Geografiskt referenssystem, Nuläge och framtid

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer

Advertisements

Drömmen om Hertta Framtida beslutsstödssystem för att nå bättre vattenkvalitet – inte så långt borta? Niklas Holmgren, SydostGIS
Framtidens detaljplaner Vad görs för att möta kraven?
Uppföljning av återbesök inom planerad specialiserad vård modell för registrering, uppföljning och redovisning till den nationella väntetidsdatabasen.
Transformationscenter
Uppstart juni 2006 med leverans av kommunens stomnät
Referenssystemsfrågor
Peter Wiklund Lägesbeskrivning kring SWEPOS ® och dess utveckling Peter Wiklund
Varför byta till RH 2000? RH 2000 har en väsentligt högre noggrannhet och kvalitet än föregångarna RH 70 och RH 00, vars primära syfte var den småskaliga.
Fråga: I kommuner som använder system RT R10 5 gon V, hur skall utcheckning och nätverks-RTK utföras? Svar: Hanteringen är olika före och efter Lantmäteriets.
Geodesi 2010 För en hållbar Geodetisk Infrastruktur RH 2000 ger nytta! Några exempel.
HMK Geodatainsamling TJ J Jan Wingstedt Thomas Lithén
SS Standard för tekniska försörjningssystem
Janos Böhm Kartdagarna och GIT-Mässan mars, 2012
Byte av höjdsystem till RH2000
Stadsingenjörs-dagarna 2007
Referenssystem för GPS
Sammanfattning Bakgrund Kartdagarna 2007, LEE 22 mars 2007.
Lokal mätning i de nya referenssystemen
STANLI Metadata 2005/02/17 Nationellt arbete om Metadata Vilka problem kan vi lösa?
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Hur kan informationsflödet i detaljplaneprocessen effektiveras
Referenssystem för GPS
Sveriges kommuner och Lantmäteriet i tajtare samverkan Svensk geoprocess bidrar till effektivare informationsförsörjning med enhetliga geodata.
Införande av SWEREF 99 och RH 2000 Seminarium
SVERIGES NYA HÖJDSYSTEM
Samverkansprojektet Svensk geoprocess Intensifierad samverkan mellan kommunerna, SKL och Lantmäteriet för att förenkla för så många som möjligt med en.
5. Att utnyttja geografin till sin fördel – Några nyckelord Att nyttja all tillgänglig information Geografisk belägenhet – kopplar ihop information från.
Krav på leveranser till förvaltning
Hållbara stomnät- finns de?
Informationsmöte Göteborg, 10 februari 2011 Peter Wiklund
Hur hanterar man ”lokala” referenssystem?
RCC Uppsala Örebro regional workshop, 6 nov 2014 Projekt ”Nationell uppföljning av standardiserade vårdförlopp inom cancervården, fas 1” - att undersöka.
Delprojekt Informationsutveckling Verka för tillämpning av enhetliga modeller och gemensamma standarder för data och metadata Producera och ajourhålla.
Lantmäteriets informationsförsäljning
Behovet av nationell satsning på IT-stöd Barns behov i centrum (BBIC)
1 onTarget project management TM VÄLKOMNA EFFEKTIV KOMMUNAL E-FÖRVALTNING INKLUSIVE SKOLPORTAL Microsoft och Sigma.
Suicidprevention på järnväg Tylösand Erik Lindberg
Hastighetsefter- levnad – hur tar vi nästa steg? Nuläge kring stödsystem för hastighets– anpassning Sista sekunden Anders Lie, Trafikverket.
Säkerheten främst.
SWEPOS-nätverks-RTK-tjänst.
INNEHÅLL Vad är en biotopdatabas? Varför behövs den? Vad gör projektet idag och vad är målet?
Renodlad beställare Ett energieffektivt transportsystem Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna Effektiva transportkedjor.
GNSS i kommunal mätningsteknik (1½ år efter SWEREF)
1 Enhetligt nationellt referenssystem. 2 Nya krav på referenssystemen Visionen om en nationell RTK- tjänst som ger en hög noggrannhet direkt i det lokala.
Fördelar: Endast en mottagare krävs Nätverks-RTK ger ”överbestämning” Stöldrisken ellimineras Effektiv metod, särskilt vid ”småjobb” Förbättring jämfört.
Utbildning Elektroniska blanketter 29-31
Geokalkylsystem SGI:s regeringsuppdrag (2015)
Vad har Nätverks-RTK inneburit för Kristianstad?
HÖJDMÄTNING MED GPS Mikael Lilje Lantmäteriet
Pontus Bengtson, OpenBIM/WSP Samhällsbyggnadssektorn – i stora drag yrkesverksamma Årliga investeringar – ca 300 miljarder SEK - Bostäder,
Strategisk inriktning för Trafikverket
Trafikverkets roll och förväntningar på trafikförsörjnings- programmet Mats Bengtén.
BYTE TILL SWEREF 99 Mikael Lilje, Lantmäteriet
Vägverket och Banverket förbereder åtgärdsplaneringen i gemensamt projekt Ett transportslagsövergripande synsätt ger de mest effektiva lösningarna Transportsystemen.
SWEPOS  Nätverks-RTK –tjänst – utbyggnad i Kiruna-området Kiruna arbetsgruppsmöte
ARVIKA KOMMUN Invånareantal Areal 1968 km².
Träffas på nätet? RMC på Facebook Katja Jakobson Informatör Reproduktionsmedicinskt Centrum.
Exempel på vyer i Optram Simon Gripner.
Implementering ISO David Wilde GNS – Väg, Baserad på information hämtad ur ISO/FDIS 39001:2012(E)
Referenssystem och GNSS i praktiken
Införandeseminarium , Anders Alfredsson Införandeseminarium Upprätning av äldre system Anders Alfredsson
Etableringsprojekt XYZAC-RTK
Lantmäteriet, LF-data Geodesi, Dan Norin Projekt för produktionsmätning i östra Götaland Informationsmöte Växjö Konserthus, 3 december, 2002.
Transformationer från SWEREF 99 till andra system
Referenssystem och mätning med GNSS
Användarseminarium Bispgården 8 april 2008 Mätning i SWEREF 99.
Nordost-RTK Användarseminarium Piteå 1 februari 2007 Referenssystemfrågor Bengt Andersson Lantmäteriverket - Geodesi
Användarseminarium Ost-RTK Växjö, 1 september 2005
E-vägledning under utveckling
Presentationens avskrift:

