Följeforskning CEDIF Styrgruppsmöte 2010-04-28 inno Scandinavia AB Riddargatan 17 114 57 Stockholm Tel; 08-545 676 70 Fax; 08-545 676 79

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Advertisements

Projektplanering med hjälp av Logiskt Ramverk (LR)
Kommunikation som påverkar Göteborg 4 oktober 2012 Välkommen!
Nyttorealisering på 10 min
Projektrubrik Syfte Målgrupper
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Projektkommunikation – en viktig kraft för förnyelse i byggsektorn
Resultat Vi kan konstatera att de framgångsfaktorer och de insatser vi genomfört gjort skillnad. Personen ifråga har fått ett jämnare humör. Enligt diagrammet.
Planerad Kommunikation - att skapa och använda en kommunikationsplan
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
Utvärderingar av föregående programperioder visar:
STANNA Ett projekt för ökat stöd och delaktighet i etablering i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län Projektet STANNA ska utveckla mottagandet.
FoU-strategi för Mittsverige Forskningen skall vara av hög internationell kvalitet till nytta för regionen I FoU-strategin prioriteras vissa forskningsområden.
- Ett kvalitetssäkringsinstrument. Varför då då? Ökad internationalisering Högre krav på transparens Autonomisering – uttalat ansvar Gemensam standard.
Regiongemensam utveckling av hälso- och sjukvården Regionstyrelsen
Tillväxtföretag i Västernorrland Monica Westberg Projektledare, Länsstyrelsen Västernorrland Monica Westberg StrategiResurs.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 RKG 2 juni 2010.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
CEDIF – Centrum för Digital Informationsförvaltning.
Avdelningen för nationell samverkan och inflytandestrukturen.
1 Mötesplats för framtiden oktober 2005 Speciella tjänster för speciella frågor - att skapa ”virtual desks” – eller virtuella tjänster: Elektronisk.
Landstingsstyrelsens förvaltning
Västra Götaland.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Det nationella digitala biblioteket
miljömål.se Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Planerad Kommunikation - att skapa och använda en kommunikationsplan
Att tillsammans påverka!
Projektledning.
God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Bäckedals folkhögskola Uppdaterat: Långa och korta kurser inom olika gamla.
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Regional Innovativ GIS- och E- tjänstsamverkan Samarbetsprojekt mellan 5 kommuner i Västernorrland; Örnsköldsvik, Kramfors, Härnösand, Timrå, Sundsvall,
Strategiska perspektiv på verksamheten
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Lägesrapport ESF- Strateg Åsa Fichtel Köping 19 maj 2014.
KOMMUNIKATION SOM PÅVERKAR SUNDSVALL 13 FEBRUARI 2012
Biblioteksstämma 2007 Viktiga frågor ur KB:s perspektiv 23 november 2007 Gunilla Herdenberg och Gunnar Sahlin.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Mars 2010 NETinfo-möte Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow,
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
Kvalitetsutveckling för kvalitetssäkring!. Internationella utvecklingstrender Utökat kvalitetsansvar för lärosätena Från kvalitetssäkring till kvalitetsutveckling.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING GÄVLEBORGS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING VÄRMLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING VÄSTERBOTTENS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KRONOBERGS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING JÖNKÖPINGS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING JÄMTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
Kraftsamling/nätverk – regionalt och nationellt Konkreta förslag och behovsanalyser Internationella jämförelser Innovation för tillväxt
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING DALARNAS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Patientförening för.
Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn –
Studie om yrkes- och lärlingssystemen i Norden Johanna Enberg och Göran Melin Reykjavik den 22 maj 2014.
Hållbar konsumtion Förstudie gällande regionala och lokala aktörers möjligheter att arbeta med konsumtionsfrågan ur ett hållbarhetsperspektiv Samarbete.
Introduktion till The Rational IT Model
Samverkanskonferens 7/9 2016
Hur tänker vi i Västernorrland?
Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län
Fokus Yrkesutbildning VO
Nästa generation webbtidbok är behovsdriven
Vad innebär regionbildningen?
Ulrika Persson-Fischier,
För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion
Förbättra klubbkvalitet
Delprojekt Administrativt stöd ”Kompetensstege för administratörer”
Länsstyrelsens roll i funktionshinderpolitiken
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Följeforskning CEDIF Styrgruppsmöte inno Scandinavia AB Riddargatan Stockholm Tel; Fax;

