Industriella Revolutionen Gabriel Söderberg, gabriel.soderberg@ekhist.uu.se

Föreläsningen Industriella revolutionens betydelse Utvecklingstrender som kan hjälpa oss förstå industriella revolutionen Diskutera industriella revolutionen kritiskt i förhållande till vår egen tid

Industriella Revolutionen – en presentation Dateras till 1760-1830 Börjar i England, senare i andra länder, Sverige från ca 1850

Två revolutioner Den neolitiska revolutionen, övergången från jägare-samlare-samhälle till jordbrukssamhälle. Den industriella revolutionen, övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.

Varför lägga särskild vikt vid dessa? Dessa innebär genomgripande förändringar av sättet det mänskliga livet gestaltar sig: - arbetsorganisationen - förhållandet till naturen och tekniken - samhällsorganisationen - kulturellt - ”storleksmässigt”

Tiden mellan knappast statisk: Civilisationers uppgång och fall Fluktuationer av befolkningstillväxt och epidemier, krig, svält etc. Många betydande tekniska innovationer: skriftspråket, hjulet, järnet etc.

Industriella revolutionen inför nya förhållanden

Världens befolkning

Ekonomisk tillväxt

Växthusgaser

Kärnan av industriella revolutionen: Ersättande av mänsklig arbetskraft med maskiner Ersättandet av organisk energi med fossil Användandet av nya och större kvantiteter råvaror

 Nytt livsmönster Ökad specialisering, från mångsysslande till specifik yrkesspecialist Skiljelinje mellan arbete och hem Lönearbete/inköp av förnödenheter och konsumtionsartiklar Kulturell förändring

Orsaker? ”So the Industrial Revolution was the only significant event that happened in all world economic history. And you have no explanation for the Industrial Revolution? What kind of theory is this?” – Irad Kimhi

Kanske bäst att istället för orsaker tala om konvergerande trender Trender kan driva sig själva genom feedback Trender kan samverka och skapa synergi-effekt

6 trender Befolkning Jordbruksteknik Kommersialisering Tillverkningsteknik Vetenskap Energi

1. Befolkning Växte snabbt i stora delar av Europa Innebär större marknad och större arbetskraft

2. Jordbruksteknik ”Agromani” Nya åkerbruksmetoder: hästar, märgelgödsling, foderväxter  mindre träda Avel (utan ärftlighetslära) Inhägnads- och skiftesrörelserna

3. Kommersialisering Städernas hantverk reglerade (skrån) Köpmän – Landsbygd – Hemmet Feedback: mer pengar att tjäna  incitament att göra förändringar i syfte att öka produktionen

4. Tillverkningsteknik Lång mekanisk tradition: ex. kvarnar, vattenhjul som användes i produktion, tryckpressen etc ”flygande skytteln” fördubblar vävarens produktivitet  flaskhals  Spinning Jenny Senare: vattenhjulsdrivna maskiner följt av ångmaskinsdrivna

5. Vetenskap Historisk klyvning mellan filosofi och teknik Ökad sammanlänkning Francis Bacon (1561-1626), ”Kunskap är makt” Royal Society grundat 1660

6. Energi Tidigare: muskelkraft, ved, vind, vatten Övergång till kol genom en lång serie innovationer: Stenkol i järnframställning Effektivare ångmaskiner: pumpmekanismer i gruvor, bort från vattenhjul

Revolutionens baksida Nya siffror: 15% av arbetskraften i början av 1800-talet barn, närmare 1 miljon, i industrin Innovationer inom bomullsindustrin  ökad slavhandel Behov av råvaror  imperialistisk politik Långsiktiga miljöproblem

Nutida trender? Post-industrialism, nuvarande kris uttryck för industrialismens död? Miljöproblem, resursbrist? Informationsteknik  äganderätt? Vetenskapens fortsättning  nya branscher?