2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel och äldre Flik Innehåll Etik och läkemedel Åldrandet och läkemedel Läkemedelsgenomgång Läkemedelsformer Medicinering vid behov Läkemedel och kost Dosläkemedel Delegering, slutenvård Delegering, öppenvård Litteratur- och webbtips Powerpointmaterial – www.skane.se/csk/lakemedelochaldre 2008-03-27 /Rev juni 2013

Kapitel 1 Etik och läkemedel Läkemedel och äldre Kapitel 1 Etik och läkemedel 2008-03-27 /Rev juni 2013

Etik och läkemedel Lyssna på vårdtagaren Låt vårdtagaren vara delaktig Visa respekt för vårdtagaren Var professionell i mötet med vårdtagaren 2008-03-27 /Rev juni 2013

Etiska grundprinciper Godhet Människovärde Självbestämmande Rättvisa 2008-03-27 /Rev juni 2013

Etik vid överlämnande av läkemedel Vad som ges Varför det ges Effekter och biverkningar 2008-03-27 /Rev juni 2013

Kapitel 2 Åldrandet och läkemedel Läkemedel och äldre Kapitel 2 Åldrandet och läkemedel 2008-03-27 /Rev juni 2013

Åldrandet och läkemedel När är man gammal? Vad påverkar? Arvsanlag Yttre påverkan, kost, motion, droger, rökning, miljö, skador, sjukdomar m m Psykosocialt, stress hemma och på arbetet, ensamhet, umgänge, hobby m m Åldrandet i de inre organen tar fart från 75 år och ökar då riskerna med läkemedel 2008-03-27 /Rev juni 2013

Farmakologi, allmänt äldre Har svårare att ta hand om läkemedel i kroppen, genom sämre Upptag av läkemedel i magsäck eller tarm Omvandling av läkemedel i levern Fördelning av läkemedel ut i kroppen Utsöndring av läkemedel via njurarna! 2008-03-27 /Rev juni 2013

Farmakologi, allmänt äldre Ökad känslighet i hjärnan Trötthet, förvirring, avtrubbning, svårigheter med ADL Ökad känslighet i blodtrycksregleringen Yrsel, svimning, trötthet, fall, frakturer Ökad känslighet i magsäck och tarm Lättare magsår Lättare förstoppning Svårare att svälja, risk för sår i matstrupen 2008-03-27 /Rev juni 2013

Risker för äldre med läkemedel Får lättare biverkningar och för mycket läkemedel, trots ”normala” doser Har fler kroniska sjukdomar som kan göra att vissa läkemedel ger ökade besvär Får många läkemedel som kan påverka varandra (öka, minska, förändra effekten) Är känsligare för läkemedel som verkar på hjärnan (förvirrade, trötta, ledsna) Blir lättare yra, faller, frakturer (bensköra) 2008-03-27 /Rev juni 2013

Vad är olämpliga läkemedel? Indikatorer framtagna av Socialstyrelsen för att kunna identifiera olämpliga läkemedel för äldre. Användning av sådana läkemedel leder i hög grad till biverkningar. Nyttan av behandlingen skall vägas mot riskerna och medicineringen skall hela tiden omprövas. 2008-03-27 /Rev juni 2013

Olämpliga läkemedel till äldre Långverkande lugnande medel och sömnmedel Ex Stesolid, Flunitrazepam, Nitrazepam Läkemedel som sänker intellektuella förmågor Ex Detrusitol (mot urinträngningar), Nozinan (sömn), Atarax (klåda), Propavan (sömn), Lergigan (oro, illamående) m fl. Läkemedel mot psykos Ex Haldol, Buronil, Nozinan, Risperdal m fl. 2008-03-27 /Rev juni 2013

Olämpliga doser Läkemedel för depression, sömn och psykotiska tillstånd skall inte ges i för höga doser till äldre Högre doser ger mer biverkningar än önskad effekt hos äldre Ex läkemedel med rekommenderad högsta dygnsdos: Haldol (2 mg), Risperdal (1,5 mg), Sobril (30 mg), Imovane (7,5 mg) osv. 2008-03-27 /Rev juni 2013

