Systemskifte?

…att föreställa sig det nya Målet är rörligt

Internet fyller 20 år År 2010 Över 92 % av Sveriges befolkning använder Internet, vilket innebär en första plats i EU   Av hela världens befolkning är det 30% som använder internet, dvs 2 miljarder människor Varje dag görs en miljard Google sökningar Varje dag läser 300 miljoner en blogg Varje dag görs två miljarder visningar på YouTube Varje dag sänds 294 miljarder e-brev Vid utgången av året finns det 255 miljoner webb-platser Källa: Populär Kommunikation nr 3/11

Att nå 50 miljoner dagliga användare Radio 40 år TV 12 år Internet 5 år Facebook 4 år Twitter 2 år Kvalitet är ett rörligt mål

Önskvärd riktning Glouberman & Zimmerman, 2002

Då och Sedan Dominanta inslag Det nya Sjukdom Hälsa Vård Doktor och Ssk Specialisering Sjukhus Episodisk vård Standardisering Patient kommer till Vg Patient skall ha tålamod Producera Det nya Hälsa Stöd prevention Team Integrerad vård Nätverk Uppföljande vård Personbaserad Interaktion på distans Proaktiva patienter Kvalitet och säkerhet .. Driver på Kunskapsutvecklingen Demografi Epidemiologi Teknologi Robotisering Kostnader Patienters medvetenhet Sociala nätverk Komplexa system

Kundvalet – en ”ny” modell Ambitionen att pengarna ska följa befolkningens val av vårdgivare är på plats, liksom att konkurrensen ska breddas. Dessa ”vårdvalsmodeller” förutsätter är förekomsten av konkurrens mellan vårdenheter. Ser vi till vårdsystemen generellt i Europa finns både likheter och skillnader jämfört med vårdvalsmodellerna i Sverige. Centrala skillnad är att ersättningarna i andra länder vanligen är enhetliga, nationella och fastställs i regel genom förhandlingar mellan de som finansierar vården och vårdgivarnas organisationer. I Sverige finns det i praktiken 21 system.

Värdeanalys av koloncancerprocessen Identifiering av aktuella patienter Utredning/diagnostik Behandling Uppföljning Prevention

Värdeanalys av koloncancerprocessen Identifiering av aktuella patienter Utredning/ diagnostik Behandling Uppföljning Värdeskapande Icke värdeskapande

Ref:Caroline Fruberg

En folkhälsoatlas… …ska ur ett geografiskt perspektiv: … beskriver regionen utifrån ett risk och främjande perspektiv ... är ett komplement till öppna jämförelser … ger öppen insyn i regionens hälsofrämjande verksamheter … underlag för dialog och förbättringsarbete … ger underlag för den offentliga och politiska debatten kring folkhälsa …ska ur ett geografiskt perspektiv: beskriva befolkningens (o)hälsa beskriva faktorer som påverkar folkhälsan riskfaktorer friskfaktorer …kan avslöja mönster som inte tydligt framgår av tabeller …kan synliggöra variationer och visa på högriskområden Och därmed styra våra begränsade resurser till områden där de gör mest nytta

Riskfaktorer för att insjukna i koloncancer Levnadsvanor Fysisk inaktivitet Rökning Ökad risk vid långvarig och mycken rökning Alkohol Högt intag av alkohol har en ökad risk Lågt intag av folsyra Primärpreventivt skyddande men ev. motsatt effekt vid sjukdom Lågt intag av kalcium/mjölkprodukter Högt intag av rött kött och processat kött Västerländsk kost Låga nivåer av D-vitamin Fetma Diabetes Minskar risken: Intag av acetylsalicylsyra (rekommenderas ej pga. andra risker) Hormonbehandling (rekommenderas ej pga. andra risker)

Tobaksfri inför operation Överviktsgrupper Exempel på vad som görs preventivt i regionen inom hälso- och sjukvården? Fysisk aktivitet på recept som alternativ och/eller komplement till läkemedelsbehandling Tobaksavvänjning Tobaksfri inför operation Överviktsgrupper Med stöd av dietist erbjuds kostrådgivning, vid behov enligt lokala förutsättningar. Utbildning Motiverande samtal (MI)

Planerbart?

