Student Bostads Företagen 2014-10-24

Presentation Erik Person – Driftansvarig tekniker Råttor Tätningar Specialsaneringar Gasningar Wisetrap/Wisebox

Nomor AB Kunskapsföretag inom skadedjur, matsäkerhet och hus&hem Ett bolag - en organisation - vi äger driften 100% Ett affärssystem – en kundtjänst Miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004 Kvalitetsledningssystem ISO 9001: 2012 Verksamma inom 5 regioner, Norr, Mitt, Öst, Väst och Syd

Geografisk indelning Regionkontor Lokalkontor

Våra tjänster Förebyggande skadedjurskontroll inom livsmedelsindustrin - Fågelsäkring mm.

Våra tjänster Förebyggande skadedjurskontroll inom livsmedelsindustrin - Fågelsäkring mm.

Våra tjänster Förebyggande skadedjurskontroll inom livsmedelsindustrin - Fågelsäkring mm.

Föreläsning om skadedjur Student Företags Bostäder

Mål med informationen Ökad kunskap och förståelse. Veta vart och vilka spår man ska söka efter. Saneringsmetoder Frågor och svar.

Våra vanligaste skadedjur Svartmyran Hästmyran Strimmig trägnagare Envis trägnagare Ängrar Baggar Silverfisk Geting Gnagare Kackerlacka (Husbock)

Myror Svartmyran Trivs bäst i fuktig sand. Därav att man oftast hittar dom vid plattsättningar, altaner osv. Kan bygga bo i fuktskadat virke. Även annat fuktskadat byggmaterial. Sänder ut ”spejare” för att leta mat, lämnar ett doftspår efter sig så andra myror hittar samma väg.

Myror Hästmyran Angriper både levande och dött, angripet och friskt virke, barr och lövträd, men också impregnerat virke Drottningen är större än hanen med sina 14 - 17 mm mot hanens 6 - 12 mm Kan göra omfattande skador.

Strimmig trägnagare Vuxna trägnagare är 4 mm stora och cylinderformade i kroppen Finns i hela landet förutom i fjälltrakterna (gamla trähus i södra Sverige) Angriper virke från såväl lövträd som barrträd men föredrar mjukare träslag och angriper aldrig kärnvirke.

Envis trägnagare Den är något större och mörkare än den strimmiga trägnagaren. Den har också en gulaktig hårfläck på vardera sidan av halssköldens bakre hörn Den envisa trägnagaren angriper främst byggnadsvirke som angripits av olika rötsvampar till följd av dålig ventilering eller vattenläckage.

Mal Vanligaste i Sverige är pälsmal och klädesmal Klädesmalen lever av hår, dun och fjädrar Pälsmal är malen vars larver som angriper pälsar Malfjärilen är små, gul eller gråfärgade med 12-14 mm mellan vingspetsarna

Ängrar 3,5-6 mm lång Dras mot ljuset och kan upptäckas i fönster Pälsänger 3,5-6 mm lång Dras mot ljuset och kan upptäckas i fönster Normalt är det pälsängerns larv man hittar i bostäder. Vanligtvis i garderober, bland kläder och under lister. Angriper ull, fjäder, ylle, päls, insektssamlingar, ben, spannmålsprodukter m m Fläskänger 6,5-9 mm lång Äggen läggs i döda djur, t ex en mus under golvet, eller köttrester Angriper rester av kött, ost, torkad fisk, skinn, ben, hår Gnager sig gärna in i trä

Baggar Plattbagge 3-4 mm lång Plattbagge angriper mjölprodukter, spannmål, gryn, torkad frukt och andra kolonialvaror. Förökar sig snabbt där det är varmt och torrt. Mjölbagge 6,5-9 mm lång Var förr en allvarlig skadegörare i bagerier, kvarnar och spannmålslager. Man finner dem ofta i fågelbon och skulle de uppträda inomhus har de oftast flugit in genom något fönster.

