FÖRSÄKRINGS-MEDICINSK UTBILDNING FÖR REHABTEAM

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år
Advertisements

Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
– en översyn av aktivitetsersättningen
Välkommen till pressträff torsdagen den 27 maj 2010 Medverkande: Arbetsförmedlingen Henrietta Stein, chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete.
Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen
Rehabkedjan och konsekvenser för oss.
ARBETSGIVAREN                                        Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att ta tillvara dina medarbetares arbetsförmåga.
Syfte Syftet med programmet är att förbereda personen för deltagande i arbetsförmedlingens insatser, program och samlade tjänsteutbud. Under programtiden.
Nya regler inom sjukförsäkringen 2005
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Håkan Svärdman Folksam
Sjukpenning /sjukersättning
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Arbetslivsintroduktion
Arbetsförmågebedömning vem gör vad?
Om du är sjuk och inte kan arbeta
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Analys av regeringens promemoria Införande av en rehabiliteringskedja
Läkaren och sjukintyget
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Information Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som vårdgivare Läkarutlåtande om hälsotillstånd – FK 3200 Dagens möte Hållpunkter.
Rehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan
Sjukförsäkringen Sjukförsäkringen
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig.
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
REHSAM-3 i Norrbotten Interaktiv,web-baserad smärtrehabilitering med coaching jämförd med multimodal rehabilitering
Försäkringskassan genomför Sjukförsäkringsreformen
Försäkringskassans roll i samverkan
Primärvårdens rehabiliteringskoordinatorer
Information om sjukförsäkringen
Nuvarande samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Regeländringar i sjukförsäkringen
Om du är sjuk och inte kan arbeta
Arbetsförmågebedömning vem gör vad?
Läkaren och sjukintyget
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Lidköping Rehabilitering i natur och trädgård
Utveckla sjukskrivnings-processen inom hälso- och sjukvården
Hur fungerar sjukskrivningsprocessen i praktiken
Samarbete med Försäkringskassan
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Rehabiliteringsgaranti riktlinjer 2013
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
En enklare sjukförsäkringsprocess
Läkaren och sjukintyget
Rehabsamordnare 2015 Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering Arbetsförmedlingen Har rehabiliteringsansvar Två kundgrupper - Arbetsgivare - Arbetslösa.
Försäkringsmedicin 2016 Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer.
Nya regler i sjukförsäkringen. Teknikföretagen – för Sveriges viktigaste företag Detta har hänt…. Erik Lundström Teknikföretagen
Läkaren och sjukintyget Läkarprogrammet VT 2016 Marie Westin Försäkringsmedicinsk rådgivare FK.
BRIA Bättre Rustad Inför Arbetslivsintroduktionen 1 KARTLÄGGNING FÖRE UNDER UPPFÖLJNING EFTER BRIA.
Utbildning ST-läkare-specialister 2014 Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser.
Rehabiliteringskedjan. Ohälsotalet i februari ,4 32,1 41,2.
Information från Försäkringskassan
Läkaren och sjukintyget
Välkommen till pressträff torsdagen den 27 maj 2010 Medverkande: Arbetsförmedlingen Henrietta Stein, chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete.
Arbetslivsinriktad rehabilitering AGS-KL Rehabilitering
Arbetslivsinriktad rehabilitering AGS-KL Rehabilitering
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Försäkringsmedicin Hälsovalsråd Pia Ahlström, Caisa Hedlund
Läkarintyg för sjukpenning
Rehabkoordinator Försäkringsmedicinsk utbildning, , Annika Landewall, Rehabkoordinator, Kardiologkliniken ViN.
Information från Försäkringskassan
Presentationens avskrift:

FÖRSÄKRINGS-MEDICINSK UTBILDNING FÖR REHABTEAM

SJUKSKRIVNINGSMILJARDEN 2009 Missbruk Kvinnors sjukskrivning Beslutsstödet Medicinska underlag

SJUKSKRIVNINGSMILJARDEN FÖRSÄKRINGSMEDICINSKT FORUM ÅTGÄRDSPLAN MINSKAT OHÄLSOTAL

BERÄKNING AV OHÄLSOTALET Under en tolvmånaders period nettodagar nettodagar nettodagar sjukpenning + rehabpenning + sjuk/aktivitets ersättning __________________________________ Antalet personer 16-64 år

