Kulturens betydelse för hälsa och social hållbarhet Eva Bojner Horwitz På jakt efter en socialt hållbar värld Kulturens betydelse för hälsa och social hållbarhet Eva Bojner Horwitz

Kulturens betydelse för hälsa och social hållbarhet 6 november 2014 Med dr Eva Bojner Horwitz Kulturhälsoforskare Utbildningsansvarig CSS Kroppslig intelligens - framtida skattningsskala Det pågår inom forskarvärlden en diskussion hur man på bästa sätt kan fånga empatiska upplevelser från kroppen före och efter en kulturell intervention. Förespråkarna från de multimodala metodikerna börjar öka i antal och det mest logiska vore att kombinera kvalitativ och kvantitativ metodik för att få en så rättvis bild av kroppens perception som möjligt. Men, det intressanta är inte bara mätvariablernas kvalitet utan kanske snarare personens förmåga till kroppslig registrering/kontakt för att kunna lösa/ta emot en förändring. Det handlar inte bara om förmåga till uppmärksamhet utan också om att göra någonting med uppmärksamheten, ett slags kroppslig intelligens. Rosmarie Andersson, forskare sedan 1970-talet kopplad till Institutet för Transpersonell Psykologi i Kalifornien har utvecklat en skala som hon kallar ”Body Intelligence Scale” (BIS) vilken hon delar upp i tre underavdelningar: ”the Energy Body Awareness”, ”Comfort Body Awareness” och ”Inner Body Awareness” (Andersson 2006). Anderssons mening med BIS skalan (som grundar sig på en stor mängd data från ”embodied writing”) är att den utgår från skattningar av positiva kroppsliga sensationer som på många sätt skiljer sig från andra mer negativa kroppsperceptionsmätningar av kroppsbild och kroppslig medvetenhet. Vårt medvetna upptag av positiva respektive negativa skeenden skiljer sig åt enligt Andersson och är således en del av upprinnelsen till skalan. Skalans intention är att 1) stärka hälsa och välbefinnande, 2) bidra till ökad kroppslig signalering av hälsa och trygghet från andra samt 3) stärka en relation till kroppen som stimulerar hållbarhet och ökad självmedvetenhet. Alla dessa tre variabler kan ses som en förutsättning för att empati skall kunna utvecklas och kan med fördel användas vid empatimätning.

Vad gör kulturen för att stötta individers livslånga utveckling? Mitt fokus är vetenskapliga studier om vad som händer i kroppen när vi ta del av olika kulturella aktiviteter.

Social hållbarhet och kultur i ett historisk perspektiv Tidig kommunikation Gemensam rytm Emotionellt utryck Övergångsritual Dans = möjlighet att bereda avlopp åt överskott av kraft som ej används vid arbete Dans = rr med rytmiska steg Dans= uttryck av stark affekt Dans= hjärnans syresättning kan åstadkomma angenäm sinnestämning Molinaro 1986, Hanna 1995 Brown Parsons 2008

Involvera olika perceptionsnivåer – en modell för ökad kroppslig hållbarhet Culture - Perception levels - Assessment methods Verbal – kognitiv Visuell Emotionell Sensitiv Motorisk the experience of one's self in the world as a cognizant being does not solely emerge from neural activity within the brain. Instead, it involves a complex interplay of brain, body and environment, and the seamless integration of interoceptive, proprioceptive (including vestibular), kinesthetic, tactile, and spatial information (Ehrsson, 2007; Haselager et al., 2012; Ionta et al., 2011). I enlighet med G Downing teori om medvetandeplan

Publicerade kulturhälsostudier Biologisk - blodanalys Terapeutisk - självbilder Kognitiv – rörelse/känslonyansering Kulturell - videotolkning Miljömedicinsk - databasanalys 6. Pedagogisk - video + verbal 7. Socialmedicinsk – verbal skattning

1. Biologisk kontext – oxytocinstegring Saliva Cortisol Plasma DHEA-S Prolactin NPY Oxytocin DMT grupp Bojner Horwitz, Theorell, Anderberg The Arts in Psychotherapy 2003

