Välkommen

Regionmöte bröstcancer 2 oktober 2015

Christina Arin Åkesson Margareta Gunnarsson

Bröst/Kontaktsjuksköterskor regionalt Sjuksköterskedag? Skapa arbetsgrupper? För att så långt möjligt ge patienter med bröstcancer likvärdig vård i vår region. Hur arbetar vi som Bröst/Kontaktsjuksköterskor? Min vårdplan- utbyta erfarenheter? Förslag? Övrigt?

Lise-Lott Lundvall

Anna Bodén

Arbetsgrupp patologi Bemanning på respektive sjukhus: Linköping (Norrköping, Motala): Anna Bodén, Arrigo Capitanio, Sten Thorstenson Kalmar (Oskarshamn, Västervik): Suzanne Johansson, Hampus Nobin-Gustafsson Jönköping (Eksjö, Värnamo): Eva Niléhn, Slawomir Olewniczak. Maria Kullman. Första uppstart telefonmöte/mail”enkät”. Framtida önskemål om ökat samarbete regionalt ur ett kund/patientperspektiv vad gäller likartat remissinnehåll, preparatröntgen rutiner, svarsmallar. Möjlighet även av framtida konsultationsnätverk?

Maria Ekholm Anna-Lotta Hallbeck

BOSÖ – Bröstonkologi Sydöst Regiondag Nässjö 150206 Maria Ekholm

Bakgrund Suboptimalt samarbete i regionen de senaste åren Den onkologiska behandlingen har blivit allt mer komplicerad Ökat behov av regional samsyn Samarbete kring kliniska prövningar 2 använder inte varav 1 är under införande.

Fredensborg 141204 Linköping Gunnar Adell, verksamhetschef Anna-Lotta Hallbeck, diagnosansvarig Christina Hedin, processledare Kalmar Magnus Lagerlund, verksamhetschef Jönköping Freddi Lewin, verksamhetschef Maria Ekholm, diagnosansvarig 2 använder inte varav 1 är under införande.

BOSÖ – Bröstonkologi Sydöst Videokonferenser fredagar jämna veckor kl 11.30-12.00 Regelbundna videomöten för avstämning avseende nationella vårdprogrammet, möten, konferenser, anmälan av nya läkemedel till regionala läkemedels kommittén etc. Multidisciplinär forskningsgrupp för att främja patientnära, translationell och preklinisk forskning kring bröstcancer 2 använder inte varav 1 är under införande.

Vad har hänt hittills? Videomöte 22/1 Strukturerad genomgång av det nya nationella vårdprogrammet Påbörjat arbetet med en ny regional adjuvantmall 2 använder inte varav 1 är under införande.

Framtiden Egen sida på RCC Sydösts hemsida Utökat samarbete med övriga specialistgrupper Samarbete kring kliniska läkemedelsprövningar Gemensamma multidiciplinära forskningsprojekt kring bröstcancer (prekliniska, translationella och patientnära) 2 använder inte varav 1 är under införande.

Christina Hedin

Arbetsgrupp Regionens bröstkirurger Möte 20 mars 2015 Fredensborg

Ann Edvardson Dorothy Jansson

Nationellt kvalitetsregister för Bröstcancerscreening - Regionalt möte bröstcancer Sydöst 6 februari 2014 - Lise-Lott Lundvall Regional processledare bröstcancerscreening Regionalt Cancercentrum Sydöst

Uppdrag screening/bröstcancerscreeningen (SOU:2009:11) Samordnat nationellt införande av screening program Ökat deltagande och täckningsgrad i befintliga program Avsaknad av en årlig uppföljning av deltagande i mammografiscreeningen vilket bör åtgärdas Deltagarfrekvens på minst 80% bör uppnås

Nationell arbetsgrupp för mammografi Multiprofessionell grupp Ordförande Karin Horstmann Leifland Uppdrag: -skapa ett nationellt kvalitetsregister -förbättra informationen om bröstcancerscreening http://www.cancercentrum.se/sv/Om_oss/Nationella-arbetsgrupper/Mammografi/

-femton bedömningskriterier -en arbetsprocess Socialstyrelsens modell för screening-program Modell för bedömning, införande och uppföljning av nationella screeningprogram Modellen har; -femton bedömningskriterier -en arbetsprocess -en organisationsbeskrivning Modellen har tillämpats vid uppdateringen av de nationella riktlinjerna för bröstcancer. Källa: Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning. Socialstyrelsen, 2013

De femton bedömningskriterierna Tillståndet ska vara ett viktigt hälsoproblem Tillståndets naturalförlopp ska vara känt Tillståndet ska ha en symtomfri fas som går att upptäcka Dt ska finnas en lämplig testmetod Det ska finnas åtgärder som ger bättre effekt i tidigt skede än vid klinisk upptäckt Screeningprogrammet ska minska dödlighet eller sjuklighet i tillståndet Testmetoden och fortsatt utredning ska accepteras av avsedd population Åtgärder vid tillståndet ska vara klarlagda och accepteras av avsedd population Hälsovinsterna ska överväga de negativa effekterna av screeningprogrammet Screeningprogrammet kostnadseffektivitet ska ha värderats och bedömts vara rimlig Screeningprogrammet ska vara godtagbart ur ett etiskt perspektiv Information om deltagande i screening programmet ska ha värderats Organisatoriska aspekter som är relevanta för ett nationellt likvärdigt screeningprogram ska ha klarlagts Screeningprogrammets resursbehov och genomförbarhet ska ha värderats Det ska finnas en plan för utvärdering av screeningprogrammets effekter Källa: Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning. Socialstyrelsen, 2013

Kommande kvalitetsregister Ekonomiska medel är beviljade av registret (2014 och 2015) Datafångst främst från RIS (”patientregisteringsystem” inom radiologi) Registret kommer att finnas på INKA-plattformen

Vilka kvalitetsmål ska utvärderas i registret? Mål för bedömning av organisationen (Intervall mellan kallelse till screening, Tid för svar på undersökning, Dubbelgranskning av bilder etc) Resultatmål (Deltagarfrekvens, selektionsrat för fortsatt utredning, andel screening-cancrar, andel falskt positiva, andel falskt negativa etc)

(Kvalitetsmål på organisationen) Screeningprocessen (Kvalitetsmål på organisationen) Alla kvinnor mellan 40-74 år erbjuds mammografi Screening-intervallet är 24 månader Mål: 90% ska kallas inom 17-25 månader Dubbelgranskning av screeningbilderna Mål: 99% av alla undersökningar Svar på screening undersökningen(friskbrev eller selektion) Mål: < eller = 14 dagar för > 98 % av kvinnorna Kompletterande undersökning inleds Mål: < eller = 21 dagar för > 90 % av kvinnorna Tid i dagar från första kompletterande undersökning inklusive morfologisk provtagning till patienten har informerats om frikännande alt cancerdiagnos Mål: < eller = 14 dagar för > 90 % Källa: Mammografiscreeningprocess, definitioner och kvalitetsindikatorer, Bilaga 7

Screeningprocessen (utifrån resultatmål) Deltagande i screening programmet Mål: >80% (EU> 75%) Återkallade för kompletterande utredning Mål: 5% av de som kommer första gången och 3% av de som har varit på screening tidigare. Falskt positiva (normalt fynd vid kompletterande undersökning). Mål 3% eller mindre (av de screeningundersökta) Antal screeningcancrar. Mål 0,3-0,6% av de screening undersökta kvinnor Falskt negativa (Intervallcancer=bröstcancer mellan två screening tillfällen) (Antal cancrar/10000 screening undersökta kvinnor)

Pilot-projekt med data uttag från en avdelning under våren 2015 Nuvarande tidsplan Pilot-projekt med data uttag från en avdelning under våren 2015 Utvärdering och eventuella justeringar av variabler och eventuellt upptäckta tekniska svårigheter Andra landsting/regioner kan anslutas under slutet av 2015/2016

Frågor? Lise-Lott Lundvall Lise-Lott.Lundvall@regionostergotland.se

Jana de Boniface

Nyheter i Nationella Vårdprogrammet Regiondag Nässjö 150206 Maria Ekholm

Nationella vårdprogrammet 300 sidor! Omarbetat med ny layout Sammanfattningar Rekommendationer med evidensgradering 2 använder inte varav 1 är under införande.

Kategorisering av tumören 2 använder inte varav 1 är under införande.

Neoadjuvant behandling Indicerat vid lokalt avancerad bröstcancer T3/T4 fixerade axillmetastaser Parasternala eller supraklavikulära metastaser Således ger vi i regel inte neoadjuvant behandling till mindre tumörer 2 använder inte varav 1 är under införande.

Neoadjuvant behandling Hormonreceptorpositiva tumörer med låg proliferation behandlas med fördel med endokrin behandling. Postoperativ adjuvant cytostatika kan övervägas beroende på tumördata Cytostatika ges preoperativt och endast undantagsvis postoperativt 2 använder inte varav 1 är under införande.

Axillkirurgi Mikrometastas Inklusion i mikrometastasstudien Axillutrymning Om adekvat systembehandling inte kan ges, rekommenderas lokoregional strålbehandling trots att mikrometastaser vanligen inte strålbehandlas 2 använder inte varav 1 är under införande.

Recidiv av tidigare bröstcancer Metastasutredning Skelettscintigrafi CT thorax/buk Ca 15-3 utan det tas endast vid bekräftad metastaserad situation eller vid utredning av okänd primärtumör Glöm inte INCAs Uppföljningsblankett! 2 använder inte varav 1 är under införande.

Strålbehandling Hypofraktionering* > 40 år höger och vänster Ej vid lokoregional strålbehandling Lokoregional strålbehandling vid ≥1 lymfkörtelmetastas Man kan tänka sig att avstå vid 1 lgl, > 10 utrymda lgl och NHG1 * START B eller Wheelan 2 använder inte varav 1 är under införande.

Cytostatikabehandling 2 använder inte varav 1 är under införande.

Endokrin behandling Tamoxifen behöver ej ges till Luminal A-lik <10 mm, men patienten bör informeras Endokrin behandling parallellt med strålbehandling SOFT-trial (San Antonio 2014) TAM 5 år TAM + OS 5 år Exemestan + OS 5år 2 använder inte varav 1 är under införande.

Förlängd endokrin behandling till N+ Längre är bättre än kortare, men vinsten måste vägas mot biverkningar. Alltid ny värdering vid 5 år. Premenopausala kvinnor: TAM 5 + 5 år Pre è Post: TAM 5 år + AI 5 år Postmenopausala: Här är det svårare…. Switch (AI/TAM 5 år) + TAM 5 år AI 5 år + TAM 5 år* * Årlig bedömning tills nationella riktlinjer kommer 2 använder inte varav 1 är under införande.

Adjuvant bisfosfonatbehandling Endast postmenopausala kvinnor Metaanalys från EBCTCG vid 10 års uppföljning  2,9 % absolut reduktion av skelettåterfall 3,5 % absolut reduktion av 3,1 % absolut reduktion (17 % relativ minskning) av bröstcancerdödlighet 2,3 % absolut reduktion av total dödlighet 2 använder inte varav 1 är under införande.

BOF Konsensus

Nationella och internationella riktlinjer beskriver vanligen hur nya läkemedel skall användas efter de indikationer där det finns starkt evidens. Många patienter faller dock utanför ramarna för riktlinjerna och det är omöjligt att täcka in alla situationer onkologer ställs inför i sin kliniska vardag. BOF har brett diskuterat med onkologrepresentanter från hela landet hur dessa riktlinjer bör tillämpas och även tagit ställning till vanliga situationer där evidensgraden är svagare för att försöka uppnå en jämlik vård i landet.

Pertuzumab (Perjeta) 1:a linjen vid metastaserad sjukdom (fullständig konsensus) Vid progress på trastuzumab (+/- cytostatika) hos patient som inte erbjudits pertuzumab i 1:a linjen kan pertuzumab erbjudas (fullständigt konsensus) Pertuzumab ska inte användas adjuvant/neoadjuvant innan studier bekräftar effekt avseende RFS eller OS (undantag är patienter som är primärt inoperabla) (fullständig konsensus)

Bröst/Kontaktsjuksköterska Kontaktsjuksköterska för patienter med bröstcancer

BSSK har inte alltid ett tydligt uppdrag - anställd på t.ex. bröstmottagning KSSK har ett tydligt uppdrag, uppdragsbeskrivningen följs.

Utbildning Medicinsk behandling och omvårdnad av patienter med bröstcancer, 15 hp Inställd 2014 Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot onkologisk vård, 60 hp (alla cancerdiagnoser) Kontaktsjuksköterska i cancervård, 7,5 hp (alla cancerdiagnoser)

Nationella nätverket för sjuksköterskor inom bröstcancervård arrangerar årliga utbildningsdagar Regiondagar Konferenser Industrin – ex. Referensjuksköterskemöte för dig som arbetar med bröstcancer (Roche) M.m.

Regionalt sydöst Bröstsjuksköterskor som gått utbildning 15hp ca 10-20 st. i sydöst Kontaktsjuksköterskeutbildning 7,5 hp, arbetar med patienter med bröstcancer, 2 st. (3 st.) sydöst. Onkologiutbildningen 60 hp, ca ? st.

Nationellt Mycket varierande utbildning beroende på om man arbetar på onkologen eller kirurgen. Ungefär som i region sydöst. Detaljerad inventering på gång.

Kompetens Kontaksjuksköterska för patienter med bröstcancer Mycket varierande Positivt med en bred utbildning som framförallt är diagnosspecifik Lång erfarenhet

Min Vårdplan Alla patienter i cancervården bör ha en individuell, skriftlig vårdplan. En egen vårdplan ökar möjligheterna till delaktighet och självbestämmande. (Regionala cancercentrum i samverkan) Min vårdplan kan anpassas till den patientgrupp den avser och till den individ som äger den. Hur vill vi använda den?