Ohälsotal fördelat kvinnor - män Dec. 2008 Alla Kvinnor Män Riket 35,8 42,9 28,8 Länet 32,2 39,5 25,3 Alvesta 34,8 41,6 28,6 Lessebo 39,6 48,9 31,1 Ljungby 35,6 43,8 28,0 Markaryd 41,2 48,5 34,5 Tingsryd 37,2 46,9 28,4 Uppvidinge 36,1 45,6 27,6 Växjö 28,2 34,6 21,8 Älmhult 29,4 37,0 22,2

MINSKAD OHÄLSA GER FLERA EFFEKTER 0,1 OHÄLSODAG innebär för Kronobergs län en minskning med 11 197 dagar Detta betyder en lägre kostnad för sjukförsäkringen motsvarande ca 5 260 000 KR MÄNNISKOR I AKTIVITET I SAMHÄLLET, VILKET I SIG MINSKAR OHÄLSAN

FÖRSÄKRINGSMEDICINSKT BESLUTSSTÖD Övergripande riktlinjer Specifika rekommendationer 200710 beslutstöd FÖR SOMATISKA DIAGNOSER 200803 gäller nytt försäkringsmedicinskt underlag (sjukintyg) 200805 beslutsstöd FÖR PSYKISKA DIAGNOSER 200902 gäller nytt läkarutlåtande om hälsotillstånd (LOH)

BRA SJUKSKRIVNING Kvalitetssäkrad och rättssäker sjukskrivningsprocess Dokument har tagits fram för: Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen UPPDRAG REHABILITERINGSTEAM

Uppdrag Rehabiliteringsteam Patienter som riskerar långvarig sjukskrivning Patienter som omfattas av rehabiliteringsgarantin Patienter med långvariga sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar

REHABILITERINGSTEAMETS BETYDELSE FÖR HELHETEN Varje yrkesgrupp har sina ”ögon” Patienten ger den information som denne tycker är lämplig till varje individ i teamet Patienten ger ofta ytterligare en annan bild till FK Olika kompetenser ger en helhetsbild vad gäller aktuella funktionshinder och behov av behandlingar En teammedlem är patientens kontaktperson

Rehabiliteringskedjan Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader ***

Att notera… Sjukskrivningsperioder läggs samman Beslut om var i rehabiliteringskedjan bedömningen ska göras Den sjukskrivne får ett utökat ansvar Krav på underlag – ”arbetsgivarutlåtande” – från och med 1 januari 2009

Ettårsgräns för sjukpenning Sjukpenning i högst 364 dagar under en ”ramtid” på 450 dagar Fortsatt sjukpenning kan beviljas efter ansökan (synnerliga skäl) Ersättningsnivå 80 %

Förlängd sjukpenning Förlängd sjukpenning kan beviljas i högst 550 dagar efter ansökan Ersättningsnivå 75 %

Kraven skärps för att få sjukersättning Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga Alla rehabiliteringsmöjligheter uttömda Särskilda skäl ska inte beaktas

Tidsbegränsad sjukersättning upphör Tidsbegränsad sjukersättning som upphör efter1 juli kan beviljas för ytterligare perioder Sammanlagt kan högst 18 månader beviljas, längst till och med december 2012

Samordnad re/habilitering Sjukskrivningskoordinatorernas uppdrag Rehabiliteringsgaranti Rehabiliteringsplan Rehabiliteringsteamens praktiska arbete

Sjukskrivningskoordinatorer koordinera rehabiliteringsinsatser och vara kontaktperson för försäkringskassan, arbetsgivare, företagshälsovård och andra rehabiliteringsaktörer rörande enskilda sjukskrivningsärenden. vara Försäkringskassans naturliga samarbetspartner och tillsammans med sjukskrivningsansvarig läkare vara vårdens kontaktperson ta ut statistik, sammanställa och återrapportera delta i kompetensutveckling och fortlöpande informera övrig personal på vårdcentral/klinik om sjukskrivningsprocessen

Rehabiliteringsgaranti Evidensbaserad medicinsk behandling/rehabilitering i syfte att åstadkomma återgång i arbete Inriktas på de stora diagnosgrupperna när det gäller sjukskrivningar - smärta i axlar, nacke och rygg - depressioner, ångestsyndrom och stress

Ersättning för påbörjad/genomförd åtgärd Kognitiv beteendeterapi 10 000 kronor för lättare - medelsvåra depressioner, ångestsyndrom och stress Multimodal rehabilitering 40 000 kronor för smärta i rygg, nacke och axlar

