Patientsäkerhet Hälso- och sjukvårdslagstiftning

Offentlighet & sekretess SU som myndighet Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Patientdatalagen Patientlagen LPT, LVM, SoL, Smittskyddslag m.fl. Tryckfrihetsförordningen Offentlighets- och sekretesslagen Arkivlagen Förvaltningslagen Personuppgiftslagen Kommunallagen Lag om vissa kommunala befogenheter Lag om kommunal redovisning Lag om…landstings åtgärder…extraordinära händelser Landsting Myndighet Sjukhus Offentlighet & sekretess Arbetsgivare LAS, MBL, YGL

Hälso- och sjukvårdslagen Ramlag = organisationslag Ger bl.a. ansvarsfördelning Definierar hälso- och sjukvård Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador Sjuktransporter Ta hand om avlidna Vad är hälso- och sjukvård: Åtgärder med anledning av kroppsfel och barnsbörd innefattas i begreppet hälso- och sjukvård utan att uttryckligen nämnas i lagtexten. Så är också fallet med funktionsförbättrande och funktionsuppehållande behandling för handikappade. På tandvårdens område finns en motsvarighet till HSL i tandvårdslagen (1985:125), som stadgar att varje landsting skall erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Abort, sterilisering, inseminationer, transplantationer och obduktioner är också inrymda i hälso- och sjukvård men regleras i speciella lagar. Sjukdomsförebyggande åtgärder av både miljöinriktad och individinriktad karaktär omfattas. Det innebär dels insatser för att fastställa hur kemiska, biologiska, fysiska, sociala och psykologiska faktorer inverkar på befolkningens hälsotillstånd, dels allmänna och riktade hälsokontroller, vaccinationer, hälsoupplysning samt mödra- och barnavård.

Målet för hälso- och sjukvården God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen Respektera allas lika värde Respekt för enskilda människans värdighet Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården Vård på lika villkor för hela befolkningen innebär att det skall vara möjligt för alla – oavsett var de bor i landet – att vid behov och på lika villkor få del av hälso- och sjukvårdens tjänster. Möjligheterna att erhålla vård får inte påverkas av sådana förhållanden som ålder, kön, förmåga att ta initiativ, utbildning, betalningsförmåga, nationalitet eller kulturella olikheter. Principen om vårdmöjligheter på lika villkor har ett vidare syfte än den allmänna kommunala likställighetsprincipen I prop 1996/97:60 redovisas vissa allmänna riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Dessa är baserade på några grundläggande etiska principer: människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Kostnadseffektivitetsprincipen bör endast komma till användning sedan behovsprincipen först tillämpats. Riktlinjerna exemplifieras med breda prioriteringsgrupper. Avsikten är att riktlinjerna skall vara vägledande för dem som i olika sammanhang har att fatta beslut som rör prioriteringar i vården och vara utgångspunkt för vidare överväganden och diskussioner. I propositionen slås fast att det är en form av diskriminering och oförenlig med de etiska principerna att generellt låta behoven stå tillbaka på grund av ålder, födelsevikt, livsstil eller ekonomiska och sociala förhållanden. Ålder bör exempelvis inte vara en prioriteringsgrund i sig, liksom självförvållade skador inte bör leda till negativ särbehandling. Inte heller bör vårdinsatserna till för tidigt födda, lågviktiga barn bygga på schablongränser. Däremot är det förenligt med de etiska principerna att i det enskilda fallet ta hänsyn till omständigheter som begränsar nyttan av medicinska åtgärder.

Säker GOD VÅRD Patient fokuserad Jämlik I rimlig tid Effektiv Kunskaps baserad Säker GOD VÅRD Att personalen har de kunskaper och den kompetens som behövs är av stor betydelse för tryggheten i vården, varför samhället i 16 § tagit på sig ett ansvar för att hälso- och sjukvårdspersonalen skall kunna åläggas att uppfylla vissa behörighetskrav. Skyddet för enskilda kan vidare förstärkas genom specialföreskrifter enligt 28 §. Vården skall erbjuda en god materiell standard. Behövlig teknisk utrustning skall finnas, liksom ändamålsenliga lokaler och den kost som erbjuds inneliggande patienter skall vara näringsriktig. Enligt 3 § 1) allmänna läkarinstruktionen (1963:341) åligger det varje läkare att i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet meddela patienten de råd och såvitt möjligt den behandling som dennes tillstånd fordrar; Jämlik, i detta ligger också lätt tillgänglig: Vårdens tillgänglighet avser främst de geografiska förhållandena. Det finns ett samband mellan geografiskt avstånd och vårdutnyttjande, se SOU 1984:39, s. 89 f. Tillgängligheten avser även vårdmottagningarnas öppethållandetider, jourtjänstgöringstider och förekomsten av köer inom vården

Landstingets ansvar Varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget (även kvarskrivna och de som stadigvarande vistas där) Landstinget ska verka för god hälsa hos hela befolkningen Samverka med kommun/socialtjänst I paragrafen omtalas vårdgivarens skyldigheter. Skyldigheten att svara för sjukvården innebär inte att den skall vara gratis, utan vårdavgifter får uttagas. Landstingens och kommunernas ansvar utgör inte heller hinder för andra att bedriva hälso- och sjukvård (3 §). Skyldigheten att meddela vård innebär inte att patienten själv kan bestämma om vården skall ges i den ena eller andra formen utan detta bestäms av patientens vårdbehov och andra omständigheter, t.ex. tillgången på vårdplatser och prioriteringar i förhållande till andra vårdbehövande. Av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds avgörande 56/85:5 kan man sluta sig till att någon skyldighet att efterkomma en patients önskemål om viss behandling eller viss vård inte föreligger. En patient har alltid rätt att söka den allmänna hälso- och sjukvården och den i sin tur har skyldighet att ta emot patienten men inte alltid omedelbart, vilket framgår av fall, som varit föremål för prövning i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,

Övrig reglering i HSL Rikssjukvård Att ledningen av hälso- och sjukvården ska utövas av en eller flera nämnder Avgifter Forskning Samverkan Organisation och ledning inklusive verksamhetschefsansvaret 9 a § Med rikssjukvård avses hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Socialstyrelsen beslutar vilken hälso- och sjukvård som skall utgöra rikssjukvård. Rikssjukvården skall samordnas till enheter där en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet kan säkerställas. SFS 2006:325 9 b § För att få bedriva rikssjukvård krävs det tillstånd. Tillståndet skall vara tidsbegränsat och förenat med villkor. Socialstyrelsen beslutar, efter ansökan från det landsting som avser att bedriva rikssjukvård, om tillstånd och villkor. Socialstyrelsens beslut i ärenden om rikssjukvård enligt denna lag får inte överklagas Nämnder 10 § Ledningen av hälso- och sjukvården skall utövas av en eller flera nämnder. För en sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900) 50). Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet 26 § Av patienter får vårdavgifter tas ut enligt grunder som landstinget eller kommunen bestämmer, i den mån inte annat är särskilt föreskrivet. Patienter som är bosatta inom landstinget respektive kommunen, skall därvid behandlas lika. Landstinget får dock för sluten vård fastställa avgiftsnivåer i olika inkomstintervall och besluta om vilka regler om nedsättning av avgiften som skall gälla. Högsta avgiftsbelopp för sluten vård är 80 kronor för varje vårddag. 26 b § Landstingen och kommunerna skall medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Landstingen och kommunerna skall i dessa frågor, i den omfattning som behövs, samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor 26 d § Landstinget skall till kommunerna inom landstinget avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda skall kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i verksamheter som avses i 18 § första stycket. Detsamma gäller i ordinärt boende om en kommun ansvarar för vården enligt 18 § andra stycket. Landstinget skall med kommunerna inom landstinget sluta avtal om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan. Om landstinget inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet att tillhandahålla läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina kostnader för det från landstinget 28 § Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. 29 § Inom hälso- och sjukvård skall det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen får dock bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. Ansvaret för ledningsuppgifter rörande den psykiatriska tvångsvården utövas av en läkare med specialistkompetens (chefsöverläkare). Är verksamhetschefen inte en läkare med sådan kompetens, fullgörs dessa uppgifter av en särskilt utsedd chefsöverläkare.

