Icke-farmakologiska åtgärder vid sömnbesvär Amanda Hellström leg Icke-farmakologiska åtgärder vid sömnbesvär Amanda Hellström leg. ssk, spec. ssk. Kirurgisk Omvårdnad Dr Medicinsk Vetenskap

Insomnia symptoms in elderly persons ASSESMENT, ASSOCIATED FACTORS AND NON-PHARMACOLOGICAL NURSING INTERVENTIONS

Varför behöver vi sova? Sömn kan ses som ett grundläggande behov liknande hunger, vilket är avgörande för en individs överlevnad. Sömnbrist kan resultera i: försämrad proteinsyntes, minskad cellulär immunitet, försämrad prestations- och intellektuell förmåga.

Sömn cyklerna Sömnen är en cyklisk process där vi går igenom 3 olika stadier av NREM sömn och Ett stadium av REM sömn. Varje cykel varar ca. 90-120 min och upprepas sedan genom natten. N2 N3/ djupsömn N1 N3/allra djupast N2 REM N3/ djupsömn N 2

Två samverkande processer Borebely har utarbetat en tvåprocess modell för att beskriva hur vår sömn regleras. Process S är beroende av vår tidigare sömn och vakenhet. Ju längre vi varit vakna, desto större blir ”trycket” att falla i sömn. När personen väl tillåts att sova, minskar detta sömntryck. Vi har också en liten peak i sömntryck runt lunch, ofta efter att vi ätit. Och vid många äldreboenden, på sjukhus och i vissa kulturer är det naturligt att tillåta sig en liten siesta just efter lunch. Process C regleras från ett sömncentra i hjärnan suprachiasmatiska kärnan i hypothalmus. Detta centra kallas också för den cirkadiska klockan. Härifrån sänds signaler som reglerar kroppstemperatur, melatonin och kortisol – som är delar i regleringen av sömn/vakenhet. Vi har en ”naturlig” rytm med variationer på ca 24 timmar och vanligen regleras det så att sömnen inträder under de mörka timmarna på dygnet och vakenheten på de ljusa. MEN den cirkadiska klockan är beroende av intryck utifrån för att kunna hålla sin takt. Process S som styrs av tidigare sömn och vakenhet. Process C som har en endogen styrning, dvs. en kroppsegen naturlig rytm för sömn och vakenhet

Den cirkadiska klockan Ljus från omgivningen träffar specifika celler i näthinnan som signalerar till den inre klockan i hypothalamus.

Dygnsrytmen SCN reglerar: sömn/vakenhet, kroppstemperatur hormonnivåer.

Kl. 24 till 12 Kl. 2 Högsta melatoninnivån i kroppen och djupaste sömnen Kl. 7:30 Melatonin utsöndring slutar Kl. 4:30 Lägsta kroppstemperatur Kl. 6:45 Ökning av puls och blodtryck Kl. 6 Kroppstemperatur stiger, kortisol börjar utsöndras

Kl. 12 till 24 Kl.22:30 Tarmrörelser avtar Kl.14:30 Bästa koordinationsförmåga Kl 21 Melatonin utsöndring startar Kl. 15:30 Hög koncentrationsförmåga, bästa reaktionstid Kl 19 Kortisolutsöndring avtar, puls och blodtryck sänks Högsta kroppstemperatur Kl. 18:30 Lägsta halt av melatonin Högsta blodtryck

Negativ påverkan av dygnsrytm Dunkelt inne/ lite tid utomhus Fysisk inaktivitet Mycket tid i sängen

Positiv påverkan av dygnsrytm Ljus/Mörker Fysisk aktivitet Tidpunkter för måltider Social interaktion

Orsaker till sömnproblem hos äldre Sjukdom/multisjukdom Läkemedel Förändringar i sömn avseende djup Sociala omständigheter Missnöje med aktivitetsutbud/inaktivitet Stressande situationer/miljöer ”Nattvandraren” av Edvard Munch

Individuella och omgivningsfaktorer Ålder Kognition Sömnsjukdom Psykiskt/medicinskt tillstånd Blindhet Mediciner Uttalad dagtrötthet Social aktivitet Fysisk aktivitet Ljusexponering Rutiner vid boende Bemanning Cirkadisk rytm för sömn och vakenhet

Sömn hygien Begränsa ljud Begränsa ljus Begränsa intag av nikotin, koffein och alkohol Undvik tupplurar Ljusexponering Motionera Diet Begränsa ljud Begränsa ljus Rumstemperatur Frisk luft Komfortabel säng Regelbundna sängvanor Begränsa antalet väckningar Apropå diet, hunger kan väcka dig, men om det ska ätas nattetid ta endast något litet. Att gå och lägga sig när man är proppmätt kan också skapa vakenhet. Bantning kan påverka sömnen, särskilt om viktminskning sker fort. Övervikt har en negativ inverkan ex. ökad risk för snarkning och OSA, varför en sund diet rekommenderas. Sömnrestriktion/stimuluskontroll dvs. korta sovtid och undvik tupplurar effektivt, även vid demens. I vårdmiljöer kan man också arbeta med att klustra omvårdnaden så att patienten riskerar att väckas så få gånger som möjligt under natten.

