Unga och suicidtankar - att våga prata om det svåra Lovisa Bengtsson & Gunnar Böhm Ulricehamn, 28 november 2013 www.suicidprev.com

Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe: Hjälp till att hålla de andra oppe!

Program Bakgrund, statistik, orsak, myter Riskfaktorer och tecken Film och samtal Tonårstidens frågor och processer Livräddande strategier. Om samtal och stöd. 3 olika nivåer: för din egen del för en medmänniska i ditt uppdrag eller yrke

Vårt mål med Psykisk Livräddning Att alla ska: Kunna tala om existentiella frågor - om liv, död, mening och suicid Känna till grunderna för ångest, depression, kränkning och suicidalitet Veta hur man talar med personer som har sådana problem Veta vart man hänvisar dem om man inte klarar det själv

Klinisk definition av suicid Självdestruktiv handling Självförvållad Avsiktlig Medveten Leder till döden - självmord Leder inte till döden - självmordsförsök

Existentiell definition Suicidalitet: Att tänka på, planera och genomföra ett suicidförsök eller ett suicid är… … en fantiserad eller genomförd flykt av en människa som är så svårt plågad av livet att hon inte längre orkar bära det.

Saker som gör livet värt att leva - enligt Världshälsoorganisationen, WHO Hoppfullhet/optimism Förundran – att låta förundran ta plats i livet Mening med livet Tro som resurs Frid, harmoni Helhet, integration

Jämförande statistik 1960: Död genom trafikolycka 1500 1960: Död genom suicid 1500 2012: Död genom trafikolycka 296 2012: Död genom suicid 1530 Vad talar vi mest om?

Allvarligt samhällsproblem Vanligaste dödsorsaken för unga män och kvinnor, ålder 15-24 år Störst antal procentuellt: Män 80+. Kvinnor 45-64 år 50% ökning suicidförsök hos unga kvinnor på 10 år 3 av 4 självmordsförsök utförs av kvinnor 2,5 gånger så många män som begår självmord, jämfört med kvinnor Upp till 90 % av de som dör genom självmord har haft en psykisk störning vid självmordstillfället

Exempel på bakomliggande faktorer Ökad individualisering – ensamhet Samhället påfrestar mer vårt psyke än vår kropp Internetvanor och mer stillasittande vardag Ökade krav på självförverkligande Självansvar i tidiga åldrar, valmöjligheter Fler utanför arbetsliv, skola och sammanhang

Exempel på riskfaktorer Psykisk sjukdom, särskilt depression eller psykos Konflikter inom familjen, separation eller skilsmässa Att självmordsproblematik finns i familjen Att ha låg självkänsla och bristande social förmåga Tillgänglighet, t ex paracetamol Att vara homo-, bi- eller transsexuell Att vara utlandsadopterad Att ha gjort upp en plan för självmordet Att tidigare ha gjort självmordsförsök

Förståelse av suicidalitet under århundraden Perspektiv Religion: År 452 Moral: Upplysningen år 1750 Psykisk sjukdom: År 1800,1861,1908,1964,1994 Process Psykologiskt olycksfall, episod Språk: Kommunikation

Suicid som psykiskt olycksfall Fysiskt olycksfall: Att överväldigas av fysiska krafter som är så starka och kommer så snabbt att man inte lyckas hantera dem.( Hollnagel 1998) Psykiskt olycksfall: Att överväldigas av psykiska krafter som är så starka och kommer så snabbt att man inte lyckas hantera dem. (Beskow 2005) 13

Tabu När man talar om tabu i dagens samhälle menar man ofta ett ”kulturellt betingat förbud” Det kan vara funktionellt att tänka på suicid – alla gör det då och då Det är när det blir den enda tanken på möjlig utväg som det är farligt

Är detta sant eller falskt om suicid? Om någon har bestämt sig, går det inte att hindra Suicidförsök är bara ett rop på hjälp Väck inte den björn som sover Att tala om suicid smittar Den som talar om suicid, gör det inte När någon blir lugn, kan man andas ut

Myt: Det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig… … men mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök avlider inte av självmord senare i livet. Även de mest allvarliga självmordstankar kommer och går. Många av dem som överlevt sitt självmordsförsök frågar sig efteråt: "Hur kunde jag tänka så?” Källa: Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Depressivitet som funktion Människans nedärvda förmåga att känna hopplöshet, sorg, maktlöshet, stress och reagera på kris Individuell sårbarhet och livshistoria avgörande för depressionens genombrott och utveckling Depressivitet som normaltillstånd övergår ibland till sjukdomsförlopp

Ångest från funktion till tillstånd Människans nedärvda förmåga att känna oro, rädsla, skräck och panik Kan utlösas av trauma, kris eller en svår livssituation under längre tid Individuell sårbarhet och vår livshistoria påverkar när och om vi får ångest Oron för ångest är ångestskapande i sig

Kränkning Av tyskans ”krank”: sjuk, krokig Juridiskt: angrepp mot en persons frihet, säkerhet eller människovärde Mobbning: obalans i makt - analysera maktstrukturer, stödjande klimat (Fors 2007) Skuldbeläggning, skam, utanförskap, ibland suicid Skam, skuld, ansvar (Larsson 2007)

Hot mot självkänslan Rädd, ångest - trygga Ledsen, sorg - trösta Kränkt, arg - återupprätta