Patientsäkerhetslagen Beskrivs senare i samband med patientsäkerhet Patientsäkerhetslagen (2010:659) trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersatte lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, nedan benämnd LYHS. Nyheter i den nya lagen är bl.a. krav på vårdgivare att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vidare så innebär den nya lagen ändringar i fråga om ansvarssystemet inom hälso- och sjukvården. Disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av en utökad klagomålshantering hos Socialstyrelsen, och prövningen i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd av frågor om prövotid, återkallelse av legitimation och annan behörighet m.m. förutsätter nu i huvudsak en anmälan av IVO. Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. 7) Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. 8) 6 § Med patientsäkerhet avses i denna lag skydd mot vårdskada Definition vårdskada: Som framgår av paragrafen kan även ett lidande anses som en vårdskada. Att ett sjukdomstillstånd inte uppmärksammas vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården leder måhända inte till att patienten drabbas av en ny skada eller sjukdom, utan snarare till ett förlängt fysiskt eller psykiskt lidande till följd av att inte få vård i rätt tid. Det ska dock vara fråga om ett inte alltför bagatellartat lidande för att detta ska anses vara en vårdskada i lagens mening. För att en vårdskada ska föreligga krävs att det varit fråga om en fysiskt kontakt eller en telefonkontakt mellan patienten och någon tillhörig kategorin hälsooch sjukvårdspersonal. Om adekvata åtgärder vidtagits skulle skadan ha kunnat undvikas. Det krävs inte uppsåt eller oaktsamhet från hälso- och sjukvårdpersonals sida för att en vårdskada ska anses föreligga. I 6 kap. 1 § anges sålunda att hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Några sådana skyldigheter åvilar inte den som utövar yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område utan att vara hälso- och sjukvårdspersonal. En sådan yrkesutövares verksamhet begränsas främst av förbuden i 5 kap. Det personliga yrkesansvaret gäller för den till vilken uppgiften har delegerats. Den delegerande måste förvissa sig om att den som ska utföra uppgiften har reell kompetens. En skyldighet är att rapportera tillbud etc. Ett tidigare allvarlighetskriterium är borttaget, vilket medför att hälso- och sjukvårdspersonalen inte ska behöva göra några avvägningar av om en skada eller sjukdom är allvarlig och därmed ska rapporteras. Skyldighet att anmäla oro för barn med hänvisning till SoL 14:1 1 § Hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg. 3 § Tillsyn enligt denna lag innebär granskning av att den verksamhet och den personal som avses i 1 och 2 §§ uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Tillsynen ska främst inriktas på granskning av att vårdgivaren fullgör sina skyldigheter enligt 3 kap. 4 § Inspektionen för vård och omsorg ska inom ramen för sin tillsyn 1. lämna råd och ge vägledning, 2. kontrollera att brister och missförhållanden avhjälps, 3. förmedla kunskap och erfarenheter som erhålls genom tillsynen, och 4. informera och ge råd till allmänheten Möjlighet till att meddela prövotid och att återkalla legitimation. På anmälan av Inspektionen för vård och omsorg prövar Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd frågor som avses i 8 kap. 1-11 §§.

Patientdatalagen Ger skyldighet att föra patientjournal och journalens innehåll Styr behörighet och befogenhet att ta del av journaler Ger möjlighet till sammanhållen journal mellan landstinget Reglerar kvalitetsregister Under utredning, ny hälso- och sjukvårdsdatalag från 1/1 2016

Offentlighets- och sekretesslagen Hälso- och sjukvårdssekretess regleras i 25 kapitlet Huvudregel sekretess men ingen absolut sekretess, menbedömning ska göras Undantag och specialregler finns för utlämnande till t.ex. polis, socialtjänst, andra vårdgivare, forskning m.m. Sekretessen påverkar t.ex. möjligheten till studiebesök etc i vårdmiljö.

