Gymnasieskolans mål och högskolans förväntningar www.math.kth.se/gmhf Nämnaren 2 (2006) HT, Lars Filipsson, Mikael Cronhjort, Civilingenjör & Lärare -

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Ingeniørutdanning Klækken Svensk ingenjörsutbildning i förändring Bert Luvö Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Varför fokus på nyanlända just nu
Kap 4 - Trigonometri.
Andragradsfunktioner & Andragradsekvationer
Nytt från Skolverket skolverket.se/yrkesutbildning.
Föräldramöten VT-14 Tema: Betyg.
Provbetyg – Slutbetyg Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan,
Att söka till högskolan
Gy2011 och förändrat tillträde till högskolan från folkhögskola 2013
Kap 1 - Algebra och funktioner
Illustrationer till kursen I endimensionell analys
Matematikbiennalen ”Laborativ matematik via internet” av Patrik Erixon
Stödmaterial Hur ska våra elever kunna få möjlighet att utveckla alla kompetenserna som skolinspektionen skriver om. Vad finns det för stöd för läare i.
En reviderad läroplan för förskolan
Tekniska hjälpmedel för (eller emot) matematiklärande
Problemformulering Vad är problemet eller behovet– gapen i våra resultat? Vad: Vad påverkas? Är det specifikt? Innehåller det ett implicit förslag till.
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS”
1 Gruundutbildningen på EE Ny högskoleproposition Ny mastersutbildning Påverkan på civilingenjörsutbildningen Förändringar av E programmet.
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
IKT och matematik Patrik Erixon Trondheim nov.2005.
Betyg och förmågor.
Lokal Pedagogisk Planering
Vårterminen … är en treårig nationell satsning med start 2006, där högskolor och universitet i hela landet har fått resurser för att stödja nybörjare.
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS” Karim Daho Januari 2007.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Information till föräldrar Madenskolan Hösten 2014
Kap 2 – Förändringshastigheter och derivator
Introduktion till matematik studierna på LTH
Matematiska resonemang på universitetsnivå – hur ser tentorna ut och vad tycker lärarna? Ewa Bergqvist, Umeå universitet.
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
Utvärdering av Boråsmodellen Syfte: undersöka hur modellen fungerat utifrån intentionerna ur bibliotekets och utbildningarnas perspektiv Rektor beslutade.
Att upptäcka matematiken med symbolhanterande räknare biennetten 2005 Patrik Erixon.
1 Vad visar PISA -undersökningarna? KEFUDAGEN Den 4 juni 2013 Anita Wester, Skolverket OH-mallen.
Vad innebär det att kunna gymnasiets matematik? En diskussion om en tolkning av gymnasiets kursplaner Torulf Palm Umeå universitet Torulf Palm Umeå universitet.
Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten.
Specialpedagogiken i matematiken med inslag av appar
Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik?
Hur undviker vi övergångsproblematiken i framtiden? - Tillträdesreglerna Leif Strandberg
Övergång skola - och sen?. Ny nordisk definition dövblindhet Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna.
Kandidatprogrammet i matematik Pågående utvecklingsarbete EF-nämndens möte
Antagning förstahandssökanden 53 antagna efter 2:a antagningen – Tekniskt basår Efterantagning under augusti 76 inskrivna –2 avhopp.
Inledande matematikkurser Erfarenheter av mottagandet av nyb ö rjarstudenterna vid Ume å universitet.
Förstelärare i matematik - Dag berge - Jenny Nyborg - Maria Winkler - Majsan Kurtsson - Britt-Marie Månsson.
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
DERIVATAN EN INTRODUKTION.
A 2 +b 2 =c 2 Varför var Pythagoras vegetarian?.
Övergång gymnasieskola – högskola Helén Ängmo överdirektör, Skolverket
Erfarenheter om pågående forsknings- och utvecklingsarbeten i ett förskole- till högskoleperspektiv Learning och Lesson Studies i matematik och naturvetenskap.
Matematiklyftet
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Utvärdering av administrationen på KTH Lärdomar från ett utvecklingsprojekt.
Varför ska man läsa språk?
Kunskaps mål Centralla innehåll Väggen att upp nå målen Bedömning betygsättning Utvärdering Vad är undervisning?
Manada.se Förändringshastighet och derivator. Förklara och använda begreppet lutning ändringskvot manada.se.
Manada.se Algebra och funktioner. 1.1 Algebra och polynom Förkunskaper: Grundläggande algebra Konjugatregeln och kvadreringsreglerna Andragradsekvationer.
Gy 2011 Anders Johansson.  Preparandutbildning 2834  Programinriktat individuellt val3141  Yrkesintroduktion3405  Individuellt alternativ5524  Språkintroduktion7586.
Manada.se Kapitel 4 Ekvationer och formler. 4.1 Ekvationer och uttryck.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Manada.se Förändringshastighet och derivator. Beräkna f´(2) (2/5) × 2^(-3/5) ≈ 0, … Uppgift 2332, sid 98 Matematik 3bc VUX-boken manada.se.
Kap 2 – Förändringshastigheter och derivator
Computational thinking progression F-9
Kap. 1 Trigonometri och formler
Kap. 1 Trigonometri och formler
Aktuellt inom särskild utbildning för vuxna
Kap. 1 Trigonometri och formler
EKVATIONER OCH FORMLER
ingenjör Karin Andersson, Studie- och yrkesvägledare, Sfi sandviken
GENOMGÅNG 2.1 Ändringskvoter Begreppet derivata.
Kap. 1 Trigonometri och formler
Presentationens avskrift:

Gymnasieskolans mål och högskolans förväntningar Nämnaren 2 (2006) HT, Lars Filipsson, Mikael Cronhjort, Civilingenjör & Lärare - studenter PRIMgruppen/LHS

Bakgrund ”Bristande förkunskaper i matematik” –Erfarenheter från undervisning –Förkunskapsprov vid KTH, LTH, Chalmers, UmU, Linköping … –Rapporter 1997 – 2005 Johansson ”Räcker förkunskaperna i Matematik” (97) Skolverket ”Förkunskapsproblem i Matematik” (98) Brandell (KTH) (97-05) ADM-projektet (98) Bylund och Boo (UmU) (03) PISA, TIMMS, NU03 (03)

Gymnasiets mål - Högskolans förväntningar Inventering av förväntningar Introduktionskurs KTH –Studentenkät –Lärarenkät –Provresultat Studier av vanliga fel Gymnasielärarenkät Jfr Nationella Prov – KTHs förväntningar

Stoff-gapet: Absolutbeloppsfunktionen Olikheter Avståndsformeln i planet, Cirkelns ekvation. Kägelsnitt. Kvadratkomplettering Skissa grafer. Asymptoter, translation, skalning. Sammansättning av funktioner Algebraisk o Numerisk färdighet Logaritmer. Trig. formler och ekvationer. Enhetscirkeln

Att kunna matematik - en kulturklyfta? Vikten av räknefärdighet (utan hjälpmedel) Synen på formler Vad är matematisk kunskap? –”Ingår inte logaritmer i gymnasiet?”

Att kunna matematik - en kulturklyfta? Färdighet i numerisk och algebraisk förenkling. –Varför ska man kunna hantera dubbelbråk? –. Katekeskunskap? – Vad innebär det att ”logaritmer ingår” ?

Kulturklyfta? Vilken roll ska grafritande räknare/datorer spela i undervisningen? –Vem är betjänt av att kunna lösa andragradsekvationer eller rationella olikheter med grafritare? –Varför ska man kunna lösa trigonometriska ekvationer utan räknare ?

Kulturklyfta? Synen på formler: –De står i formelsamlingen. Viktigast att tillämpa. –De ingår i ett sammanhang. De kan testas/troliggöras/bevisas/falsifieras. –Att veta vad en derivata är att bl a veta hur den fungerar (t ex kunna de vanligaste derviveringsreglerna) –Att kunna formler är en förutsättning för att kunna tänka kreativt vid problemlösning.

Kulturklyfta? Vardagsmatematik och modellering: –Vad betyder detta för begreppsförståelse? Motsättning förståelse färdighet ?

Orsaker till gapet? Förändringar på gymnasiet –Stoff som utgått –Ändrade prioriteringar Högskolan dåligt informerad Sänkta behörighetskrav: –Na-linjen ~1995 / Ma E -> Ma D –betyg 3 -> betyg G + betygsinflation (ett steg på fem år!) –Sänkt söktryck/breddad rekrytering …. men ofta samma kurser

Nationella prov i matematik Har bl a till uppgift att ”förtydliga målen och visa på elevers starka och svaga sidor” och ”konkretisera kursmål och betygskriterier”. ”ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå”