VAD ÄR EN CELL?.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Jordens och livets utveckling
Cellen och vårt biologiska arv
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Cellen.
KURS ht-11 Välkommen! Ann-Sofie, Anette, Curta, Håkan, Karin
Syfte & Mål Den här presentationen ska hjälpa dig att:
Bakterier , celler och andra små saker
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Lektion 3 – 7C - celldelning
Cellen.
Cellen.
Genetik III.
Genetik II
Cellen och levande ting
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Intelligens Humör.
Cellen och dess delar.
Livets former Djur.
Celler, organ och organsystem
Hej! Välkomna till NO!.
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Kolhydrater.
Genetik Intro.
Biologi 2 Människans fysiologi
Molekylär genetik Gener har 2 viktiga funktioner
-läran om det biologiska arvet
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
Allmänt Bakterier är en grupp encelliga mikroorganismer. De finns överallt omkring oss, på huden (i normalfloran), i luften, i livsmedel osv. Efter sitt.
Cellen.
Mikrobiologi.
CELLEN.
Människan: Blodomloppet
Mutationer – en förändring i arvsmassan
Protein Mer än hälften av cellens byggnadsmaterial är proteiner.
Människan som organism
Celler.
Genetik Intro.
Evolution!.
Celler Allt levande är uppbyggt av celler. Växter av växtceller och djur av djurceller. Skillnaden mellan en växtcell och en djurcell är att Växtcellen.
Cellen och dess beståndsdelar
LIV Består av celler. Rörelse, vrider sig efter solen eller förflyttar sig. Använder sig av energi i olika former. Gasutbyte, tar in en gas och släpper.
Cellen Ola Ohlsson 4 november 2009.
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Cellen i funktion kap 5.
Muskler Människan behöver skelett, senor och muskler för att kunna röra sig. Det finns tre huvudgrupper av muskler: Skelettmuskler, även kallade tvärstrimmiga.
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Cellen.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Studiematerial till ”prov”-provet i biologi
Läran om livet Biologisk mångfald Kapitel 1 i Spektrum Biologi
Cellen.
Alkohol Vad menar vi när vi pratar om alkohol? Etanol eller C2H5OH
Biologi - Livets former.
Han delade på 1700-talet in alla levande varelser i olika grupper. Då utgick han från två huvudgrupper som han kallade RIKEN.  Växtriket  Djurriket.
Cellens organeller och funktion Minas Al-Baghdadi, Doktorand Institutionen för neurovetenskap Avdelningen för medicinsk.
Håkan Tornhagsskolan 2016 I.Organism II.Organ III.Vävnad IV.Cell V.Organell VI.Molekyl VII.Atom VIII.Proton/Neutron/ Elektron IX.Kvarkar Cellandning.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
-läran om det biologiska arvet. Gregor Mendel 1800-talets mitt Upptäckte att egenskaper går i arv på ett regelbundet sätt.
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
- En livsnödvändig funktion
Genetik 9C.
Proteiner 10.3.
Celler.
Blodets innehåll Blodplasma 55% Blodceller 45%.
Allt ärftligt material i en cell kallas för genom.
Matspjälkningen.
Människokroppen - celler i samarbete
En cell är den minsta levande enheten.
Presentationens avskrift:

VAD ÄR EN CELL?

Vad är liv? Reproduktion Ämnesomsättning Energiomsättning Kopiera sig Variera sig Ämnesomsättning Energiomsättning Anpassningsförmåga (Rörelse)

Liv kan ha uppkommit i strandlaguner på havsbottnen djupt nere i jorden/berggrunden i rymden

Eukaryoter Prokaryoter DNA löst i centrum Små 0,5-2 mikrometer Lite DNA: 0,2-1 centimeter Enkel Celldelning Cellkärna med DNA ”Stora” 10-100 mikrometer Mycket DNA: 2 meter Mitosmekanisk Celldelning

Cellens strukturer Cellkärna Mitokondrie Lysosom Centriol Golgiaapparat Endoplasmatiskt nätverk Ribosom Flagell Cellmembran Cytoplasma

Cellkärnan: Innehåller vårt DNA Cellkärnan: Innehåller vårt DNA. Cellkärnan är också cellens ”kommandocentral” som styr cellens olika funktioner. Detta gör den genom att reglera produktionen av olika proteiner som kontrollerar cellens aktiviteter. Nästan alla celler innehåller en cellkärna men röda blodkroppar saknar cellkärna medan bl.a. skelettmuskelceller har flera cellkärnor. Mitokondrier: Fungerar som cellens kraftstationer. De har efter DNA och var en gång bakterier. Lysosomer: Cellens Reningsverk. Bryter ned bakterier och partiklar som tagits upp av cellen samt även cellens egna organeller om de blivit skadade eller slitna och inte fungerar korrekt. När en cell dör frigörs enzymer från lysosomerna som bryter ned cellresterna så att kroppen blir av med döda celler. Cellmembranet: Består av ett dubbelt skikt av lipider (fettämnen) vilket innebär att fettlösliga- men inte vattenlösliga ämnen kan passera membranet genom diffusion. Membranet innehåller även många proteiner varav vissa bildar jonkanaler genom vilket vattenlösliga ämnen kan passera. Centrioler: Förekommer oftast parvis och har betydelse för bildningen av kärnspolen som ansvarar för att kromosomerna dras isär och vid celldelningen.

Vävnader Flera celler som utvecklats för samma specifika uppgift och som samverkar bildar vävnader. Fem huvudtyper av vävnader Epitel Stödjevävnad Flytande vävnad Muskelvävnad Nervvävnad

Organ Om flera olika vävnader är sammalänkade och bildar en speciell form och funktion så bildar de ett Organ. Ett antal organ som samverkar bildar tillsammans organsystem. Organsystemen kommunicerar i sin tur för att skapa så gynnsamma förhållanden som möjligt för kroppens celler. Organsystemen bildar tillsammans själva Organismen.