Kapitel 3 Läkemedelsgenomgång Läkemedel och äldre Kapitel 3 Läkemedelsgenomgång 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedelsanvändning för äldre Ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren Multisjuka äldre idag är ordinerade i medeltal 8-10 olika läkemedel 2008-03-27 /Rev juni 2013

Vad är läkemedelsgenomgång? Ett strukturerat arbetssätt, med målet att förbättra kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen hos vårdtagarna 2008-03-27 /Rev juni 2013

Basal läkemedelsgenomgång För alla ≥65 år med läkemedelsbehandling - vid läkarbesök i öppenvård - vid utskrivning från slutenvård på sjukhus 2008-03-27 /Rev juni 2013

Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång På sikt: Alla ≥65 år med fem eller fler läkemedel Alla vårdtagare på vård- och omsorgsboende Alla vårdtagare i kommunal hemsjukvård 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedelsgenomgång Diskussion i team, läkare, sjuksköterska apotekare, kontaktperson Läkemedelsrelaterade problem, biverkningar, intag, indikation, lämpligt? Åtgärder: Sätta ut, byta, minska, öka, ersätta, annan behandlingsmetod, sätta in nya ibland Ger bättre kvalitet, kostnadseffektivt, mår bättre 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedelsgenomgång Ett sätt att dela med sig av sina kunskaper om patienten, läkemedel, behandlingar m m. och lära sig av varandra Ger bättre läkemedelsnytta för patienten Mindre biverkningar Bättre livskvalitet Säkrare effekt Ger bättre ekonomi på längre sikt 2008-03-27 /Rev juni 2013

2008-03-27 /Rev juni 2013

2008-03-27 /Rev juni 2013

2008-03-27 /Rev juni 2013

2008-03-27 /Rev juni 2013

Kapitel 4 Läkemedelsformer Läkemedel och äldre Kapitel 4 Läkemedelsformer 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedelsformer 2008-03-27 /Rev juni 2013 Läkemedelsformer - administrationssätt 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel som tas genom munnen Tabletter Tas med vatten (vid sväljsvårigheter används något trögflytande) Depottablett Långtidsverkande Enterotablett Upplöses i tarmen Läkemedels om tas genom munnen, tabletter 1 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel som tas genom munnen Lösliga Löses i lite vatten Brustablett Löses i minst ett halvt glas vatten Munlösliga Löses direkt i munnen utan vatten Resoribletter Läggs under tungan eller överläpp, effekt efter ett par minuter Munspray Riktas under tungan Sugtabletter Lokal effekt eller i hela kroppen, långsam upplösning Tuggtabletter Tuggas och sväljs ner, ger snabbare effekt 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel som tas genom munnen Tuggummi Lokal verkan eller effekt i hela kroppen Kapslar Sväljs med minst ett halvt glas dryck, bör oftast sväljas hela Pulver, granulat Rörs ut i vätska eller strös över mat. Viktigt med extra vatten! Flytande läkemedel Oral vätska Orala droppar Kontrollera alltid om flytande läkemedel ska omskakas! 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel som andas in Inhalationspulver Olika inhalationsformer Fuktkänsligt – aldrig andas ut genom inhalatorn Inhalationsvätskor Speciella inhalationshjälpmedel Inhalationsspray Inhalationstekniken är viktig liksom att skölja munnen efteråt! Läkemedel som man andas in, inhalationspulver, inhalationsvätskor 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel som tas genom näsan Nässpray och näsdroppar Tas upp av slemhinnorna Flerdosflaska kastas efter avslutad behandling Dospump – använd ej i liggande ställning Nasalpulver Kort, kraftig inandning – hjälp av apparat Fuktkänsligt – ej utandning i apparat Läkemedel som man tar genom näsan, nässpray och näsdroppar, nasalpulver 2008-03-27 /Rev juni 2013

Ögondroppar Läs anvisningarna! Läkemedel för ögonen Ögondroppar Läs anvisningarna! Mer en sort Vänta 5-10 minuter mellan sorterna Droppar före salva Förvaring En del i rumstemperatur, en del i kylskåp Öppnad förpackning i rumstemperatur Hållbarhet Öppnad flaska högst 1 månad Vissa kortare hållbarhet t ex utan konserveringsmedel högst 1 vecka 2008-03-27 /Rev juni 2013