2. Terapeutisk kontext – ökad självtillit Bojner Horwitz, Theorell, Anderberg The Arts in Psychotherapy´ 2006

3. Kognitiv kontext – ökad känslokontakt Video interpretation – Videotolkning Ökad rörelseförändring – ökad känslonyansering Patienter tolkar standardiserade rörelsemönster före och efter kulturmodalitet Kontrollpatienter / Interventionsgrupp Bojner Horwitz et al 2003 Bojner Horwitz, Theorell, Anderberg The Arts in Psych 2004

4. Dramakontext – minskad smärta Bodily preparation DMT 10 step programme Body and voice expression with professional actor Acting together with an actor Given manuscript Medea Bojner Horwitz et al. 2010. The Arts in Psychotherapy 37: 13-19

5. Miljömedicinsk kontext – buffra utmattning Är kulturaktiviteter på arbetsplatsen relaterade till anställdas mentala hälsa? Kulturhälsoaktiviteter på arbetsplatsen = buffert mot utmattning SLOSH data 2006, 2008, 2010 (n= 5037, n= 9623, n= 8912) Is cultural activity at work related to mental health in employees? Int Arch Occup Environ health. Theorell T, Bojner Horwitz E et al 2012

6. Pedagogisk kontext – minska skrivkramp Writer´s Block and Dance Embodied knowledge Applied in academic writing process Rites (writes) of passage Minska självkritik X Bojner Horwitz, Stenfors, Osika J of Transpers studies 2013

Gillian Lynne Inlärningsstörning? Uppfattades som en störande elev: ”Gillian is not sick, she is a dancer” På dansskolan upptäckte Gillian andra elever som behövde röra på sig för att minnas. Gillian började på Royal Ballet School, träffade Andrew Lloyd Webber – Cats, Phantom of the Opera.. Avgörande för att vi skall kunna avläsa våra medmänniskors känslor är våra spegelneuroner. Sker irl. Kolla studie SNA och empati

7. Socialmedicinsk – minskad grad av alexitymi Kulturpaletter för utmattade kvinnor på öppenvårdscentraler Ökad empati och tillit SOC KEDS SRH TAS – Grape Viding, Osika, Theorell, Bojner Horwitz 2014 submitted Cultural health activities in primary health care

Hela vårdsystemet berörs kulturaktivitet patienter vårdcentral Forskningsprocess kulturproducent Systemet består fyra delar där alla spelar en avgörande roll för hur resultatet uppnås Kvalitativ och kvantitativ data insamling ”Förändring i kroppen – förändring i samhällskroppen” in progress

Emotionshjärnan teori hjärnbarken Le Doux Omarbetad efter Annika Röhl Töres Theorell Sabina Wroblewski Gustrin Le Doux; The emotional brain 1992

”Att kroppsligen förstå en annan persons känslomässiga tillstånd” Embodiment theory ”Att kroppsligen förstå en annan persons känslomässiga tillstånd” Ju mer erfarenhet av kroppsmedvetenhetsträning – desto mer ökar förmåga att avläsa en annan persons känslor. Kulturaktivitet i tidig ålder – ökad förmåga att avläsa annan persons känslotillstånd Prof Sabine Koch Heidelberg University 2010, 2013

Spegelneuron teori Observerade intryck speglas genom andra personers gester Intention med en rörelse är tillräcklig för att avläsa en annan persons känslomässiga rörelsekvalitet Rörelser och känslor - sammanlänkade i hjärnan Avgörande för att vi skall kunna avläsa våra medmänniskors känslor är våra spegelneuroner. Sker irl. Kolla studie SNA och empati Gallese, Rizzolatti 2004 McGarry, Russo 2011 Russo et al 2010

Nio områden som påverkar hållbarhet inom folkhälsoprogram Politisk stöd Stabil finansiering Samverkan Organisationens kapacitet Utvärdering och analys Flexibilitet i programmet Kommunikation Folkhälsoeffekt Strategisk planering An Agenda for Research on the Sustainability of Public Health Programs Mary Ann Scheirer, PhD and James W Dearing 2013 Review

”Kulturens insatser för hållbar folkhälsa” Nordisk nätverkskonferensen CSS KI ”Kulturens insatser för hållbar folkhälsa” 11-12 november 2014