Ålder vid diagnos av koloncancer Sydöstra sjukvårdsregionen 2000 -2009 Kön Antal P25 Median P75 Samtliga Kvinnor 2457 67 76 83 Män 2369 66 74 81 Avled under Kvinnor 1190 71 79 84 perioden Män 1145 70 78 83 Levde vid Kvinnor 1267 63 73 80 periodens slut Män 1224 71 78 Ingen större åldersskillnad mellan länen

Tidig upptäckt av kolorektalcancer i primärvård – Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos sent trots att man sökt sjukvård. Detta kan bero på att symtomen ofta är varierande och diffusa men det beror också på brister i handläggningen i primärvården och långa väntetider på utredning och behandling på sjukhus. En arbetsgrupp med telefonrådgivningssjuksköterskor och distriktsläkare har gått igenom tillgänglig evidens, internationella och nationella riktlinjer och utformat nedanstående förslag på handläggning i syfte att minska tiden från att patienten kontaktar vårdcentralen till diagnos och behandling på sjukhus. Vi har valt att fokusera på att patienter med symtom talande för hög risk för kolo-rektalcancer får snabb handläggning. Dessa patienter (grupp 1.) identifieras och handläggs skyndsamt både på vårdcentral och sjukhus enl. nedanstående förslag. Övriga patienter (grupp 2.) utreds enl. sedvanliga rutiner om misstanke om kolo-rektalcancer uppkommer. Förslag till triage via telefon eller besök Grupp 1 - Snabb utredning om 2 poäng eller mer enl. Stålhammars score* Starka symtom >50 år (2 poäng per symtom) - Rektal blödning utan anala symtom**, infektion m.m. (ssk, läk) - Subileussymtom*** (ssk, läk) Svaga symtom >50 år (1 poäng per symtom) - Järnbristanemi utan rimlig förklaring (läk) - Hereditär belastning oavsett ålder (2 eller fler 1:a, 2:a-gradssläktingar****) (ssk, läk) - Ändrade avföringsvanor (förstoppning, ökad frekvens, svårt att tömma, diarré, slem, trängningar) >2 veckor utan rimlig förklaring (ssk, läk) - Pos F-Hb (läk) - Rektal blödning med anala symtom (ssk, läk) - Avmagring, aptitlöshet, trötthet >1 månad utan rimlig förklaring (ssk, läk) - Ulcerös colit med 8-15 års duration beroende på lokalisation***** (ssk, läk) Skyndsam utredning på VC - Läkartid inom 3 arbetsdagar, förberedd för rektoskopi - Prov för F-Hb medtages till besöket enl. instruktion av ssk (ej om blödning) - Provtagning (Blodstatus, krea, längd, vikt m.m.) - Remiss skickas samma dag till till kir.klin. för utvidgad utredning. Skyndsam utredning på sjukhus - Kir.klin. koordinerar utredningen och konverterar till lämplig diagnostisk utredning om coloskopi inte bedöms lämplig. Grupp 2 - Sedvanlig utredning Patienter som inte uppfyller kriterier enl. Grupp 1. men där misstanke om kolo-rektalcancer uppkommer utreds enl. sedvanlig rutin. * Efter Peter Stålhammar, distriktsläkare, Sävsjö ** klåda, värk, smärta vid avföring *** intermittenta buksmärtor, uppdriven buk, illamående, tilltagande avföringsproblem **** föräldrar, syskon, barn, morbror/faster, syskonbarn, far/mor-föräldrar ***** ingen risk om enbart i sigmoideum/rectum Förslag från primärvårdsgrupp i Jönköping 2011-08-25, reviderat 2011-10-28 och 2011-11-07 Kjell Lindström, Jönköping, Eva Ellbrant, Huskvarna, Staffan Ekedahl, Jönköping, Annika Bergdahl, Jönköping, Peter Stålhammar, Sävsjö, Helene Sigfridsson, Sävsjö, Per Hauschildt, Skillingaryd och Marie-Louise Claesson, Skillingaryd

Vad är bästa cancervård för var och en? ”Matchmaking” Vad är bästa cancervård för var och en? Samma behov? Samma förutsättningar? Samma individuella val? Ref Per-Anders Heedman

Temaområde Multidisciplinär samverkan Patientens koordinator Regionalt nätverk etablerat – workshop 29.11 Koppling nationellt nätverk och kommande krav Fördjupad inventering av förekomst, kompetens och utvecklingsbehov under jan/feb Bilda länsteam 29.11 Samsyn kring utvecklingsinsatser under 2012 CUUS Ref Marie Lagerfelt

Temaområde Multidisciplinär samverkan MDK – hur utveckla i regionen? Problemställning Utvecklingskraft Kontinuerlig mätning via kvalitetsregistret Djupanalys – Sjödahl Kopplas samman med Best Practice Behov av regionalt nätverk kopplat till kvalitetsregistrets aktörer Ref Marie Lagerfelt