Ny patientlag 1 januari 2015 Stärkt ställning för patienten! Information, integritet och delaktighet Rätt att välja vårdgivare för all öppenvård Patientlagens syfte är att stärka och främja patientens ställning, patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Det innebär bland annat att patienten får större möjlighet att välja utförare i andra landsting och ett tydligare krav på hälso- och sjukvårdspersonalen att ge patienterna en anpassad information. Patienten ses som en partner till vårdgivaren och tar en aktiv roll i vården. Den nya lagen vill ge möjlighet att driva på utvecklingen att arbeta på nya arbetssätt, bemötande och kommunikation som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Tandvården omfattas inte av lagen. Ny patientlag

Citat från Patientmaktsutredningen ”I en patientcentrerad vård är patienten en partner i relationen med vårdgivaren och tar en mer aktiv roll i beslut kring den egna vården.” ”Detta ställer ökade krav på hälso- och sjukvårdspersonalen att bjuda in patienten i diskussioner kring utformningen och genomförandet av vårdinsatser.” ”På patienten ställs samtidigt ökade krav på kunskaper för att han eller hon aktivt ska kunna delta i beslut och utformning av vårdinsatsen. ” Forskning visar att ökad delaktighet från patientens sida ökar kvaliteten i vårdinsatsen.” Citat om Patientmaktsutredningens utgångspunkter från Regeringens proposition till riksdagen om patientlagen. Huvudsynpunkter i utredningen! Kvinnor och män i alla åldrar i hela befolkningen skall erbjudas tillgång till likvärdig och jämlik vård av god kvalitet Reglering av fritt vårdval över hela Sverige Patientens behov av stöd, tex vårdgaranti Informationsutbytet patient - vårdgivare, tex journalåtkomst Hur patientens upplevelse kan fångas upp Barnets ställning Patientlagen

Utveckling Läkarfokus Kallelser Upptagningsområde Patient/invånarfokus Inbjudan/Dialog Valfrihet Ställer krav på information och nytt förhållningssätt! Långsiktig utveckling som kräver kulturförändring, maktförskjutning och uthållighet. Vi går från att stå inför doktorn med mössan i hand till att tala om patientens fokus och patienten som medskapare. Kallelser om att infinna sig ersätts med inbjudan/dialog och möjlighet att själv boka tid när det passar mig. Geografisk tillhörighet ersätts med möjligheter att välja och välja bort. Vi är inte framme men har kommit en bit på väg. Den nya patientlagen driver på denna utveckling.

Ny patientlag 2015 Inledande bestämmelser (1 kap.) Tillgänglighet (2 kap.) Information (3 kap.) Samtycke (4 kap.) Delaktighet (5 kap.) Fast vårdkontakt och individuell planering (6 kap.) Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel (7 kap.) Ny medicinsk bedömning (8 kap.) Val av utförare (9 kap.) Personuppgifter och intyg (10 kap.) Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet (11 kap.) Lagens kapitelindelning. Samlar mycket av lagstiftningen inom dessa områden i en lag. Inga stor förändringar förutom vad gäller val över landstingsgränser och informationsskyldigheten. Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, dels sjuktransporter

Grundläggande krav på hälso- och sjukvården Patienten ska få sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet När vård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas Samma reglering som i patientsäkerhetslagens 6 kap, 1 § samt i hälso- och sjukvårdslagen om god vård. Vad som anses med barnets bästa måste bestämmas i varje enskilt fall. I förarbetena står det att bedömningen ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet och ska, utifrån barnets mognad och ålder, utgå från det underlag som vårdnadshavarna och barnet själv ger uttryck för. Så långt som möjligt bör såväl konsekvenserna av att ge eller avstå från att ge barnet viss vård eller behandling beaktas. Med barn avses personer under 18 år. Ny patientlag

Val av behandlingsalternativ Om flera alternativ som står i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja MEN Begränsas av om valet framstår som befogat Samma sak gäller hjälpmedel Finns undantag inom den kommunala hälso- och sjukvården Rätten att få det valda alternativet begränsas av att det med hänsyn till den aktuella sjukdomen/skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat Måste finnas en beslutsordning!! Finns det olika hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning tillgängliga gäller också här att patienten ska få möjlighet att välja det alternativ denne föredrar. MEN Rätten att välja begränsas av, om det med hänsyn till patientens behov och till kostnaderna, framstår som befogat. Ny patientlag

