Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
GMP-rutiner för Transfusionsmedicin i Skåne Fokus Hygien och Rengöring
Advertisements

Hur begränsar vi smittspridning?
Tipspromenad Vårdhygien
Årsmöte undersköterskor hud
Händer fria från smitta?
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Patientsäkerhetscentrum och Vårdhygien
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Kateterisering av urinblåsa
Vårdrelaterade infektioner
Maria Arvastson Hygiensjuksköterska Vårdhygien
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Undvik stick- och skärskador hos personal inom Folktandvården!!
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Multiresistenta bakterier
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Vårdhygienisk standard i kommunerna
ESBL Hur är läget? Vad görs?
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Krav på inrättningar/verksamheter särskilda boenden
Den nya influensan H1N1 - Information för hälso- och sjukvårdspersonal.
Totalsammanställning LSV NSV FTV (94%) 217 (86%)
Hur begränsar vi smittspridning?
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Basala hygienrutiner och klädregler
Vårdhygien i praktiken
Hälso- och sjukvårdslagen
SKL Sveriges kommuner och landsting
Rätt klädd på jobbet Klädkampanj 2006
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
ÄLDREBOENDET LUGNET I ÖRBY MARKS KOMMUN
Akademiska sjukhuset.
Åsa Göransson, Hygiensjuksköterska
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Förebygg smittspridning med basala hygienrutiner vid såromläggning
Tillhandahåller utföraren arbetskläder och/eller skyddskläder till personalen? Ja 95 Nej 4.
Basala hygienrutiner och klädregler. Skaraborgs Sjukhus Ökad smittspridningsrisk Mottagliga individer Hög antibiotikabelastning Sjukhus Mycket människor.
Basal hygien Allmänt SOSFS 2015:10 (Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg)  7 kap 4 § patientsäkerhetsförordningen.
Multiresistenta bakterier ESBL och MRSA Vad kan vi göra för att bromsa resistensutvecklingen ?
VINTERKRÄKSJUKA. Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus.
Kommentar: Vinterkräksjuka-Calicivirus orsakar stora återkommande, årliga epidemier, framförallt på vinterhalvåret. Finns i hela världen. Kommentar: Calicivirus.
Handhygienens betydelse
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag
Förslag på vårdhygieniska frågor till diskussionsunderlag
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
Basal hygien – varför gör dom inte som vi säger!
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
Hygienrutiner på förskolan
Basala hygienrutiner och klädregler
Förebyggande arbete för att minska risken för smittspridning
Basal hygien – Vad, hur och varför?!
Undervisningsmaterial inför delegering Allmän del Reviderat den 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Öka er kunskap kring smittspridning vid livsmedelshantering
5x5 saker era kollegor behöver veta om vårdhygien
Esther vill inte bli sjuk…..
Juni Basala hygienrutiner.
Januari Influensa.
Juni Basala hygienrutiner.
November Basala hygienrutiner.
Hygienobservatörsträffar våren 2018
Juni Basala hygienrutiner.
UTBILDNING - MÄTNING BHK
Clostridium Difficile
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne Basala hygienrutiner Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne

Resistenta bakterier KPC ESBLCARBA MRSA ESBL NDM1 MGN AMP C MBL VRE MRB MRSA ESBL NDM1 MGN AMP C VRE MBL

Smittskydd Skåne 2010 - Eva Gustafsson VRE Av de 6 fallen är 5 funna efter utlandsscreening. Ett fall i kliniskt isolat, inga funna i smittspårning kring denna pat. MRSA Som tidigare 10 % ökning. Inga större utbrott. Fyra distriktssköterskemottagningar med verifierad smittspridning under 2010. ESBL Siffror från 2006 är retroaktivt hämtade. Februari 2007 start för registrering i Sminet. Ca 30 % ökning av ESBL-fall per år. För 2010 en ökning med 33 % för ESBL + tillägg av AmpC med 25 % = 58 % ökning. AmpC inkluderades i begreppet ESBL 2010. Egentligen enbart plasmidburet AmpC. SMI har haft test för att skilja ut plasmidburet från kromosomalt AmpC. För Skånes del har inga stammar skickats till SMI. Smittskydd Skåne 2010 - Eva Gustafsson 4

Resistensutveckling Överförbrukning/felanvändning av antibiotika inom humanvården, djur- och jordbruksnäringen. Överlevnadsegenskaper hos bakterierna. Brist på utveckling av nya antibiotika.