Film

Samtal med en suicidal person Fånga upp din rädsla Våga fråga om självmordstankar Glöm allt annat Närma dig ämnet varsamt Be personen berätta – jämbördigt möte Trygga, trösta och återupprätta Var uppmärksam på tecken, planer Nästa steg

Tecken att ta på allvar Direkt språkliga: Indirekt språkliga: Jag orkar inte leva. Går du så tar jag livet av mig! Indirekt språkliga: Hej då, nu ses vi nog inte mer! Direkt beteende: Samlar tabletter Indirekt beteende: Överlämnar minnesgåvor, förändrad sinnesstämning Förlust av sammanhang: Identitetskris

Självet i positiv utveckling Självkänsla Självbild Självtillit Självständighet Självförtroende Självrespekt Självreflektion Självförståelse Gunnar Böhm, 2013

Självet i negativ utveckling Självkänsla Självbild Självtillitsbrist Osjälvständighet / falsk självständiget Negativt självkritisk / självhävdande Självförakt / förakt för andra Självförnedring / utagerande Självskadande Självförnekelse Självmord / suicid Gunnar Böhm, 2013

Tonårstidens frågor Frågan om identitet: Vem är jag? Hur skall jag vara? Vem vill och får jag vara? Frågan om tillräcklighet: Är jag okej? Duger jag? Är jag accepterad? Gör jag vad som förväntas? Frågan om delaktighet och gemenskap: Får jag vara med? Har jag en plats? Är jag efterfrågad? Vem vill vara med mig? Gunnar Böhm, 2013

Tonårstidens frågor Frågan om livsuppgift: Vad skall jag göra med mitt liv? Vad skall jag bli? Till dessa grundfrågor knyts fler existentiella frågor om liv, död och om meningen med livet. Gunnar Böhm, 2013

Tankar i möte med ungdomar Tillit: Skapa möten mellan två människor, vårda relationen Tid: Ge tid och utrymme Tålamod: Lyssna, känn in och för processen framåt Tålighet: Stå ut, härbärgera ångest Gunnar Böhm, 2013

Tankar i möte med ungdomar Tillåtande: Av alla känslor, uttryck och tystnad Tilltro: Lyssna på helheten och visa tilltro Tydlighet: Tydliggör känslor, tankar, värderingar, reaktioner, KASAM Trovärdig: Visa dig, ge hopp Gunnar Böhm, 2013

Två forskare Lägger problemet mellan sig Den suicidala personen bidrar med sin djupa kunskap om sig själv och sin suicidalitet Den andre bidrar med sina erfarenheter, teorier, tekniker Båda är likvärdiga medarbetare; därmed lyfts den suicidala personen in i mänsklig gemenskap Den suicidala personen är den viktigaste aktören inom suicidpreventionen

Stöd till efterlevande SPES – Suicidprevention och efterlevandes stöd. En organisation för personer som mist någon genom suicid Låt personen berätta om sin sorg Många upplever en dubbel sorg om det inte talas om personen som har avlidit Sorg har olika uttryck – normalisera Vanligt med skuldkänslor och självförebråelser

Sorg Komplicerad sorg: 7-10 procent Plötsliga dödsfall: - Ingen förberedelsetid eller möjlighet att ta farväl - Dramatiska omständigheter – starka intryck, fantasier - Traumareaktioner lång tid efter självmordet Efterlevande vid suicid möter ofta en svår social situation. Större grad av självförebråelser och mindre socialt stöd jämfört med andra dödsfall. Göran Gyllensvärd, 2012

Stöd och hjälp Jourhavande präst på 112 Nationella hjälplinjen: 020 - 22 00 60 Sjukvårdsrådgivningen: 11 77 Brukar – och närståendeföreningar (NSPHiG) SPES jourtelefon: 08 - 34 58 73 Kyrkans jourtjänst: 031 - 80 06 50 Stödsajter: Självmordsupplysningen, Livlinan, Tjejzonen, Killfrågor, SHEDO, UMO, Jourhavande medmänniska Lokal religiösa företrädare, t ex diakon, imam

En stödsida för unga som lever nära någon som mår psykiskt dåligt www.livlinan.org

Fråga: Min mamma är bipolär, min bror har adhd och jag har add och några depressionsdiagnoser. Jag har kontakt med Bup och har en läkare som ger mig medicin. I dag berättade min mamma att jag med nästan säkerhet kommer bli bipolär när jag blir runt 20-årsåldern. DET ÄR MIN STÖRSTA RÄDSLA. Jag vet inte hur jag ska tänka och jag vill inte berätta för någon om den rädslan. Vad tror ni kommer hända med mig? Kommer min man (om jag ens får en) tröttna på mig och göra slut pga det här? Jag vet inte vad jag ska göra. (Jag är 12år)

Fråga: Hur ska jag orka när min mamma är svårt sjuk, min bror också, min pappa är död? Jag har blivit mobbad länge och allt sitter kvar. Jag vill inte gå upp från sängen och leva ett sånt här liv. Det blir inte bättre. Det har varit så här i många år. Jag vill bara ge upp, jag har gjort det men jag klarade mig.

Läs mer här Suicidprevention i Väst www.suicidprev.com Livlinan www.livlinan.org Nationellt center suicidprevention www.ki.se/suicid Suicidprevention och efterlevandesstöd www.spes.se Selfharm and eating disorder www.shedo.org Suicidforskning, Oslo www.selvmord.no Folkhälsoinstitutet www.fhi.se