Vetenskapliga begrepp -Studieobjekt, metod, resultat och bidrag Rikard Harr (rharr@informatik.umu.se) Januari 2012

Dagens agenda Studieobjekt Metod Resultat Analys Slutsatser Bidrag Det kvalitativa och kvantitativa paradigmet Forskarens roll Att välja metod Resultat Analys Slutsatser Bidrag Avslut © Rikard Harr

Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem, skräckfilm, bakterier, osv. Även mer abstrakta saker: Innovationssystem, sociala konventioner i Twitter, människans interaktion med IT, osv. Är ofta det ”enkla” svaret på frågan ”Vad forskar du om då?” Det mer grundläggande man ställer sina olika frågor kring © Rikard Harr

Studieobjekt (exempel) © Rikard Harr

Metod Det sätt varpå man inhämtar data om det man studerar Följer på vad man avser att studera: vilken fråga man har, vilket problem man angriper Hör till ett Paradigm Kvalitativ och kvantitativ forskning Även teorier hör till paradigm © Rikard Harr

Kvalitativa paradigmet En kvalitativ studie: Strävar efter att skapa en djupare förståelse för bakomliggande orsaker och mekanismer till det som studeras Siktar på fördjupning i enstaka fallstudier, inte att generalisera över ett stort antal fall Rapporterar detaljerade bilder av informanter Utförs ofta i naturliga miljöer Den plats där data uppstår Kvalitativ forskning är starkt kopplad till idén att det inte finns en objektiv verklighet som kan mätas/vägas/förklaras med statistik Kunskap söks genom subjektet, den är skapad och befinner sig i en historisk och kulturell kontext Vad kan inte studeras inom detta paradigm? © Rikard Harr

Kvantitativa paradigmet En kvantitativ studie: Utgångspunkten är att det finns en objektiv verklighet som man genom kvantitativ forskning på olika sätt försöker mäta för att få information om denna verklighet Baserar sig på någon teori som består av variabler vilka mäts med siffror (nummer) och analyseras med statistiska metoder i syfte att avgöra om prediktioner och generaliseringar håller Ger ofta någon typ av värde som resultat Genomförs ofta med hjälp av experiment utförda i laboratoriemiljö Kontrollerad miljö som säkerställer att endast det som avses mätas verkligen mäts. Baseras på uppfattningen om att verkligheten är objektiv och existerar utan tolkning av subjekt Vad kan inte studeras inom detta paradigm? © Rikard Harr

Relationen mellan kvant/kval Kvalitativa fallstudier kompletteras ibland med kvantitativa metoder för att generalisera och verifiera de hypoteser man formulerar utifrån fallstudier Ex. Identifiera faktorer och sedan testa deras tyngd Kvantitativa studier kompletteras ibland med kvalitativa för att förstå orsakssamband och formulera hypoteser Ex. Vad beror det på att detta mönster i datan framträder? Det förekommer bland vissa kvalitativt inriktade forskare ett motstånd mot att komplettera med kvantitativ forskning Den kvalitativa och den kvantitativa forskningen missuppfattas ofta konkurrerande © Rikard Harr

Forskarens roll Kvantitativ: Kvalitativ: Hålla distans till det som undersöks, ej påverka empirin Kreativitet vid design av undersökning Är öppen med processen En slags objektiv uttolkare av naturliga data Beskriver världen därefter (statistiskt språk i rapportering) Kvalitativ: Forskaren interagerar med studieobjektet/ de som studeras, försöker minska klyftan mellan sig själv och det som studeras Kreativitet vid tolkning och förklaring av data Erkänner att egna värderingar påverkar tolkning av data, reflekterar över vilka de kan vara och hur påverkan sker Är öppen med vem denne är © Rikard Harr

Metoders karaktäristika Rollerna och paradigmens syn på hur kunskap uppstår avgör hur metoderna för de olika paradigmen ser ut Kvantitativt: labbexperiment, kontroll, statistik Distans och noggrannhet i procedurer Ska kunna återupprepas av andra Undvika bias (påverkan) av forskaren Kvalitativt: närhet till studieobjekten, rika bilder och förklaringar Minska klyftan mellan forskare och det som utforskas, möjliggöra en tolkning av det som sker Bias ointressant; forskarens tolkning krävs för att bild ska kunna uppstå. © Rikard Harr

