Vardagsliv och boendestöd

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Det goda samtalet Lena Fritzén 21 maj 2013
Advertisements

De eviga frågorna behöver ett svar
Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Geriatrisk vårdfilosofi om geriatrik, värdegrund och vårdfilosofi
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Handläggarnas roll och handläggningens förutsättningar
Psykiatridelegationens arbetsgrupp för samverkan kring barn och unga.
Föräldramöte 12 september 2011
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Att berätta sin berättelse
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
Mål och betygskriterier
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Värdering och urval (Internt utvecklingsprojekt – Cissela Genetay)
Boendestöd för psykiskt funktionsnedsatta
Hälsovecka på Olaus Petriskolan Arbetslag B 2009
Fattigdom och ett gott liv
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
I transit – ensamkommande barn berättar
Bild 1 SOCIAL- PSYKOLOGI Framtida forskning. Bild 2 SPSPG – med inriktning mot hälsa och välbefinnande POLPG – med inriktning mot personal, organisation.
Blandstaden - en undersökning av begreppets ursprung, användning och innebörd i svensk stadsplanering Kandidatarbete i landskapsarkitektur Jessica Jansson.
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Elevrelationer – sociala interaktioner mellan individer i en skolkontext Kontextuell nivå: Interpersonell nivå: Individnivå:
Köpmansgatan / lv 115 Förankring i läroplanen Utifrån det centrala innehållet för; Samhällskunskap -Individers och gruppers möjligheter att påverka.
Informationsmöte Furulidsskolan VÄLKOMNA! Furulidsskolan - med målet i sikte -
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Nöjda brukare? Ingalill Stefansson Mikael Vallström.
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Delaktighet.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
SOCIOLOGI som vetenskap och studieinriktning
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Ett rumsligt perspektiv på fritidsgårdens verksamhet se aktiviteter och insatser i ett sammanhang tydliggöra vad fritidsledare gör skapa en normativ struktur.
Genrer Ett specifikt syfte – avgör vilken genre det handlar om
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
BRIS är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Nonviolent Communication
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Anhörigstöd i Mora kommun Vem kan få hjälp? Vilken hjälp kan man få? Vägen tillbaka! Katarina Nilsson berättar om sin väg tillbaka efter att ha drabbats.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
1 KIF:s AFF Black Knights Värderingar
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Något att tänka på när man söker pengar
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
Salus, hälsans och välfärdens gudinna
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Integritet läroplansanalys.
Ungdomskulturer 100 p Introduktion.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Varför finns vi som grupp? Syfte. Uppdragsbeskrivning.
Psykiskt funktionsnedsättning
Heby kommuns kvalitetspolicy
Hur olika funktionalitet framställs i media
Barn som närstående.
Boendestöd.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Verksamhetsbeskrivning
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Presentationens avskrift:

Vardagsliv och boendestöd

Syftet: Att förstå hur tillvaron ter sig för människor med psykiska funktionshinder som lever i egna bostäder med särskilt fokus riktat mot den del av vardagslivet som utgörs av boendestöd.

Frågeställningar Hur är vardagen organiserad för personer med psykiska funktionshinder och hur avspeglar sig detta i deras vardagsliv? Hur kan vardagens svårigheter och begränsningar beskrivas och förstås? Vad kännetecknar boendestöd och vad är stödjande i boendestödet? Vilken betydelse har boendestödet i förhållande till hur vardagen är organiserad?

Metod Deltagande observation Tidsgeografiska dagböcker: Intervjuer Vad om boendestöd om det sociala nätverket om socialt stöd Tidsgeografiska dagböcker: Vad Vem/vilka Var När

