeringsförordningen (SFS 2001:512) 300 250 200 150 100 Från och med årsskiftet är antalet deponier ca 80 st 50 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035
DEPONERADE MÄNGDER Exempel genom mängden deponerat hushållsavfall
KLASSNING AV AVFALL - farligt avfall ? Klassificering av farligt avfall Vägledningar : RVF (Avfall Sverige) och Värmeforsk RVF Utveckling 2004:06 Värmeforsk rapport nr 866 Bedömning av farlighetsegenskapen H14 (ekotoxiskt) Hur klassificeras de olika ämnena? Olika riskfraser: R50, R52, R53, R50/53, R51/53, R52/53? Totalhalt av ämnet R50/53, 0,25 % R51/53, 2,5 % R52/53, 25 %
DEPONERING AV FARLIGT AVFALL Deponering av Rökgasreningsrester från avfallsförbränning? Problem - höga salthalter i lakvatten En uppskattning av dagens hantering: Körs till Norge Langöya 8-12 anläggningar Mo i Rana 2 anläggningar Mottagningskriterierna Handbok 2007:1 om mottagningskriterier för avfall till deponi och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall).
SLUTTÄCKNING Principiell utformning av täckning vid Tveta avfallsanläggning Rapport U2009:08 Alternativa konstruktionsmaterial på deponier
AVFALL UNDER TÄTSKIKT Restprodukter som används för konstruktionsmaterial ska innanför sluttäckningens tätskikt uppfylla gällande kriterier för deponering inom aktuell deponi (NFS 2004:10, NFS 2010:4) Mottagningskriterierna Handbok 2007:1 om mottagningskriterier för avfall till deponi och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall).
PRÖVNINGSNIVÅER
TÄCKNING OVAN TÄCKSKIKT
TÄCKNING OVAN TÄCKSKIKT halter Rättspraxis för användning av jordmassor Nivåer i NVs Handbok
ÅTERVINNING AV AVFALL Hur använda Handboken vid högre prövningsnivåer?
ÅTERVINNING AV AVFALL ”I avsnitt 9.4 (nivåer för deponitäckning ovan täckskiktet) presenterar vi förslag på en nivå som inte bör överskridas vid användning av avfall som deponitäckning. Beräkningarna har utgått från hur vi bedömt att en normal deponi är utformad och lokaliserad. Nivån för deponitäckning bör ses som ett exempel eftersom förutsättningarna är olika vid olika deponier och en deponitäckning alltid är föremål för en myndighetsbedömning” ”Bilaga 1 beskriver i detalj hur vi genomfört beräkningarna för nivån för mindre än ringa risk och deponitäckning. Bilagan är inte avsedd att användas som mall för att genomföra nya beräkningar i det enskilda fallet men beskrivningarna ger inblick i hur beräkningarna har utförts.”
FLÖDEN AV DEPONIGAS IPCC Report: Mitigation of Climate Change (2007) Ett väl fungerande gasuttag kan utvinna ca 80 % av gasen i deponin. Av det återstående så oxideras en del i deponins ytskikt (framförallt om den är sluttäckt) och resten avgår till atmosfären IPCC Report: Mitigation of Climate Change (2007)
DEPONIGAS 45-55 % metan 30-40 % koldioxid 5-15 % kväve Deponigasen har ungefär denna sammansättning samt ett antal spårämnen (H2S, kolväteföreningar). Sammansättningen varierar relativt mycket mellan deponierna bl a beroende på vilken typ av avfall som deponerats, i vilken fas deponin är etc.
DEPONIGAS – insamlad mängd Insamlad mängd deponigas – 30-50 % av producerad mängd Rötning av matavfall : 280 GWh
DEPONIGAS - frågor Energiutvinning Gassäkerhet (bränder, explosioner) Klimatpåverkan
BRÄNDER PÅ AVFALLSANLÄGGNINGAR Brandsäkerhet Ökat antal bränder genom ökad lagring
LAKVATTEN Knappt 4,9 miljoner m3 lakvatten insamlat vid nästan 80 % av de aktiva deponierna Minst hälften av de aktiva deponierna har lokal behandling av lakvatten
LAKVATTEN - frågor Behandling av lakvatten i avloppsreningsanläggningar: Revaq-certifiering Är lakvattnet harmlöst? Kan slammet certifieras? Lokal lakvattenbehandling: Svårt med kväverening i små anläggningar!