Vad görs Styra upp behandlingsprogram med tydliga riktlinjer nationellt och internationellt. Följa behandlingsstrategier och resistensutveckling Stimulera läkemedelsindustrin att forska och utveckla antibiotika som har nya angreppssätt. Basala hygienrutiner och noggrann rengöring

Smittvägar Kontaktsmitta - direkt från den som är smittad till en annan person. - indirekt via händer, kläder, föremål. Droppsmitta Luftburen smitta från/till luftvägarna. Aerosoler som sprids i luften och inandas.

Smittvägar Personalens händer Personalens kläder Utrustning, föremål, hjälpmedel.

Smittspridning - föremål/ytor Patientens ”närmiljö” Utrustning, hjälpmedel mm Tagytor, som till exempel: - dörrhandtag - spolknapp till toalett - strömbrytare

Ökad smittorisk Op-sår Dränage KAD Sår Undernäring Nedsatt blodcirkulation Nedsatt immunförsvar www.oralcancerfoundation.org/dental/images/pe www.ltkronoberg.se/.../rena_granulerade.jpg www.hi.se/inko/inkobas/images/6238.jpg

SOSFS 2007:19 Viktiga åtgärder för att förebygga smittspridning i vårdarbetet. Grundläggande rutin. Skall tillämpas av alla personalkategorier.

Vad krävs? Kortärmad arbetsdräkt – byts dagligen. Händer och underarmar fria från smycken och armbandsur. Kortklippta naglar. Handsprit Plastförkläden/skyddsrock Handskar

Arbetskläder leta Annan bild

Plastförkläden/skyddsrock Skydda arbetsdräkten. Engångs – en patient. Vid klädkontakt med patient eller säng, såsom omvårdnadsarbete och bäddning Förorenad arbetsdräkt byts direkt. Bild: Rätt klädd och rena händer inom vård och omsorg; SMI 2006

Smycken Bilder: Landstinget i Uppsala län

Naturliga naglar före handdesinfektion

Naturliga naglar efter handdesinfektion

Gelnaglar – efter handdesinfektion Bild: Carianne Sevholt-Vessin

Händer Bild: Birgitta Holmström

Efter handtvätt Bild: Birgitta Holmström

Efter handtvätt och sprit Bild: Birgitta Holmström

Efter enbart sprit Bild: Birgitta Holmström

Efter 20 minuter Bild: Birgitta Holmström

Ringar Bild: Birgitta Holmström

Våra händer – smittspridare Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel avdödar smittoämnen och används: före och efter direktkontakt med patient. före och efter användning av handskar. före rent arbete och efter orent arbete. www.soderortsvux.stockholm.se/

Handdesinfektion - tillvägagångssätt Gnid in rikligt med handsprit. Var noga med fingertopparna, mellan fingrarna. Tumgreppen och handlederna. Underarmarna. Vid behov ta mer sprit. Bild: Rätt klädd och rena händer inom vård och omsorg; SMI 2006

Handtvätt Otillräcklig för att bryta smittvägar Utförs när händerna är synligt förorenade samt vid vård av patient med kräkningar och diarréer. Skall efterföljas av noggrann torkning och handdesinfektion med sprit.

Handskar Engångs. Vid kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Byts mellan olika arbetsmoment. Ska ej tvättas eller desinfekteras.

Stänkskydd Vid risk för stänk och skvätt av kroppsvätskor mot ansiktet. Visir eller skyddsglasögon Var tyst eller använd munskydd.

Punktdesinfektion Torka upp spill. Viktigt att punktdesinfektera med stor marginal samt börja utifrån och torka inåt. Bild: www.ipm.iastate.edu/.../2005/5-2-2005/splash.jpg