Geografiskt referenssystem, Nuläge och framtid Sven-G Johansson, Trafikverket Underhåll Per Isaksson, Trafikverket Investering

Referenssystem Geografiska Topologiska Plan och höjd, SWEREF 99, RH (00, 70 och 2000) För geografisk lägesbestämning av anläggningar och händelser Topologiska länkar och noder, väg och järnvägsnät För lägesbestämning i förhållande vägsträckningar och järnvägslinjer

Återblick Väg: Anpassning till kommuner men med huvudinriktning på nationella system i första hand RT 90 i plan RH 70 i höjd Järnväg: RT 90 med definierade projektionszoner i plan och RH00 / RH70 i höjd. Definition och koordinater uttryckta enligt LMs standard, beskrivet i BVS 584.02

Byte av geografiskt referenssystem i plan Väg gick över till SWEREF 99 2008-05-01 LMs restfelsmodell nyttjades i viss utsträckning Investeringsprojekt väg byter ”successivt” Järnväg gick över till SWEREF 99 2011-01-01 Egen restfelsmodell, anpassade projektionszoner All ny och förändrad förvaltningsdata ska levereras i SWEREF 99

Nyttor Förenklar informationsutbyte nationellt och internationellt Effektiv användning av olika organisationers data möjliggörs Risken för felaktig lägesinformation i krissituationer reduceras Underlättar gemensamma arbetssätt i projektverksamhet Ett referenssystem minskar kostnader för dubbellagring av data och behovet av transformationer minimeras Förbättrar möjligheten till nyttjande av satellitpositionering

Järnväg, restfelsmodell projektionszoner Sammanhängande spårgeometrier i hela landet En förutsättning för effektiv kvalitetssäkrad administration Förvaltning av geografisk anläggningsinformation kräver enhetligt koordinatsystem Anpassade projektionszoner för att minimera projektionspåverkan Egen restfelsmodell för att möjligjöra överräkning av spårgeometrier

Realisering av referenssystem – ”Gränssnitten” PROJEKT Referenssystem B A MODELLER STOMNÄT VERKLIGHET

Stomnätens nytta Utgångspunkter för traditionell detaljmätning Referens för kalibrering och kontroll av relativa mätningar inkl GNSS Stomnät i höjd är nödvändigt för att skapa en lokal geoidmodell Utgångspunkter för rörelse och deformationsmätning

Trafikverkets referenssystem, nu och framåt Referenssystem i plan: En definition för SWEREF 99 med gemensamma projektionszoner och enhetlig kravställning Referenssystem i höjd: Förstudie under 2012 i syfte att belysa möjligheter och konsekvenser för beslut om övergång till RH 2000. Vägsidan har sedan 2008-05-01 ett principbeslut RH 2000. Detta är ett led i arbetet med ensning av arbetssätt och regelverk

Från karta till spårgeometrier zooooom… SWEREF99 TM …och allt där emellan SWEREF99 13´ 30´