Nyinstitutionell teori och kollektiva dilemman Institutionell teori och analys Bo Persson

Uppläggning Nyinstitutionalism Kollektiva dilemman Allmänningens tragedi Ostroms institutionella modell

Vad är ett kollektivt dilemma? Fångarnas dilemma Det kollektiva handlingens dilemma Allmänningens tragedi

Fångarnas dilemma Fånge 2 Erkänner inte Erkänner Fånge 1 (1 år, 1 år) (10, 3 månader) (3 månader, 10 år) (8 år vardera)

Mancur Olsons teori om grupper ”Indeed, unless the number of individuals in a group is quite small, or unless there is coercion or some other special device to make individuals act in their common interest, rational self-interested individuals will not act to achieve their common or group interest”

Olsons teori: centrala aspekter Varför kollektiv handling enklare i mindre grupper? Social kontroll samt att individens andel av den kollektiva nyttan kan vara betydande Federala strukturer kan underlätta kollektiv handling: flera mindre grupper kan bilda större federal struktur Kollektiv handling som bieffekt: redan existerande institutionella lösningar eller samverkan

Olsons gruppteori: exempel ”Closed shop” Fackföreningsrörelsen och a-kassan Mobilisering för regional utveckling

Kritik mot Olsons teori Underskattar vikten av moraliska och ideologiska åtaganden (i synnerhet hos en minoritet) Vikten av upprepade spel och tillit Entreprenörers betydelse Olsons teori mest applicerbar där mobilisering för materiella intressen är i fokus (t.ex. fackföreningar, företagsföreningar)…. …mindre där värde-inriktade aspekter är i fokus (t.ex. miljöfrågor och medborgerliga rättigheter)

Gemensamma resurspooler och allmänningens tragedi ”…naturligt eller människoskapande resurssystem som är så stort att det blir dyrbart (men inte omöjligt) att hindra potentiella förmånstagare från att erhålla de fördelar som följer av att det utnyttjas…” En gemensam resurspool en ändlig resurs där det är svårt att utestänga individer från nyttjande Exempel på allmänningens tragedi: ursprungligen analys av betesmarker, moderna exempel t.ex. fiskevatten, dammar, miljöproblem Appropriatörer: de som tar ut resursenheter från en resurs

De kollektiva handlingarnas dilemma: klassiska lösningar Extern aktör skapar institutioner Statligt tvång: regleringar Marknadslösningen: property rights

Teorier som betonar institutionsbyggande underifrån Robert Putnam och vikten av tillit Axelrod: ”tit for tat”; vikten av att studera flera spel Ostroms teori: regelsystem uppbyggda underifrån, självstyrelse, entreprenörer

Ostrom: analys av CPR som utvecklats underifrån Trots att CPR-regimer borde vara svåra att upprätthålla över tid, finns det, visar Ostrom, flera exempel Hennes studie utgår från ett stor antal fallstudier av hantering av CPR som t.ex.: Kustnära fiskevatten Bevattningssystem Betesmarker Centrala aspekter: Självreglering och självövervakning Kommunikation mellan aktörer Lång tidshorisont Vikten av tillit och att bygga upp rykte som tillförlitliga partners

Centrala problem för att hantera gemensamma resurspooler (CPR) Allmänna problem vid självorgansiering: Tillhandahålla en ny samling institutioner Göra trovärdiga utfästelser Anordna en ömsesidig övervakning Specifika problem vid hantering av CPR: Approprieringens problem Tillhandahållandets problem

Tre nivåer av regler Konstitutionella (vid beslut om utformning av regler för kollektiva val) Regler för kollektiva val (policyskapande, regler som följs när operationella regler om förvaltning och övervakning antas) Operationella regler (direkta regler som påverkar t.ex. övervakning, genomdrivande, implementering)

Ostrom: designprinciper för självreglerande lösningar på CPR-konflikter Individer eller hushåll som har rätt att ta ut resursenheter från den gemensamma resurspoolen måste vara klart definierade liksom också gränserna för själva resurspoolen

2. Approproprieringsreglerna som begränsar tiden, platsen och/eller mängden för resursenheterna relateras till de lokala förhållandena och till de regler för tillhandahållanden som gäller arbetskraft, material och/eller pengar

3. De flesta individer som påverkas av de operationella reglerna kan delta i arbetet med att modifiera reglerna

4. Övervakare som aktivt granskar CPR-förhållandena och appropriatörernas beteende är redovisningsskyldiga inför appropriatörerna eller är själva appropriatörer

5. Mot appropriatörer som bryter mot de operationella reglerna kommer sannolikt graderade sanktioner (beroende på allvaret i förseelsen och i vilket sammanhang den begås)

6. Appropriatörerna och deras tjänstmän har snabb tillgång till billiga lokala arenor där de kan lösa konflikter mellan appropriatörer eller mellan appropriatörer och tjänstemän

7. Appropriatörernas rätt att utforma sina egna institutioner ifrågasätts inte av externa myndigheter

8. Appropriering, tillhandahållande, övervakning, genomdrivande av regler, konfliktlösning och förvaltningsaktiviteter organiseras i multipla lager av ”nästlade” enheter (punkt 8 i de fall CPR beroende av större system av resurser och institutioner)

Ostroms institutionella modell (den inre världen) Förväntade fördelar Interna normer Val av strategier Resultat Diskonteringsränta Förväntade kostnader