Exempel Kvantitativa metoder: Kvalitativa metoder: Experiment Slumpmässigt urval, kontrollerad miljö, statistisk analys Granskning (surveys) Enkäter och strukturerade intervjuer med syfte att generalisera från urval till population, slumpmässigt urval, statistisk analys Kvalitativa metoder: Intervjuer Öppna, strukturerade, semi-strukturerade ej i syfte att säkerställa statistisk beräkningsbarhet Observationer Direkta, in-direkta, deltagande, icke-deltagande Etnografi Deltagande observationer i den kontext man studerar © Rikard Harr

Välja metod Utgå ifrån sitt syfte: kan metoden besvara min fråga? Alltid (nästan) fler än en metod som skulle kunna fungera Vanligt med kombinationer av metoder Viktigt argumentera för den man valt Fundera över för- och nackdelar med sin metod Lätt/svårt få fram svar på frågan? Vilken typ av svar får man (typ av data)? Resursåtgång? Förmåga? Möjlighet till intrång? © Rikard Harr

Resultat Det som genereras av genomförandet av en studie Svaret på ens fråga, eller det som gör att man kommer fram till sitt svar Formen följer den metod man använder sig av Kvant metod => statistisk data Kval metod => citat, bilder, sammanställningar Kräver att en analys görs av de data som metoden tar fram I princip all data (kvalitativ och kvantitativ) måste analyseras på något sätt innan man har några slutsatser © Rikard Harr

Analys Kvalitativ: Kvantitativ: Innebär ofta en tolkning och sammanställning av data Tar fram generella drag, poängterar vissa kritiska iakttagelser, lyfter fram viktiga samband och iakttagelser Kvantitativ: Innebär ofta en statistisk analys av data Kör olika analysmetoder på sin data, får fram resultat i form av värden och sannolikheter osv. Oavsett paradigm; sällan slutsatser direkt av metod!! © Rikard Harr

Enkel kvalitativ analys Skapa snabb uppfattning och sök mönster, undvik jäv Tre typer av kvalitativ analys Identifiera återkommande mönster och teman Växer fram när data hanteras Målet med insamlingen styr fokus Olika tekniker används, t.ex. affinity diagrams Kategorisera data Finkorning kategorisering av text, ord, gester Kategoriseringsschema används Viktigt att kategorier ej överlappar Sökning efter kritiska händelser Riktiga händelser rapporteras Fokus på de aktiviteter som är viktiga för incidenten Vidare analys av dessa aktiviteter © Rikard Harr

Vilka och vad är slutsatserna? Beror helt på frågan! Kan vara en ny fråga eller ett svar på den ställda, en modell, en teori, en ny metod osv. Kan vara ett enkelt svar eller ett komplext formulerat tillstånd Ex: Modell för hur man skall utvärdera typ av datorspel Regler för hur en viss typ av interaktion fungerar Bild av vilken typ av svar olika utvärderingsmetoder ger när de tillämpas på underhållningswebbsidor En hypotes som ännu inte kan förkastas (”vänsterhänta män lever längre än högerhänta”) © Rikard Harr

Slutsatsernas effekt Kan även vara något oväntat som inte alls ger direkt svar på frågan/problemet Ofta de oväntade upptäckterna som ger störst genomslag Kan vara något stort (ny teori) eller mindre (detaljobservation av vikt för färre) Vikten av resultatet avgörs av den kontext inom vilken man är verksam © Rikard Harr

Bidrag Hur viktigt det svar man presterar i sin studie är för det sammanhang man vänder sig till Forskare, praktiker, samhälle, osv. Kan framkomma under studiens planering/genomförande eller analys Generellt: Stort bidrag ger något eget som inte forskningsfältet uppmärksammat tidigare Mindre bidrag ger ett resultat som tillför och fördjupar området genom att bekräfta andras resultat eller ge resultat kring något som inte är av så central relevans för området Bättre med ett mindre och väl underbyggt bidrag än motsatsen © Rikard Harr

Vad är mitt bidrag? Fundera över vad man gör, eller har fått fram, som är unikt i det sammanhang inom vilket man forskar Vad tillför min studie? Vem har nytta av mina resultat/erfarenheter och på vilket sätt? Att inte hitta något nytt kan i sig också vara ett bidrag © Rikard Harr

Avslutning Frågor, kommentarer, eller adjö © Rikard Harr