Ny medicinsk bedömning Rätt till ny medicinsk bedömning Ny terminologi, ej längre förnyad medicinsk bedömning Vid livshotande/allvarlig sjukdom Pat har rätt att välja var ny medicinsk bedömning ska göras, både inom och utom det egna landstinget Anledningen till den nya terminologin är att förtydliga att det inte handlar om att behandlande läkare ska ”förnya” sin bedömning på egen hand eller i samråd med sina kollegor. I HSL och patientsäkerhetslagen gäller rätten till ny medicinsk bedömning endast om det kan innebära särskilda risker för patienten eller ha stor betydelse för dennes framtida livskvalitet. Den begränsningen finns inte med här i PL. Det innebära att det med nya lagen ska vara lättare för patienten att få en ny medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utanför det egna landstinget få en ny medicinsk bedömning. Kravet är borttaget på att det medicinska ställningstagandet dessutom skulle innebära särskilda risker för patienten eller ha stor betydelse för dennes framtida livskvaliteten. Landstingen är redan idag skyldiga att i vissa situationer ge patienten möjlighet att konsultera ytterligare en läkare om sin sjukdom och behandling. I patientlagen blir det tydligt att det inte rör sig om att samma person ”förnyar” sin bedömning på egen hand eller i samråd med andra kollegor. Istället införs möjligheten att konsultera en ny läkare som inte har färgats eller påverkats av den tidigare behandlande läkaren, bedömningen eller dialogen. Mer frikostig inställning till ny medicinsk bedömning. Patienten ska erbjudas den behandling som en ny bedömning kan ge anledning till. Behandlingen måste överensstämma med vetenskap och beprövad erfarenhet och kostnaderna ska vara befogade. Ny patientlag

Efter ny medicinsk bedömning Patient ska erbjudas behandling enligt den nya medicinska bedömningen OM: Behandlingen står i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet OCH Kostnaden för behandling framstår som befogad Vem avgör vad som är befogat? Avgörs av egna rutiner inom SU och VGR Icke nöjd patient får vända sig till patientnämnden Ej överklagbart beslut, dvs ej strikt rättighet Gäller all offentligt finansierad vård, dvs även privata upphandlade alternativ går att välja. Enligt prop:en gäller att för de patienter som har rätt till ny medicinsk bedömning, dvs patienter med livshotande eller särskilt allvarlig skada/sjukdom, bör toleransen för kostnadsökningar vara betydligt större än om det rör sig om mindre allvarliga tillstånd. Ny bedömning ska man kunna få både inom och utom det egna landstinget, precis som idag. Ny patientlag

Ökad valfrihet – val av utförare Offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela landet Hemlandstingets remissregler gäller dock! Om remissreglerna inte följts är inte hemlandstinget skyldig att betala. Då är det det landsting som utfört åtgärden utan remiss som bär kostnaden. Ny patientlag

Mer om valfriheten Hemlandstinget svarar för kostnaden Hemlandstingets remisskrav gäller Patienten omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti I övrigt samma villkor som vårdlandstingets invånare Lista sig i andra landsting Få ny medicinsk bedömning Välja samtliga behandlingsalternativ i öppen vård Välja fast vårdkontakt Ny reglering som innebär att alla patienter (som har rätt till sjukvård i det ”egna” landstinget) SKA inom eller utom det egna landskapet fritt få möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård Motsvarande reglering införs i HSL som innebär att landstinget ska vara öppet för att ta emot även andra landstings patienter. Gäller även de som har rätt till vård enligt lagarna om asylsökande och papperslösa/gömda Ny patientlag

Patientsäkerhet

Undvikbara vårdskador I Sverige drabbas årligen ~ 3 000 av en vårdskada med bestående men ~ 1 400 – 1 800 dör till följd av en vårdskada Enligt SKL – vårdskadegranskning: sammanställning av sjukhusövergripande strukturerade journalgranskningar från 63 sjukhus 2013 – 2014; tot. ca 30 000 jnl Patientsäkerhet

Patientsäkerhetslagen Krav på vårdgivare att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete Skyldighet att anmäla vårdskador Patient och anhörigs delaktighet

Tidigare lagstiftning stödde inte patientsäkerhetsarbetet: Fokuserade inte på systemet utan på individen, enskilda yrkesutövare För reaktiv För lite proaktiv, förebyggande Patientsäkerhetslagen 24

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 Vårdgivarens ansvar tydligt Systemfokus Patientens inflytande Patientsäkerhetslagen

