VUXENVUXEN DIDAKTIK LÄRAREN Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Bra vuxenlärare “Den gode lærar er fagligt dygtig, stiller krav, tager.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Projektplanering med hjälp av Logiskt Ramverk (LR)
Informationsteknologi och didaktiska perspektiv
P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 Utgångspunkt I) Individens tidigare studier II ) Arbetserfarenhet.
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Att arbeta med symboler
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Mål och betygskriterier
Pedagogisk dokumentation
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Konsten att leda sig själv
DROPOUTS Det behöver inte vara så. σ Sigma Variation Stigma t-esta.
Nivå- Bas Ämne: Human Resources & Volontärsamordning Modul 1: Introduction till volontärsamordning DU 1.1:Introduktion till ideellt engagemang Vad är ideellt.
Attityder till träning
Intressenter OL108A.
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
VUXENVUXEN DIDAKTIK INLÄRNING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Inlärning ? en förutsättning en utgångspunkt en process ett resultat.
Kapitel 12 Marknadsföringen påverkas av omvärlden.
Anne-Charlotte Kjerulf FM, auktoriserad arbetshandledare
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
VUXENVUXEN DIDAKTIK UNDERVISNING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Undervisningssituation = en (mikro)organisation ? “Begreppet organisation.
Föreläsning Sandvika
Skolutveckling på riktigt - ett formativt förhållningssätt i alla led.
Systematisk kvalitetsarbete med kunskapsuppföljning - Skolinspektionens bild av hur det ser ut.
Krav på förändringar Utifrån –samhället –näringslivet Inifrån –egna krav på förändringar –nya läroplaner –nya avtal Skola 2000 Mattsson konsulter AB.
VUXENVUXEN DIDAKTIK DEFINITIONER Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Undervisning ”De åtgärder och arrangemang med vilkas hjälp man skapar.
Specialister på IT-arbetssätt.
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Kursdeltagarnas lärarinriktning.
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Kognitivt perspektiv.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Yrkesskicklighet - sammanfattning Många olika intressenter och ett flertal perspektiv som kompletterar varandra – ändå vissa grundläggande och gemensamma.
Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter FÖRELÄSNING
Design & Utvärdering, 5 poäng Designern Torsdagen den 23/3 Informatik A.3.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
VUXENVUXEN DIDAKTIK METODER Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 StyrningStyrning Styrd Icke- styrd Deltagarinflytande – och aktivitet.
PLIKTBARN LUSTBARN.
Kunskaps-/färdighetsprofilerna för olika examen Bredden gällande kunskaper och färdigheter Graden av spe- ciali- sering Grundexamen Bredden gällande kunskaper.
1 Inför den skolförlagda utbildningen. ”Den nya gymnasieskolan i ljuset av en reform”
Helena Lindgren 1 Varför Verksamhetsteori i MDI? Reaktion mot det som man såg som MDI-disciplinens brister Artefaktens roll dåligt utforskad.
V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
VUXENVUXEN DIDAKTIK STUDERANDE Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Den vuxne studerande... har livserfarenhet (kompenserar t.ex. sämre.
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi BILDER FRÅN ELLEN KEYS ”STRAND”
VUXENVUXEN DIDAKTIK UTVÄRDERING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Fem viktiga frågor i samband med utvärdering 1. När skall utvärderingen.
IT-pedagogik Inlärning och utbildning med stöd av IT och Internet
Läsåret Ria Heilä-Ylikallio
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Nämndplan 2015.
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Yvonne H:son Tapper. Ledarskap – en kommunikativ nyckelfunktion Vad är ledarskap? Personlighet / Egenskaper Talanger? En ”god” pedagog: ett demokratiskt.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Coaching.
Heby kommuns kvalitetspolicy
Lokal pedagogisk planering enligt Lgr 11
Lokal pedagogisk planering enligt Lgr 11
Utveckling och lärande
Kognitivt perspektiv.
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

VUXENVUXEN DIDAKTIK LÄRAREN Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Bra vuxenlärare “Den gode lærar er fagligt dygtig, stiller krav, tager udstrakte individuelle hensyn, således at pædagogikken i vidt omfang blir deltagerstyret.“ Horsdal, M Folkeoplysningens arenaer som basis for demokratiska læringsprocesser

förmåga att uppträda förmåga till interaktion VUXENVUXEN DIDAKTIK LÄRAREN Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Undervisningsförmåga och lärarpersonlighet inre och yttre faktorer Sak kännedom Didaktisk planerings förmåga Lärarens etik förmåga att använda hjälpmedel organisationsförmåga Engeström 1982 UPPGIFT 3A