Undersökning avsamband mellan sömnsvårigheter och fritidsaktiviteter i ett urval av personer (≥60 år) i Sverige. Tvärsnittsstudie inkluderande (n= 945) deltagare hämtade från SNAC-B. Data insamlad år 2007-2009. Samband mellan sömn och aktivitet undersöktes. Hänsyn togs till om ålder, kön, funktionellt status (IADL), generell hälsa, sinnesstämning kunde påverkat sambanden. Interaktioner mellan variabler undersöktes. (Synergetisk effekt)

Exempel på aktiviteter som undersöktes Trädgårdsarbete Motionerande Plocka bär och svamp Handarbete Spela sällskapsspel Spela ett musikinstrument Läsa böcker Se på TV

Beskrivning av urvalet och sömnproblem Kvinna Man Totalt Antal 524 421 945 Medelålder 74.3 72.8 73.6 Sömn <5h 83 39 122 Svårt att somna 188 74 262 Svårt att somna om efter uppvaknande 112 45 157 Svårt att sova pga spänning eller sinnesstämning 165 71 236 Svårt att sova pga smärta eller klåda 111 54 Vaknar för tidigt 308 544 Tar sömntabletter varje natt 61 31 92 Ca 13 % sov mindre än 5 timmar per natt. Kort sovtid innebär risker. När man undersökt detta har man exempelvis jämfört personer som sover 7-8 timmar med de som sover mer än 10 timmar och de som sover mindre än 5 timmar. Det visar sig då att extrem sovtid (åt båda hållen) är förknippat med ökad risk för hjärtsjukdom, diabetes, fetma och högt blodtryck. I en studie bland äldre just, framkom att kort sovtid ffa var länkat till depression och användande av ångestdämpande läkemedel, medan de som sov väldigt länge rapporterade att de också var vakna stora delar under natten Ungefär 28% hade svårt att somna (36 % av kvinnor o 18% av männen)

Resultat i korthet Socio-intellektuella aktiviteter var associerade till färre sömnproblem. Fysiska aktiviteter var betydelsefulla i de ojusterade modellerna, men effekten försvann då justering gjordes. Personer som skattade sin generella hälsa som dålig/någorlunda löpte en större risk för att ha sömnproblem. Att göra reparationer i sitt hem var förenat med färre sömnproblem och särskilt viktigt för kvinnor. Det var framförallt kvinnor som rapporterade en sämre hälsa och kvinnor rapporterade också beroende i en eller fler IADL aktiviteter samt lägre sinnesstämning i större utsträckning än män. Detta kan kopplas till sömnproblem.

Syfte: att utforska sömnvanor och dagliga aktiviteter vid äldreboende Syfte: att utforska sömnvanor och dagliga aktiviteter vid äldreboende. Ännu ett syfte var att undersöka kopplingen mellan sömnvanor och dagliga aktiviteter. Kvalitativ, explorativ studie Datainsamling höst/vinter 2011-2012. Tre olika orter, två avdelningar på vardera ort Allmän geriatrisk inriktning 39 observationstillfällen á 1½ - 2 timmar 10 intervjuer Innehållsanalys

Avdelningens rytm är livets takt Förbättrad sömn. Längre och mer sammanhållen. Omvårdnad på natten. Trygga ljud. Regelbundenhet och rutiner dagtid. Inomhus promenader. Enskildhet och gruppaktivitet. Läsning, Musik, Spel, Utomhus vistelse Graden av beroende tycktes inverka - SJÄLVSTÄNDIGHET Kopplas mina fynd mot annan forskning inom området kan vi se att en viktig komponent för att skapa en robust och stabil dygnsrytm är just tiderna för mat/fika och när man stiger upp och lägger sig. Regelbundenhet är a och o. Vid de undersökta boendena fanns en tydlig regelbundenhet och det kan vara en förklarande faktor till att de boende upplevde sig ha fått en längre och mer sammanhållen sömn. Vidare indikeras även av andra forskare vikten av att de boende upplever kontroll av situationen. Människan behöver ett visst mått av autonomi för att må bra.

Att vara observant på: Personer som behövde hjälp med förflyttning oftast sittande passiva i dagrummet Ofta mellan vakenhet och slummer Gemensamt utrymme ≠ social stimulans

Behov av självständighet ”Sense of self” - personligt varande - egna ägodelar - egen lägenhet - kontakt med ”världen utanför” Det kan tolkas som att de intervjuade personerna i studien upplevde god självkänsla. De intervjuade hade en relativt bibehållen kognition, vilket medförde att de kunde ha inflytande över sina aktiviteter – även i flera fall där mobiliteten var nedsatt. Dessa äldre personer valde att växla mellan enskildhet och gruppaktiviteter utefter sina egna intressen och de hade i stor grad förmågan att kunna utöva de av sina intressen, som inte erbjöds som planerade eller gruppaktiviteter vid boendet, på egen hand. Studiens resultat tolkades också som att möjligheten att få avgöra dagens aktiviteter var av större betydelse än aktiviteterna i sig själva.

Slutsatser Aktiviteter som framförallt har en social och intellektuell komponent är associerade med färre sömnproblem. Viktigt att stötta genom att skapa regelbundenhet i dygnsrytmen, sträva efter att de boende har kontroll över sin dag.

Fortsatt forskning Vi behöver mer kunskap om IFM i sömnförbättrande syfte (effekter) Långtidseffekter av IFM Fyndet att reparationer/underhåll av eget hem Betydelsen av spel

Hur omsätts detta till praktiken? Kunskap om sömn och dess betydelse till kliniskt verksamma och i vårdutbildningar. Kunskap om IFM till kliniskt verksamma och redan i utbildningen. För att kunna utvärdera vad vi gör måste vi veta hur och när vi ska mäta.

”TAKE HOME MESSAGE” Sömn är ett basalt behov nödvändigt för vår hälsa Vårt arbete kan göra skillnad Tänk på sömnen dag som natt!

Tack för mig! amanda.hellstrom@bth.se