Efterfrågemodeller R. D. Jonsson, Transportmodellkurs Trafikverket 2014-02-19.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kvantmekanikens rötter
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Det värdefulla ENGAGEMANGET
Yrkeskrav inom funktionshinderområdet
Syror och baser Jag ska berätta för DIG om syror och baser. Vad det här, hur allt funkar och vad för olika syror och baser det finns mm.
Motivation och förändring
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster Ulrich Olofsson och Charlotte Alm Linköpings universitet.
MaB: Ekvationssystem Allmänt
1 Plan för ny panelmatris och större panel och hösten 2005 Presentation för Referensgruppen 22 juni 2005.
G I S Strate Kan GIS löna sig? 3.
FL4 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Klasser och objekt.
Marknaden – ett enkelt exempel Varian kap 1
Användande av hjälpinformation: Kvotskattning
Tidsvärde – definition och härledning Maria Börjesson 27 november 2009, 1.
Patients' experience of important factors in the healthcare environment in oncology care. Browall M, Koinberg I, Falk H, Wijk H.
Som man frågar får man svar. Vad är intressant? Varför?
Föreläsning 7 Analys av algoritmer T(n) och ordo
Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
P-uppgiften: regler, planering och specifikation
Objektorientering.
Datamodellering med E/R-diagram
Next previous Refactoring och lite mönster kodade i Java Innehåll Vad är refactoring? Ett större refactoringexempel Några mönster kodade i Java OOMPA 2000.
Grundläggande statstik, ht 09, AN1 F9 Analys av frekvenstabeller Hittills har vi analyserat eller jämfört 2 grupper avseende variabler på intervall- eller.
Lösta och olösta problem i tidsvärdesestimering
Grundläggande programmering
Mer om tidsvärden… Staffan Algers / Jonas Eliasson CTS Stockholm 27 november 2009, 1.
S:t Petersburg-paradoxen
Kollektivtrafikbarometern 2013
Vad är du för typ av person?
Workshop inför Projektet
”Om vi bara hade fler svenskar” - Om skolpolitik, etnicitet och segregation bland ungdomar med migrationsbakgrund i svenska storstäder Sociologiska institutionen.
Tillämpad statistik Naprapathögskolan
Mer om tidsvärden Jonas Eliasson Professor Transport systems analysis, KTH Director Centre for Transport Studies.
Från idé till projektplan
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
RÄTT eller FEL? GOTT eller ONT?
Val av transport till resmålet.
Jonny Karlsson INTRODUKTION TILL PROGRAMMERING Föreläsning 8 ( ) INNEHÅLL:Klasser: -Konstruktorer -Klassvariabler -Instansmetoder -Privata.
FK2002,FK2004 Föreläsning 2.
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: y x För en mätserie som denna är det.
Fysikexperiment 5p Föreläsning Korrelationer Ett effektivt sätt att beskriva sambandet mellan två variabler (ett observationspar) är i.
Egenskaper för punktskattning
Kollektivtrafikbarometern 2014
Datorseende TexPoint fonts used in EMF: AA.
Matematisk statistik och signal-behandling - ESS011 Föreläsning 3 Igor Rychlik 2015 (baserat på föreläsningar av Jesper Rydén)
Textilarbete Alice Höök.
Några allmänna räkneregler för sannolikheter
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Varma och kalla färger What's Hot, What's Not.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Olika sätt att resonera kring hur människor bör handla
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Västerås stad Medarbetarundersökning 2007 Konsult och service Västerås stad:Anneli Jansson Synovate Sweden:Christer Siwertz Anna Fransas Projektnummer:S
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
1 Stokastiska variabler. 2 Variabler En variabel är en egenskap hos en individ /objekt. En variabel kan, som vi tidigare sett, vara kvalitativ eller kvantitativ.
1 Dummyvariabler (se 15.7) Man stöter ofta på förklaringsvariabler där den skala som använts vid mätning ej ger intervall- eller kvotskala. Denna typ av.
Statistisk hypotesprövning. Test av hypoteser Ofta när man gör undersökningar så vill man ha svar på olika frågor (s.k. hypoteser). T.ex. Stämmer en spelares.
Diskreta slumpvariabler. Stokastiskvariabel En slumpvariabel (stokastisk variabel) är en Funktion eller regel som tilldelar ett tal till varje Utfall.
8:1 Kopiering tillåten. M2000 Compact © Liber AB Syften med marknadsundersökningar Marknadskartläggningar Konsument- och köpvanestudier Kunskaps-, motiv-
Enkel Linjär Regression. 1 Introduktion Vi undersöker relationer mellan variabler via en matematisk ekvation. Motivet för att använda denna teknik är:
Workshop 2 - Kvalitetsutveckling Vad är kvalitetsutveckling? Kvalitetsutveckling = Det kontinuerliga arbetet med att förbättra kvalitén. Ett arbete.
Avslutande diskussion
Nationalekonomi – vad är det?
Varför finns vi som grupp? Syfte. Uppdragsbeskrivning.
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Cykelresor i Stockholm: en jämförelse mellan och
Riksrevisionen granskar AF Tre revisionsrapporter
Träff 13 Välkomna!.
Presentationens avskrift:

Efterfrågemodeller R. D. Jonsson, Transportmodellkurs Trafikverket

Utgångspunkt Resor är ett resultat av ett antal val (som alla hänger ihop): Valet att utföra en aktivitet När (tidpunkt) Var (destination) Hur (färdmedel) Hur (ruttval) I exemplen nedan mest om hur (och lite om var)

Efterfrågemodeller Syftet med modellerna: förstå, beskriva och göra prognoser Metod: Observera individers beteende Definiera en modell Typ: tex logit Struktur: MNL, NL Variabler: tid, kostnad, antal arbetsplatser Estimera modellparametrar Tillämpa modellen på ny data Diskreta val (discrete choice), stokastisk nyttomaximering (random utility maximisation).

Diskreta valmodeller Beslutsfattare Individ (person/hushåll) Socioekonomisk grupp Alternativ Kan vara specifikt för beslutsfattaren Attribut för varje alternativ En beslutsregel, tex nyttomaximering

Möjliga beslutsregler Dominans: Ett alternativ är bättre i något avseende och lika bra i alla andra Tillräckligt: Ett alternativ når en miniminivå i något avseende Hierarkiskt: Ett alternativ är bäst i den viktigaste dimensionen Nyttomaximering: Ett alternativ har högst nytta

Antaganden Agenterna (personer/hushåll/företag) är Nyttomaximerare Rationella Konsistenta: Identiska förutsättningar ger samma val Transitiva: Om A föredras över B och B över C så föredras också A över C

Nyttofunktionen

Observerbar nytta

Modellskattning

Exempel: Bil eller kollektivt?

Valet

Ej observerbar nytta Den ej observerbara nyttan beror på Ofullständig information om alternativen Individuella preferenser Mätfel Slumpmässighet i attributen Tusen andra små saker ”jag hade extra bråttom” ”just den dagen regnade det” Fördelning och korrelation in feltermerna avgör vilken modell vi får (probit, logit, nästlad logit)

Valsannolikheter

Fördelning på slumptermen

Multinomial logit (MNL)

Sammanfattning Vi modellerar sannolikheten att en agent väljer ett alternativ i en given valmängd Med några antaganden kan vi göra det med MNL Sannolikheten beror på egenskaper hos agenten (tex socioekonomi) och hos alternativen Med ytterligare antaganden kan vi använda modellen för prognoser (tex stabila preferenser)

Independence of irrelevant alternatives (IIA)

Röd buss / blå buss

Genom att lägga till bussar med annan färg minskar vi bilandelen! I det här extrema exemplet skulle vi vilja att kvoten förändras Sannolikheten att välja bil borde fortsätta att vara ½ P(röd) = P(blå) = ¼ Slumptermerna för röd resp blå innehåller gemensamma ej observerade egenskaper (busshet) Är därför korrelerade och bryter mot MNL-antagandet Behöver en modell där alternativ kan vara korrelerade

Lösning: Nästlad logit