VUXENVUXEN DIDAKTIK LÄRAREN Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Undervisningsförmågans inre faktorer Sakkännedom grundläggande principer, teorier, idéer ursprung, tillämpningar motiveringar – kunna svara frågan varför ? Didaktisk planeringsförmåga planering utgående från en holistisk och logisk teoretisk referensram för undervisningsprocessen tillämpning av den teoretiska kunskapen planera långsiktiga, målstyrda aktiviteter Lärarens etik - personlighet respektfull förhållningssätt öppenhet gentemot ämnet/innehållet problematisering av den studerandes situation fortlöpande reflektion kring målen strävan efter personlig utveckling Engeström 1982, Ekola 1986 UPPGIFT 3A

VUXENVUXEN DIDAKTIK LÄRAREN Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Lärarpersonlighet Yttre faktorer Didaktisk undervisningsförmåga; känner och kan innehållet, kan uppträda samt kan leda och organisera Pedagogisk takt; att i olika situationer snabbt hit fram till än- damålsenliga tillvägagångssätt Inre faktorer.... som riktas mot de studerande Förståelse för de studerandes individuella förutsättningar Kunskap och innehåll och de studerande Pedagogisk kärlek tycker om det man gör, att vara i kontakt med människor...personlighetsdrag Ett estetiskt sinne- Tålamod – Rättfärdighet – Glatt sinne - Pliktkänsla Ödmjukhet erkänna sina brister, respektera studerande, kunna lära sig av andra Äkthet man gör och beter sig själv på samma sätt som man förväntar sig att andra gör/beter sig Haavio, M Opettajapersoonallisuus

VUXENVUXEN DIDAKTIK LÄRAREN Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Personegenskaper som krävs av handledare för jobbsökar- grupper inom arbetskratsförvaltningen (broschyr från 1997/98) denna handledare skall vara … empatisk flexibel mottaglig energisk mogen social punktlig ….och ha självförtroende tänka positivt tycka om att arbeta med människor kunna samarbeta kunna visa respekt - respektera andra som de är

VUXENVUXEN DIDAKTIK LÄRAREN Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Den förändrade lärarrollen inom vuxenutbildningen från att vara ämnesexpert och kunskapsförmedlare till att vara handledare eller tutor den som står vid sidan om och delar av sin egen erfarenhet av innehåll eller processer) tränare den som hjälper den studerande att bli medveten om sin egen kapacitet och hjälper till att utveckla kapaciteten, styrkan eller svagheten projektledare/producent den som skapar förutsättningarna för inlärning genom att föra samman resurser - material, utrymme - och de studerande. Sköter om kontakterna till olika intressenter och följer med, utvärderar processen virtuallärare den som sätter igång, stöder och utvärderar inlärnings- processer med hjälp av den moderna informationsteknologin estradör den som underhåller och bygger upp självkänsla och fram- tidstro Vilka egenskaper och kvalifikationer kräver de här olika rollerna av läraren ? UPPGIFT 3B

VUXENVUXEN DIDAKTIK LÄRAREN Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 I stället för att enbart förmedla information skall man i samband med vuxenundervisning... hjälpa till att tolka den alltmer komplexa/splittrade verkligheten... kunna visa på sammanhang och helheter... främja förmågan till reflektion... sträva efter att hos de studerande utveckla ett analytiskt, kritiskt och reflektivt förhållningssätt till sig själv och verkligheten Vuxenlärarens uppgift i det postmoderna samhället

VUXENVUXEN DIDAKTIK LÄRAREN Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Läraren 2001 Skolorganisationens nya kläder Nya organisations/lednings- modeller, kundtänkande, kva- litetssystem, resultatstyrning Lärarens nya kläder Handledare, tränare, producent, mentor, iscensättare, ledare Nygammal pedagogik Öppenhet, flexibilitet, stude- randecentrering, självstyrning RETORIKEN Decentralisering Ekonomiska beslut, profile- ering, självstyrning NATIONELL UTVÄRDERING De studerandes krav Heterogena grupper Nivå, bakgrund, förväntningar, behov Studerande som kund Komplexitet Bas eller -specialkunskaper personlighet - professionalism ökad konkurrens, profilering IKT Virtualisering den virtuella läraren