Teori Social samspelsteori Betydelser för självbild & handlingsmönster

Fyra vardagslivstyper Vardagslivet – ett ensamprojekt Ett verksamhetsdominerat vardagsliv Vardagslivet – ett ensamprojekt och ett socialt projekt Vardagslivet – ett socialt projekt och ett verksamhetsprojekt

social geografisk organisatorisk a b a b kl 20 18 16 14 12 10 08 M A R G E T a=ego b=boendestödjare a= hemma b=affär Samhällsorg. tid Individorg. tid tisdag

social geografisk organisatorisk a=ego b=personal v-het (tel) c= kompisar (tel) d=hundägare e=öppenvården f=boendestöd g=pers/delt v-het B social geografisk organisatorisk a b c abcdefg kl 20 18 16 14 12 10 08 L O T A a= hemma b=öppenvården c=verksamhet B Samhällsorg. tid Individorg. tid måndag

Sammanhanget Hur boendestöd förmedlas Vad som förmedlas Relationen Tiden

kunskap om den boende som inte bara handlar om de psykiska problemen – även andra livssammanhang

Platsens betydelse Förmedlar den boendes person och historia – den boende blir ”känd” för boendestödjaren i samspelet med den materiella och fysiska omgivningen.   för det händelseförlopp som kommer till stånd.

Sammanlänkningen av olika Kommunikationssätt: Att prata & att göra Samt sällskapet

Ur vardagens göromål och samtal förgrenar sig boendestödet till direkta problemområden.

Ömsesidigheten kommer till uttryck genom en strävan efter social balans. En strävan som visar sig genom ständiga positionsbyten mellan ”givaren” och ”mottagaren”.

Sammanfattningsvis Boendestöd kommuniceras genom pratandet och görandet i en ömsesidig en strävan efter social balans.

Lösning & lindring av svårigheter och problem Social samvaro & sociala sammanhang Professionsanknutna budskap

Lösning och lindring av svårigheter och problem: Social facilation Att få andra perspektiv och stävja kaos Att stävja ensamhet Avlastning I

Social samvaro och sociala sammanhang: Att skapa sammanhang Avlastning II Socialt umgänge Social garanti

Professionsanknutna budskap: Skydd och kontroll Normer för självpresentation Kunskap och trygghet

Relationen Relationskategorin Socialt klimat

Grundläggande för att boendestöd ska upplevas stödjande: Ett socialt klimat som uttrycker Intresse för individens individualitet Omtanke Respekt för individens integritet

Konkret socialitet: Abstrakt socialitet: Människor av kött och blod Rollfigurer

Tre relationstyper Den vänskapsliknande relation Den funktionella relationen Den otillfredsställande relationen

Boendestöd och tiden Om tiden förändras – blir längre – så förändras också utrymmet för händelseförloppet, för vad som är möjligt att göra. Det tidsmässiga utrymmet har betydelse för hur pass vidgande boendestödet blir: geografiskt, socialt, mentalt.

När det gäller lösning och lindring av problem är betydelsen av boendestöd likartad oavsett vardagslivstyp: Oavsett social situation delar de medverkande i dessa betydelser beroendet av samhällsorganiserat stöd.

När det gäller social samvaro och sociala sammanhang kan boendestödet ha olikartad betydelse beroende på övrigt nätverk och vardagsliv.

Boendestöd kan ha likartad betydelse oavsett vardagsliv och väsentligt olika innebörder beroende på övrigt vardagsliv. En slutsats av detta är att socialtjänsten skulle vara betjänt av kunskap om individens sociala nätverk och vardagsliv när man fattar beslut om boendestöd.

Sammanfattningsvis Boendestöd utspelar sig i vardagens sammanhang vilket ger en mångfacetterad kunskap om individen. Boendestöd är en samspelssituation som präglas av görandet och pratande i ett ömsesidigt samspel. Boendestöd förmedlar värden med en räckvidd bortom det handfasta och konkreta: lösning & lindring av problem, sociala sammanhang & social samvaro, skydd & kontroll. Relationen är central och måste präglas av ett stödjande socialt klimat. Boendestöd kan vidga livsutrymmet geografiskt, socialt, mentalt. Tiden är väsentlig för hur vidgande stödet blir. Boendestöd kan ha likartad betydelse oavsett vardagsliv och väsentligt olika innebörder beroende på övrigt vardagsliv. En slutsats av detta är att socialtjänsten skulle vara betjänt av kunskap om individens sociala nätverk och vardagsliv när man fattar beslut om boendestöd.