Studieteknik och inlärning

Du kan! Tro på dig själv! Säg till dig själv att ”du vill, du kan och du ska”. Det är det som professionella idrottare gör inför en match eller en tävling. Det påverkar dig så att du lär dig bättre. Men tänk även på att läraren finns där för att hjälpa dig och tveka aldrig att säga till om något känns alltför svårt!

Motivation Viktigt att förstå varför du ska lära dig vissa saker. När du förstår vad du har för nytta av kunskaperna blir det intressantare och roligare. Andra motivationsfaktorer?

Hjärnan Vänster hjärnhalva Höger hjärnhalva Tala och tänka logiskt Analysera Uppfatta tid Läsa, räkna, skriva Se detaljer t.ex. i bilder Höger hjärnhalva Sjunga och känna igen rytmer Teckna och ha känsla för färger och former Se helheter och ha överblick Leva dig in i andras känslor Minnas innehåll t.ex. i text. Tänka fritt, drömma och fantisera

Vad behöver hjärnan för att fungera? Syre Pauser Röra på sig Frisk luft Mat

Vi lär oss på olika sätt Våra hjärnor fungerar olika och vi har olika sätt att komma ihåg och lära oss saker.

Synminne En del minns det de ser bäst och lär sig genom att t.ex. Läsa Anteckna Rita Färger

Hörselminne En del minns det de hör bäst och lär sig bäst genom att t.ex. Läsa högt Berätta Lyssna Prata Diskutera

Rörelseminne En del minns det de gör bäst och lär sig bäst genom att t.ex. Spela teater Göra modeller Dansa

De allra flesta minns och lär sig bäst genom en kombination av de tre sätten Fundera på vilken typ av minne du har!

Struktur och formgivning Vi har lättare för att läsa och förstå en text som har en bra struktur och som är sammanhängande. Jämför texterna som du får av din lärare. Vilken text är lättast att läsa? Vad är det som gör det lätt eller jobbigt att läsa och förstå?

Att läsa med pennan i hand Att vara aktiv när man läser gör att inlärningen går lättare. Så här kan du göra för att du lättare ska förstå och komma ihåg det du läser.

Rubriker och underrubriker Titta först på rubriken. Vad handlar den om? Titta sedan snabbt på underrubrikerna. Då är du lite förberedd på vad du kommer att läsa om.

Bilder Vad visar bilderna? Vad berättar bildtexterna?

Nyckelord och nyckelmeningar Stryk under de ord eller meningar du tycker är viktigast. Det är inte meningen att du ska stryka under hela texten, så fundera på vad som verkligen är viktigast. De ord du stryker under kallas nyckelord. OBS! Kolla med din lärare först om det är OK att stryka under i skolböckerna!

SPINDEL Tegenaria domestica (husspindel) Tegenária domestica är den vanligaste av våra tre husspindlar. Hon bor inomhus, där hon väver ett nät av klibbiga trådar i någon vrå. Spindeln ser dåligt och därför måste hon lita till sin känsel. Så fort något kryp fastnar i nätet, darrar tråden till. Det känner spindeln och rusar fram och sätter sina giftkäkar i bytet. Sedan drar hon in fångsten i sitt gömställe och suger i sig det. Honan är större än hanen. På hösten flyttar han till en ung honas nät. Efter parningen dör hanen, men honan lever i flera år till. Äggen kläcks på våren. Spindelungarna byter hud åtta gånger innan de är färdigvuxna. (Ur Barnens småkrypsbok)

Lista eller tankekarta Skriv ner dina nyckelord och nyckelmeningar på ett papper. Skriv dem efter varandra i en lista eller gör en tankekarta. Var noga med att du förstår vad dina nyckelord handlar om. Använd gärna olika färger eller bilder till dina ord och meningar. Det hjälper minnet ännu mer.

Spindlarnas jaktmetoder Olika spindelarter använder olika metoder för att fånga sina byten. Många spindlar spinner nät av silke. En del är enkla rör inne i hål, medan andra är invecklade hjulnät. Näten är oftast klibbiga så att en insekt som flyger in i det fastnar.

Spindlar som tarantlarna och solspindlarna krossar sina offer med kraftiga käkar, men de flesta arter har gift som dödar eller förlamar sitt offer. Det är inte alla spindlar som spinner nät. En del fångar sitt byte genom att släppa ner ett nät över offret, andra som den australienska falluckspindeln överfaller sitt byte från ett bo med en noggrant kamouflerad fallucka. Jaktspindlar smyger sig på sitt byte och hoppar på det.

Exempel på lista eller tankekarta