Grävling Grävlingens spår liknar en mycket, mycket liten människofot. Selma Kujundzic 2012

Utseende Grävlingen har svarta och vita ränder på huvudet. Den är väldigt enkel att känna igen. Man kan inte förväxla de svarta och vita ränderna på huvudet med något annat djur i Sverige. Grävlingen har ett litet huvud och en lång kropp. Den har 4 ben som är väldigt starka. Tassarna är ganska breda. Kroppens längd är ca. 68-80 cm. När grävlingen är fullvuxen så kan den väga från 9-20 kg. Den har en svans, men den är rätt så kort. Den kan bli 11-19 cm lång. Hanarna brukar vara lite större än honorna. Grävlingens päls är grå-brun och sträv. Öronen och svansen har små vita hår i kanten. Undersidan av benen är oftast mörkbruna eller svarta. Grävlingen hör till en grupp däggdjur som kallas för mårddjur.

Utbredning Grävlingen är ett vanligt djur i Sverige. Det finns grävlingar i de nordligaste länderna som i Danmark, Norge, och Finland. Men de finns även i Ryssland och i Asien. Till och med ända bort till Stilla havet. Den lever oftast i löv och blandskog. Men det är väldigt viktigt att det finns öppna gläntor eller ängar i närheten där det finns mycket daggmask. Grävlingen gräver sina egna hålor eller gångar. Gångarna med dess bokammare blir med tiden större och större eftersom att nya generationer av grävlingar hjälper till med att bygga nya gångar och bokammare. Sverige Asien

Föda Grävlingen är ett ganska stort rovdjur. Men de lever faktiskt mest av smådjur. Favoriten är daggmask. Visste du att en daggmaskkött innehåller lika mycket näring som oxkött. Grävlingen äter många andra smådjur som t.ex. insekter, sniglar, kräldjur, fåglar, små däggdjur och den kan få i sig en och annan liten padda. Dessutom äter den också växter som t.ex. bär, frukt, frön och säd. Den äter nästan allt som dyker upp i matväg. Man kan säga att den är som en liten ’’allätare’’.

Levnadssätt Grävlingen är ett nattdjur , som dyker upp efter att solen har gått ner och den går och lägger sig när solen kommer upp tidigt på morgonen. Om det är kallt på vintern så brukar de oftast stanna i sina gryt eller hålor. Där nere kan djurets temperatur sjunka till 34 grader. Men de går inte i dvala som brunbjörnen. De tycker om sitt gryt. De kan med tiden bli mycket stora , eftersom att nya generationer av grävlingar hjälper till med att bygga nya hålor och kammare. Gryten kan sammanlagt vara över 100 m långa och det kan finnas mer än 30 ingångar. Man har hittat har hittat ett väldigt stort gryt som var 880 m långt och hade 180 olika ingångar med 50 bon. Bona bygger de av olika torkade växt delar t.ex. gräs, blad och ormbunkar. Grävlingen lever i flockar, som klaner. En grävlings klan leds av en hane. Han leder anda hanar, många honor och deras ungar. Klanen försvarar sin mark mot andra grannklaner, genom att markera gränserna med att bajsa små pluttar runt sin mark och genom strider.

Fortplantning Hos grävlingen kan en hona bli parad nästan hela året om men den vanligaste tiden är i februari-april. Honorna är dräktiga i 49 dagar. Dräktig är när djuret har ungar i magen. Omkring 1 mars så kan honan föda sina ungar. Honan får bara en omgång med ungar 1 gång om året. De föds under marken i en bokammare som är fylld av mjuka torkade växter. De slutar dia på mamman när de är 12 veckor. Men de stannar kvar i boet i 1 år. Grävlingen kan föda ungar när de är ungefär 1 år gamla. De kan bli 10 år gamla, men det är bara vissa som når den åldern. Det flesta dör innan, många dör redan som små ungar. De har ränder på huvudet redan när de föds.