Vad är bästa cancervård för var och en? ”Matchmaking” Vad är bästa cancervård för var och en? Samma behov? Samma förutsättningar? Samma individuella val? Ref Per-Anders Heedman

Varför läsplatta? Fungerar lika bra på smartphone (för liten) eller stationär dator (ej mobil) Fördelar läsplatta: Lagom storlek Enkel att använda, teknik som fungerar! Portabel => pat kan få information när som helst och hur ofta som helst (inga tappade papper/broschyrer) Personlig, ingen konkurrens med övriga familjen Lätt att fylla med diagnosspecifik information Appar => behöver inte tänka på adresser, länkar, inloggning Alla får möjlighet att använda => jämlikhet Ref: Stefan Johnsson, PhD, chefsfysiker LKL

Processnavigering – koloncancer Samtal till vårdcentral Besök på vårdcentral Remiss till specialister Dator-tomografi Koloscopi Operation Diagnossamtal/ vårdplanering Cyto-statica Palliativ Vård Processnavigering – koloncancer Utredning och behandling, steg för steg Ref Eva Lindholm LtJ

Palliativ vård Samtal till vårdcentral Besök på vårdcentral Remiss till specialister Dator-tomografi Koloscopi Operation Diagnossamtal/ vårdplanering Cyto-statica Palliativ Vård Palliativ vård Om det visar sig att du har en så pass spridd cancer att olika former av behandlingar inte kan hjälpa till att bromsa den kan du bli erbjuden palliativ vård som står för ”vård i livets slutskede”. Du får då medicins hjälp med att lindra symtomen från sjukdomen. Du blir också erbjuden psykosocialt stöd för dig och din familj. Intressanta Länkar Kris och sorg: http://www.1177.se/Tema/Cancer/Kris-och-sorg/ Psykosocialt stöd: http://www.1177.se/Tema/Cancer/Hjalp-och-stod/Psykologiskt-stod/Psykosocialt-stod-och-rehabilitering/

Svenska Palliativ registret

Ref: Per-Anders Heedman

Ref Peter Kammerlind et al Patientinvolvering Tidig upptäckt Utredning Palliation Tvärprofessionellt och tvärfunktionellt i samverkan Patient/kundupplevda behov Resultatmått 1, 2, 3 Processmått… Patient/kundupplevda behov Resultatmått 1, 2, 3 Processmått… Prevention Bakgrundsinformation Incidens Hälsostatus Ålder/kön Processmått Ledtider Följsamhet till riktlinjer Resultatmått Patientupplevelse Funktionellt Kliniskt Resurs Ref Peter Kammerlind et al

Värdekompass koloncancer Funktionellt status/hälsostatus Livskvalitet Oro/ångest Aptit Huvudsakliga aktiviteter Kliniskt status Patient/kundupplevda behov Täckningsgrad Komplikationer Stadium vid diagnos Ledtider God vård koloncancer Bemötande Delaktighet Information Vilka kostnader ska vi redovisa? Skickat förfrågan till onkologi och kirurgi?? Anders? Koppla kompetens till antal invånare (Peter) Resurser/Kostnader Utredningskostnad Vårdtider Kompetens

Tid från diagnos till operation per sjukhus Koloncancer – Diagnosår 2010 Källa: Kvalitetsregister för kolorektalcancer - INCA

Granskning av journaler med GTT och PPP Global Trigger Tool (GTT). Omfattar inneliggande patienter med vårdens perspektiv. Speglar konsekvenserna av komplikationer och skador Patientperspektivprotokollet (PPP) Uppgifter som belyser väntetider i olika delar av vårdkedjan, antal läkarkontakter, hur informationen ges m.m. Ref Rune Sjödahl

Best practice Antalet komplikationer ökade efter operation för kolorektal cancer när några av de 15 viktigaste åtgärderna (”key points”) i ”best practice” inte utfördes. När alla åtgärderna utfördes noterades komplikationer hos 7 %, sedan ökade komplikationsfrekvensen för varje missad åtgärd. När 4 eller fler punkter i ”best practice”missades uppträdde komplikationer hos 42 %. Arriaga et al. Annals Surg 2009

Integration – doing everything at the same time Improvement projects Process redesign System transformation Measure- ment Will Analyzes Ideas Actions Execution

Lau Tzu Learn from the people Plan with the people Begin with what they have Build on what they know Of the best leaders When the task is accomplished The people all remark We have done it ourselves