Slide 2 Mål och Syfte  Målsättningen och Syftet är strategiskt korrekta och viktiga för MiUn och länet i sin helhet  Ligger i linje med tidigare forskning på MiUn och med länets profil som ”arkivlänet”  Centrumbildningen: en stark profilering av kompetensen nationellt och internationellt  Väldigt ambitiös målsättning med brett angrepssätt  Målsättningen relativt klar för de flesta intressenter och deltagare  Dock klarare för dem som inte ingår i projektgruppen  Ser lättare helhetsmålet  Projektgruppen har större fokus på forskningsområdena

Slide 3 Projektresultat  Generellt  Lång men nödvändig startsträcka. Definiering av forskningsområden och studier är färdiga men 3-4 månader efter plan  Utveckling och inrättande av ett arkiv- och informationsvetenskapligt centrum vid Mittuniversitetet i Härnösand  Bra förarbete på infrastruktur och avtal  Centrumets vision, aktiviteter och målgrupp är oklara  Investering i och utveckling av en virtuell laboratoriemiljö för elektroniska dokument- och arkivsystem  Bra förarbete och vision för samarbete med Boston  Arbetet lite efter plan, kommer att få fart med de kontraherade experterna

Slide 4 Projektresultat  Utveckling och tillämpning av modeller för elektronisk informationsförvaltning i Västernorrlands län  Ambitiös definiering av sju forskningsområden och iscensättning av flera studier  Kommer modellerna att kunna tillämpas?  Stort offentligt fokus på bekostnad av näringslivet  Resursslukande: Möjligtvis för många studier på bekostnad av arbetet kring Centrum-utvecklingen  ”Contingency-plan”  Spridning och kommunicerade av erfarenheter, kunskaper och resultat  Ambitiöst arbete på konferenser och seminiarer  Viktig med fortsatta insatser för positionering av centret nationellt och internationellt innan någon ”tar” konceptet  Indikatorer  Viss tveksamhet att vissa indikatorer uppnås inom projekttiden

Slide 5 Projektorganisation  Klassisk projektorganisation: Styrgrupp, projektgrupp, referensgrupp osv.  Väl sammansatt i termer av kompetens, geografisk spridning, intressen osv  Oklara roller och ansvarsfördelningar  Deltagare har inte alltid uppfattat sin roll och sitt ansvar  Bättre nu med förbättrat uppföljningssystem  Oklara mål gällande referensgrupp och styrgrupp  Vad vill vi ha ut av dem?  Hur involvera dem?  Bristfällig kommunikation  Intressenter utanför den direkta projektgruppen får knapphändig information

Slide 6 Horisontella kriterier  Integration  Inga anmärkningar. Två inom projektgruppen är av utländsk härkomst och väl integrerade i projektet.  Digital informationshantering möjliggör till en högre grad spridning av kunskap över sociala och nationella gränser  Jämställdhet  Inga anmärkningar. Projektgruppen är jämnt fördelad. Försiktighet iakttas i språkval  Miljö  Inga anmärkningar. Digital informationshantering minskar pappershanteringen  Ansvarig  Ingen ansvarig i projektet. Avdelningen har dock en ”lika rättighets” ansvarig som larmar om problem uppstår

Slide 7 Förbättringsområden  Klarare roll och ansvarsfördelning  Förbättring har skett genom noggrannare uppföljning  Bättre utnyttjande av resurser och kompetens  Referensgrupp  Ovärdelig kompetensresurs och bollplankspartner  Mindre fokusgrupper baserat på intresse/kompetensområden  Problematisering i syfte att ta fram konkreta förslag till åtgärder  Styrgrupp  Problematisering i syfte att besluta i strategiskt viktiga frågor  Utnyttja kompetens och kontaktnätverk  Större fokus på Centrumets framtida aktiviteter  Vision och definiering av aktiviteter på kort och längre sikt  Attraherar externa parter och positionerar nationellt och internationellt

Slide 8 Förbättringsområden  Kommunikation (projektnivå)  Informationsflödet sker genom ”sekundära” kanaler och når enbart en liten grupp  För att bibehålla en engagerad grupp behövs regelbunden uppdatering  Ihopkoppling av länets kompetensnoder (i förlängningen nationellt och internationellt)  För största möjliga ”impact” behöver centret kopplas ihop länets kompetensnoder  Undvika att det enbart blir ett nytt namn på den befintliga avdelningen  Näringslivets medverkan  Se till att få med näringslivet som intressenter i centret. Både systemleverantörer och ”end-users”