Ögonsalva Läs anvisningarna Läkemedel för ögonen Ögonsalva Läs anvisningarna Applicering Droppar före salva Ögonsalva läggs innanför det nedre ögonlocket Förvaring En del i rumstemperatur, en del i kylskåp Öppnad förpackning i rumstemperatur Hållbarhet Öppnad förpackning högst 1 månad Vissa kortare hållbarhet t ex utan konserveringsmedel högst 1 vecka 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel för öronen Vid både droppar och salva – ge dropparna först Örondroppar Ges i liggande sidoläge som hålls kvar i 5 minuter efteråt, dra örat uppåt och bakåt Öronsalva Salva på öronpinne, stryks ut i yttre hörselgången Ges i liggande sidoläge, dra örat uppåt och bakåt Förvaring och hållbarhet En del i rumstemperatur och en del svalt eller i kylskåp. Bör ha rumstemperatur innan de används. Örondroppar och öronsalva har olika hållbarhetstider. Läs bruksanvisningen Läkemedel för öronen, örondroppar, öronsalva 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel för huden Läs anvisningarna! Kräm och salva Stryks på tunt Salva på torra skador Kräm på fuktiga skador Lösningar och schampo Lösningar på stora ytor Schampo för behandling av mjäll och löss Puder Svalkar och skyddar Aldrig med kräm eller salva Läkemedel för huden, kräm och salva, lösningar och schampoo, puder 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel som tas upp genom huden (Medicinskt plåster) Depåplåster Läs bruksanvisningen! Fästs på huden Avger det verksamma ämnet under en viss tid. Tränger genom huden och tas upp av blodet Bl a rökavvänjning, hormonbehandling, kärlkramp och smärtlindring En del byts varje dag, andra t ex var 3:e eller var 7:e dag. Läs ordinationen! Fästs på olika ställen på kroppen. Ej samma hudparti två gånger i rad En del får inte delas Läkemedel som tas upp genom huden, depåplåster 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel som tas upp genom huden Forts Många faktorer kan påverka behandlingen, t ex andra läkemedel, feber, kyla, fukt, hårväxt m m Vad gör man om plåstret lossnar? Se bruksanvisningen eller kontakta Apoteket Destruktion Öppenvård – lämnas till Apoteket Slutenvård – enligt rutin. 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel som förs in i ändtarmen Lokal effekt eller verkan i hela kroppen Suppositorier (stolpiller) Doppas i ljummet vatten Förs in med raka sidan först Vid hemorrojder ev rundade sidan först, just innanför ändtarmsöppningen Rektalsalva Strykes på ändtarmsöppningen eller förs in i ändtarmen Rektalvätskor (klysma eller lavemang) För in hela pipen, tryck ihop behållaren, töm helt och dra ut. Sängläge en stund efteråt Läkemedels som man för in i ändtarmen, suppositorier, rektalsalva, rektalvätskor 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel som förs in i slidan Lokal effekt. Läs anvisningarna! Vaginalkräm och vaginalgel förs in med applikator Vagitorier förs in så långt som möjligt i slidan använd handskar, ev applikator Vaginaltabletter förs in med applikator Skydda gärna kläderna! Läkemedel som man för in i slidan, vaginalkräm och vaginalgel, vagitorier, vaginaltabletter 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel som injiceras Insulin Måltidsinsulin, basinsulin, mixinsulin Ges som subkutan injektion, injektionstekniken viktig - Magen - Skinkans övre yttre del - Låret Förvaras mörkt och kallt, tål rumstemperatur 4 – 6 veckor beroende på sort. Insulin 2008-03-27 /Rev juni 2013

Kapitel 5 Medicinering vid behov Läkemedel och äldre Kapitel 5 Medicinering vid behov 2008-03-27 /Rev juni 2013

Mediciner vid behov Vanliga krämpor - egenvård Förstoppning Hosta Hudbesvär Kärlkramp Oro/ångest Smärtor Sömn 2008-03-27 /Rev juni 2013