Vårdgivaren ska: Bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete Förebygga vårdskador Utreda händelser som medfört eller skulle kunna ha medfört vårdskada Händelseförlopp Åtgärdsplan Anmäla allvarlig vårdskada till IVO (lex Maria) Ge patient/närstående möjlighet att delta Patientsäkerhetslagen

Patientsäkerhet - att undvika vårdskada Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas… Allvarlig vårdskada .. är bestående och inte ringa, eller som lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit Patientsäkerhetslagen

Vårdgivaren ska anmäla Händelser som medfört eller kunnat medföra allvarlig vårdskada Patientsäkerhetslagen

Händelseanalys En händelseanalys svarar på frågorna: Vad hände? Varför hände det? Hur kan vi undvika att det händer igen? Men inte på frågan VEM eller VILKA!

Vid utredning av vårdskada ska vi också: Redovisa om liknande vårdskada inträffat tidigare Analysera om tidigare åtgärder haft avsedd effekt samt Varför händelsen kunnat ske igen Redovisa hur man avser att följa upp insatta åtgärder – system för egenkontroll Ange minst en ”mycket effektiv” åtgärd Redogöra för hur patient/närstående varit delaktiga i analysen

Tillsynsmyndighet Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bildad 1 juni 2013 Tillsyn över verksamheter inom socialtjänstområdet och hälso- och sjukvården, samt över hälso- och sjukvårdspersonal Viss tillståndsgivning Socialstyrelsen Styr med föreskrifter och kunskap, tar fram statistik, utvärderingar och uppföljningar, GOD VÅRD Behörigheter och legitimationer. Beslutande och rådgivande organ Nationella riktlinjer

Inspektionen för vård och omsorg, IVO Granskar vårdgivarens utredning av allvarlig vårdskada Att utredningen är tillräcklig Att vidtagna/föreslagna åtgärder motverkar framtida händleser Utreder patientklagomål - inträffad händelse Kan på eget initiativ utreda vårdenhet eller personal

Systematiskt patientsäkerhetsarbete - ständiga förbättringar Avvikelsehantering - MedControl PRO Avvikelse: negativ händelse eller tillbud Tidigt upptäcka vad som inte fungerar Positiv säkerhetskultur Diskutera avvikelser på APT Engagera medarbetare med att föreslå åtgärder

Hälso- och sjukvårdspersonal ska: Utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård, i samråd, med omtanke och respekt Rapportera risk för vårdskador samt händelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada Anmäla även andra skador till följd av säkerhetsbrister i verksamheten där det ges psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård

Skyldighet informera patient om Att vårdskada inträffat Åtgärder som vårdgivaren avser vidta Möjlighet att klaga hos IVO Möjlighet att begära ersättning från patient-/läkemedelsförsäkring Patientnämndernas verksamhet Information till närstående om patienten begär det eller inte själv kan ta emot informationen Uppgift om information som lämnats ska dokumenteras i patientjournalen

Ökad patientsäkerhet: Patienten är medspelare Teamarbete Riskmedvetenhet Rätt kompetens

Andel vårdrelaterade infektioner vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2010-2014 PPM-VRI VT-14

Avvikelse inom SU 2010 2011 2012 2013 Registrerade avvikelser 13562 19458 21089 18200 Vårdskada hade kunnat inträffa 10891 8671 Vårdskada har inträffat   1299 1231 Händelseanalyser 165 202 158 Antal Lex Maria 73 85 108 117 Patientsäkerhet

9,1% Patientsäkerhet

Säkra och osäkra system Avvikelser på amerikanska sjukhus ????? Scheduled Airlines, Nuclear Power, European Railroads Aircraft Carriers Bungee Jumping, Extreme Mountain Climbing, Motor Cycle Racing Auto Driving, Chemical Industry, Charter Flights So why are airline passengers so much safer than our patients? Hospitals Dangerous systems Regulated systems UltraSafe systems Ideal system Från Amalberti, R. Safety Science 2001 Patientsäkerhet

Resultat 2013 jan-juni 240 granskade journaler Övriga skador: Totalt antal skador: 34 Övriga skador: Liqvorläckage efter lumbalpunktion Subcutanvenportsslang går av vid uttagning – kvar i subclavia KAD kuffad i uretra