Rehabiliteringsgarantin Landstingen ska redovisa till Försäkringskassan var tredje månad antalet patienter som påbörjat eller genomfört behandling/rehabiliteringsåtgärd. Medlen betalas löpande var tredje månad i efterhand

Rehabiliteringsgarantin Av redovisningen ska framgå vilka insatser som påbörjats/genomförts inom vilken tid och vem som genomfört återgång i arbete (behöver ej vara sjukskriven) avidentifierad rehabiliteringsplan bifogas Uppgifterna skickas till Ingrid Sivermo Landstingets kansli Växjö tfn 0709 84 45 81

Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 560 mkr 2009 och 960 mkr 2010 Landstingen får ersättning i förhållande till de rehabiliterings- eller behandlingsinsatser som produceras Dessutom ytterligare 25% ersättning som en bonus för att stimulera till utveckling av de aktuella insatserna

Kognitiv beteendeterapi ersättning utgår till Behandlare med adekvat grundutbildning med påbyggnadsutbildning i KBT med minst 7,5 högskolepoäng eller psykolog under utbildning där behandlaren har handledning minst 2 ggr/månaden av handledarkompetent psykolog eller psykoterapeut Behandlingsmetoderna ska vara uppföljningsbara och omfatta minst 5-10 samtal

Kognitiv beteendeterapi ersättning utgår till Legitimerad psykolog med KBT eller IPT inriktning Legitimerad psykolog med annan inriktning men som använder sig av KBT eller IPT Behandlare som har adekvat grundutbildning t ex sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare eller pedagog med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT i omfattning som motsvarar steg 1

SBU:S metoder för behandling av långvarig smärta multimodal behandling En kombination av åtgärder som är välplanerade och synkroniserade och består av: - genomtänkta psykologiska insatser - fysisk träning och gradvis ökad aktivitet - undervisning om smärta och hanteringsstrategier - stärka individens handlingskraft och ansvarstagande ex med hemuppgifter -planera för arbetsåtergång ex arbetsplatsbesök

SBU:S metoder för behandling av långvarig smärta multimodal behandling Insatserna ska ske minst 2-3 dagar under 6-8 veckor. Varje dag omfattar minst 4 tim Teamet består av flera professioner läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, psykosocial resurs och ev. sjuksköterska

Samordnad re/habiliteringsplan SOSFS 2008:20 Rehabiliteringsplanen fungerar för flera patientgrupper Blankett i Cambio cosmic, prova och ev revidera Diskuterad med brukarorganisationer, landstingets rehabverksamheter,Fk, Kommunala rehabchefer

Samordnad re/habiliteringsplan Datum: NAMN PERSONNUMMER BRUKARE SIGN: Brukarens samtycke för samordning mellan myndigheters insatser: Ja Nej Kontaktuppgifter ansvarig samordnare: SAMORDNARE SIGN: Professionellt nätverk Uppgifter kontaktperson Kroppsfunktioner resurser Kroppsfunktioner hinder Psykiska funktioner resurser Psykiska funktioner hinder

Anvisningar finns sidan 4 AKTIVITETSFÖRMÅGA/DELAKTIGHET BRUKARENS FÖRVÄNTNINGAR OCH BEHOV Omgivningsfaktorer/Sociala förhållanden Omgivningsfaktorer/Skola, arbetsförhållanden HUVUDMÅL UPPFÖLJNING/DATUM Datum Delmål Åtgärder med tidsplanering Ansvarig Uppföljning Målet uppnått datum Anvisningar finns sidan 4

Erfarenheter kring rehabmöten Tydlig struktur vid möten Alla väl förberedda Tydlighet gällande kommunikation, kontakt med patient, vem gör vad? Rehabplanen ”nyckeln” Ta tillvara samtligas kompetens Ge det tid

Avstämningsmöte Försäkringskassans ansvar Tid och plats för avstämningsmötet Syftet med mötet Vilka övriga deltagare som kallats Stödperson Dokumentationsansvar Arvode

Avstämningsmöte Genomförandet Försäkringskassans uppdrag och handl roll Övriga deltagares roll AFL villkor, rättigheter och skyldigheter. Tidpunkterna i rehab kedjan, vad innebär det Syftet med mötet? Vad ska uppnås? Tid till förfogande Avslutning Sammanfattning, vad som beslutats

Hur går vi vidare…….. Första nätverksträff för arbetsterapeuter em. 27/4 kl 13.00 Ingelstadv 9 Växjö Informations em. 13/5 sjukskrivningskoordinatorer kl 13.30,Föreläsningssalen Sigfrid