Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland
Advertisements

Algblomning i Östersjön 2005
Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Vattenplaner på gårdsnivå
Bilder om erosion - underlag till fosforstrategi
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Slamspridning på åkermark
Ett kretslopp innebär att ämnen cirkulerar genom ett ekosystem (Tex Jorden), till exempel vatten eller kol. Vad menas när vi talar om 'kretslopp' och.
Dränering och växtnäring
Internationell Utblick
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve- och svavel- gödsling till höstvete Kvælstof- og svovl- gødskning i vinterhvede.
Svavelgödsling.
Ämneskommitté Vatten Välkomna till en mötesplats för att synliggöra kunskapsbehov och för att främja samverkan i fältförsöksverksamheten inom områdena:
Sätt rätt värde på vallfodret!
Kostnadseffektiva åtgärder i Lillåns avrinningsområde
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
FOSFORKURS Fosforgödsling i praktiken Göte Bertilsson Greengard AB.
Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Jordbruket och omvärlden
Lönsam P och K spridning med POS modeller Exempel på varierad gödsling.
Förluster av bekämpningsmedel och fosfor genom yterosion En bilddokumentation av Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta
Flera års skörd av engelskt rajgräs. Det engelska rajgräset tillfördes varje år 120 kg/ha N på våren. Efter varje fröskörd brändes fröhalmen. Det fanns.
ProBeta Magnesium Natrium Bor Mangan Svavel
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Försöksplan: Kväve + stråförkortning Rajsvingel (Hykor), 1 försök L-län LedKväve, vår vid tillväxtens start A0 kg N B40 kg N C60 kg N D80 kg N E100 kg.
Försöksplan: Kväve + stråförkortning Rörsvingel (Swaj), 1 försök L-län LedKväve, vår vid tillväxtens start A0 kg N B40 kg N C60 kg N D80 kg N E100 kg N.
Swedish Univ. Agric. Sci., Dept of Crop Production Ecology Pär Aronsson Hvad er det optimale kvaelstofniveau til energipil? Pär Aronsson SLU, Uppsala.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.
Provtagning i vatten Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU
Beräkningsverktyget i klimatkollen
Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län.
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Målsättning Målsättning.
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
Lantbrukets hänsyn vid stallgödselspridning Johannes Eskilsson Regelenheten, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket
Fosfor och fosforförluster
NPK bättre än N+PK Sammanfattning. Varför NPK? Sammanfattning 1.Nytillförd fosfor och kalium har en högre effektivitet och ger ”lite extra” skörd (
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Höstvete PK, NPK eller ingen PK-gödsling
Marknadsområdenas försäljning av P och K, ton/år.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
När man talar om att någonting har försurats menar man att det har fått ett för lågt pH-värde. När någonting har försurats i naturen beror det på att.
Olika kalciumprodukters möjligheter att minska fosforförlusterna från åkermark Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala.
Krav på markvård vid ett förändrat klimat, ökande skördar och allt större maskiner? Johan Arvidsson, SLU.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Gödsling av vall & majs Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Kläder och tvätt Hur gör man??.
Varierad PK gödsling Hur?.
Bra hagar för hästen och miljön
Rådgivarnas kompetens
Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018

Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Tonåren är en väldigt speciell 
Presentationens avskrift:

Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?

Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark

1.SOM JORDPARTIKLAR, EROSION 2.LÖST I VATTEN A.Direkt ytvattenavrinning B.Via ytvattenintag etc C.Via sprickor och grova kanaler Utflöde av fosfor

Fosforns ekologiska roll i vatten Våra åkrar släpper normalt inte ifrån sig mer än ca 0,3 kg P per ha och år. Detta är för mycket för flertalet vatten. De övergödes av detta. Hur kan vi minska? -Det är inte lätt, men vi kan åtminstone arbeta för att det inte ska bli onödiga förluster.

Jämförelse fosfor och kväve P: Gödsling ca 15 kg P. Utflöde ca 0,3 kg. Om 2% av tillförd gödsling hamnar fel fördubblas förlusten. N: Gödsling ca 100 kg N. Utflöde ca 20 kg. För att dubbla förlusten ska 20% av gödseln komma fel. Slutsats: Fosforn är mycket känsligare än kväve.

1.Undvik sprida nära vattendrag. 2.Sprid jämnt, undvik fläckvisa koncentrationer och dubbelgödsling. 3.Undvik ha gödselfosfor nära markytan under avrinningsperioder. 4.Gödsla inte på hösten i onödan. 5.Höga P-AL-tal ger ökat utflöde. Undvik högre än Etablera skyddskanter som fångar yttransporten. Åtgärder för att minska P-förluster

P-innehåll i dräneringsvatten

P-förlust/ha och år

Använd en NPK på våren som är anpassad efter grödans behov. Sprid den jämnt och med omsorg så att inget hamnar utanför fältet och inte nära vatten och dikeskanter. Ett miljösäkert system

Förrådsgödsling med P ger större förluster

Fosforläckage Barbro Uléns slutsatser (SLU):  Förrådsgödsling för 2-3 år med P på hösten ökar risken för läckage.  Radmyllning vid sådd är ett bra sätt att minska gödselåtgång och läckage.  Stallgödsel på hösten kan läcka ut en del fosfor om vintern blir nederbördsrik.  Flytgödsel på vall då marken är vattenmättad kan medföra stora fosforförluster.  Genom att förbättra markens struktur kan fosforförluster reduceras.