Silverfisk Silverfisk Blir som mest ca 12 mm lång. Trivs bäst där det är varmt och fuktigt. T ex badrum och kök. Lever av det vi lämnar efter oss, tvålrester, fett, hudflagor, stärkelserika matvaror som bröd och mjöl, cellulosa.

Geting Kan bli 15- 20 mm långa. (Bålgeting 25-35 mm) Getingbon är ettåriga och drottningen är den enda som överlever vintern. Deras stick kan vara mycket allvarliga för överkänsliga personer. Problematiska i bagerier, fruktaffärer och andra livsmedelsverksamheter.

Våra vanligaste skadedjur Gnagare Svartråtta (ovanlig i Sverige) Slank, smidig, 16-20 cm lång Svans 19-25 cm Färg: brun/svart/grå Brunråtta Stor, robust, 18-25 cm Svans 15-21 cm Husmus Liten, smidig, 6-9 cm Svans 7-10 cm Färg: brun/grå

Våra vanligaste skadedjur Brunråtta Husmus Nyfiken Misstänksam Rör sig längs med lodrätta ytor Rör sig över stora ytor Finns normalt utomhus i marken, under byggnader och i avloppssystem Söker sig vanligtvis in i byggnader Springor > 10-13 mm Mycket duktiga klättrare Hoppar ca 1-1,5 m högt Nyfiken Vimsig Springer kors och tvärs Rör sig i ett begränsat område (6 m) Söker sig vanligtvis till byggnader under hösten Springor > 7 mm Mycket duktiga klättrare

Kackerlacka

Kackerlacka Kackerlackor har funnits på vår jord i 250 miljoner år. Det finns 4000 arter, varav 30 klarar att överleva inomhus. 5 arter av dessa förekommer i Sverige varav en endast överlever utomhus. Den ”vanligaste” i inomhusmiljö är tysk kackerlacka, Blatella germanica. Den tyska kackerlackan är 10-15 mm lång ljusbrun och har två mörka parallella streck som löper från huvudet till vingbasen. Kan flyga men gör det dock sällan. Trivs i temperaturer mellan 25-33 grader, hittar dem bakom spis, kylskåp, värmerör.

Kackerlacka Allätare som förstör matvaror genom att äta av dem. Smutsar ner och luktar illa (de avsöndrar ett sekret från bakkroppen, vilket kan leda till allergiska reaktioner). Cyanväte användes som bekämpning från 20-talet och DDT från slutet av 1930-talet och de flesta i västvärlden kunde leva i fred från kackerlackor i drygt 50 år. Bekämpningsmedlen i dag är inte lika effektiva som tidigare. Globaliseringen med ökat resande ihop med varmare hus gör en bra grogrund för tillväxt av kackerlackor. Krävande för de som drabbas och ju längre infestationer gått desto svårare är det att få bort dom. Vid senare upptäckt krävs upprepade saneringar (3-10 ggr).

Kackerlacka - Spridning - Kraftig ökning från 2001 i hela Europa. Kraftig ökning i Norden från 2004. Anmälda fall hos Nomor: 2004, 156 st 2009, 1349 st 2010, 3080 st 2011, 4117 st 2012, 8 523 st

Kackerlacka - Spår - Avger en obehaglig doft Svåra att upptäcka då de är nattaktiva Vid KRAFTIG infestation ser du dem dagtid, annars mycket svåra att upptäcka Svarta prickar av avföring där de uppehåller sig

- Metoder för bekämpning - Kackerlacka - Metoder för bekämpning - Kemisk bekämpning Gel Kontaktbesprutning Dimning Alternativa metoder Klisterfällor Värme/Kyla Kiselpulver

- Förhindra och förebygga - Kackerlacka - Förhindra och förebygga - Vid misstanke anmäl direkt till saneringsföretag. Bra städrutiner (strypa födotillgången) Placera ut indikationsfällor. Agera direkt vid på minsta misstanke om förekomst. Nära samarbete med ditt saneringsföretag.

Vad händer om man väntar för länge? Kackerlackor Vad händer om man väntar för länge?

Frågor på detta?