Behandlingsmöjligheter Förstoppning Behandlingsmöjligheter mer vätska, fiberrik kost, motion Medel mot förstoppning - Tarmreglerande som Laktulos, Movicol - Laxerande som Cilaxoral, Microlax 2008-03-27 /Rev juni 2013

Hosta Riklig vätska Slemlösande Hostdämpande 2008-03-27 /Rev juni 2013

Medel vid hudbesvär Krämer och salvor Torr hud - mjukgörande Eksem och klåda – mjukgörande för att förebygga Eksem, psoriasis m.fl. åkommor – kortisonkrämer och salvor Svampinfektion – svampbehandlande krämer 2008-03-27 /Rev juni 2013

Medel mot kärlkramp Blodkärlsvidgande medicin Spray under tungan Tablett under tungan Tablett framför tandraden mot kindens slemhinna 2008-03-27 /Rev juni 2013

Lugnande medel Lämpliga Olämpliga Risker Alternativ till läkemedel 2008-03-27 /Rev juni 2013

Sömnmedel Lämpliga Olämpliga Risker Alternativ till läkemedel 2008-03-27 /Rev juni 2013

Medel mot smärta Svaga medel Starka medel Vid behov Antiinflammatoriska Risker Alternativ behandling Komplementär behandling 2008-03-27 /Rev juni 2013

Kapitel 6 Läkemedel och kost Läkemedel och äldre Kapitel 6 Läkemedel och kost 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel och kost/måltid Börja måltiden med dryck Mat i en torr mun smakar ingenting! Observera att vissa läkemedel inte ska tas i samband med måltid medan andra bör tas med mat 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel och äldre Kapitel 7 Dosläkemedel 2008-03-27 /Rev juni 2013

Dosläkemedel Riktlinjer för dosförpackade läkemedel i Skåne Svensk Dos Delbetala läkemedel Ordinationhandling Pascal www.skane.se/doslakemedel www.svenskdos.se handbok.eordinationpascal.se 2008-03-27 /Rev juni 2013

Riktlinjer för dosläkemedel i Region Skåne Syftet är att skapa en enhetlig och säker överföring av ordinationer och information mellan förskrivare, vårdtagare/kontaktperson och Apoteket Vänder sig till förskrivare i Region Skåne, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal Riktlinjerna finns på Kommunernas och Landstingets hemsidor samt även på DosApoteket i Malmö Huvudrubrikerna: Förutsättning för att få ApoDos Vem får ordinera? Hur använder man dosreceptet? Stopptider, ej akuta ApoDos-patient på sjukhus E-dos Hur betalar man? Om något går fel Ansvarsfördelning 2008-03-27 /Rev juni 2013

Läkemedel och äldre Kapitel 8-9 Delegering 2008-03-27 /Rev juni 2013

Arbetsuppgifter inom läkemedelshantering Kräver Gott omdöme, goda kunskaper och noggrannhet för att upprätthålla god patientsäkerhet och god kvalitet 2008-03-27 /Rev juni 2013

Delegering (gäller inte sluten vård eller ambulanssjukvård) läkemedelshantering till undersköterska eller motsvarande Verksamhetschefen/MAS beslutar om och vad Legitimerad sjuksköterska delegerar 2008-03-27 /Rev juni 2013

Delegering Ska vara personlig, skriftlig och tidsbegränsad (högst ett år) Arbetsuppgiften ska vara klart definierad (förklarad) Ska omprövas vid behov och kan återkallas 2008-03-27 /Rev juni 2013

Den som delegerar Ska vara legitimerad och ha formell och reell kompetens för uppgiften Ska förvissa sig om att uppgiftsmottagaren på ett fullt tillfredsställande, både teoretiskt och praktiskt, sätt kan utföra uppgiften 2008-03-27 /Rev juni 2013

Den som mottar en delegering Ska informera om sin förmåga att klara uppgiften Har ansvar för hur uppgiften utförs En delegering kan inte påtvingas 2008-03-27 /Rev juni 2013

Avvikelserapportering Avvikelse - En negativ händelse och tillbud som medfört eller skulle ha kunnat medföra skada för en patient Syfte - Dra lärdom av händelsen och förhindra upprepning Rapportera till arbetsledningen. 2008-03-27 /Rev juni 2013