Verktyg och strategier

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Men det här är väl ingenting nytt?
Advertisements

Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Nulägesanalys genom frågor
Ett filter i huvet …är bättre än ett i datorn!
Frågor som underlättar för ungdomar att testa sitt cannabisberoende/missbruk och sitt missbruksmönster.
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Att leva med multipel skleros
BILD
Vägledande samspel och ”Compassion” (Paul Gilbert)
GRUPPBEHANDLING AV SPELBEROENDE
Härnöstudier.
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
FUNKTIONSSKATTNINGSSKALA
EN RESA GENOM UTANFÖRSKAP, BEKRÄFTELSEJAKT OCH MISSBRUK
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
COPYWRITING Det berättas att en amerikansk copywriter på väg hem från sitt arbete brukade passera en blind tiggare i parken. Tiggaren hade en kartonglåda.
STRESS Stress är ett allmännt fenomen i vardagen, som påverkar på människans välmående. Stressen uppstår i människans inre men den är oftast en reaktion.
Ältande och grubbel Andréas Rousseau
SET Social Emotionell Träning
för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Konsten att leda sig själv
Mindfulness – en hjälp på vägen
Att hålla en presentation
Kortseminarium Radical Collaboration, 30 min Presentation av Mixed Minds Presentation av värden Presentation av deltagarna (om de inte är.
Kriser.
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Stärk Din självkänsla Workshop – Studenthälsan
Röd & Grön Zon I RÖD ZON Pratar jag till … DIG! I GRÖN ZON
I taket lyser stjärnorna Johanna Thydell
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Lovisa Zaunders, Tensta gymnasium, Spånga –
Vad är du för typ av person?
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Hantera en kronisk sjukdom
Ångest del 1.
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Flickors psykiska ohälsa
The Blue Day Book Bradley Trevor Greive (ISBN: )
Music: Nightengale Serenade
Kommunikation och samspel
Ordkunskap Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
1 Informant 1 om när brodern oväntat kommer på besök ” Sätt dig, lugna ner dig!” Sa han till mig då. ”Ta det lite lugnt” Och det gjorde jag ju då…men ändå,
Skriva noveller.
En ångestreaktion har fyra delar.
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Medveten nävaro Du kan öka din förmåga att göra det bästa av varje situation. Du minskar ditt automatiserade sätt att reagera och ökar din valfrihet och.
Idrottspsykologi.
Idrottspsykologi.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Etik och moral Vad är rätt och fel?.
Förändring – hot eller möjlighet?
Socialpsykologi.
4 årtal Från lydnadskultur till ansvarskultur
Nonviolent Communication
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Verksam i primärvården i Östergötland
En lärarhandledning från MÄN
Självkänsla.
Psykiskt funktionsnedsättning
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Tips för bättre kommunikation
Presentationens avskrift:

Ångest del II - Verktyg, strategier och förhållningssätt för nätverket Unga Vuxna 3 februari 2009

Verktyg och strategier Att vara hjälpare Kunskap och information om ångest Tankefällor Testa hotfulla tankar mot verkligheten Att gradvis utsätta sig för det som väcker ångest och stanna kvar Andning som trygg bas Affekthantering Acceptans

Att vara hjälpare

Olika interventionsnivåer Psykoterapi Specifika råd och förslag Grundläggande information Tillåtelse att prata om PLISSIT-modellen

Vad innebär det att vara ”empatisk” när vi möter en person med ångest?

Empatiskt omhändertagande Aktivt lyssna - närvaro Bekräfta Följa fotspåren Icke-dömande

Kunskap och information

Vilken kunskap om ångest vill jag som hjälpare förmedla? Ångestens funktion (överlevnad, utveckling) Vanliga symtom Vanligt förekommande i livet Vidmakthållande faktorer Ej statisk

Vad vidmakthåller ångest? Undvikanden Säkerhetsbeteenden Feltolkningar

Undvikande

Undvikanderondell

Tankefällor

Feltolkningar & Tankefällor Föreställ dig att vi alla har en osynlig apparat på huvudet, som våra sinnesintryck filtreras igenom. Denna filtreringsapparat bär vi med oss överallt. I den sitter våra tankefällor. De kan förvränga, leta upp negativt laddade detaljer, förstora, förminska, påverka oss att dra förhastade slutsatser och mycket annat. När någon t.ex. blir deprimerad, nedstämd eller fastnar i ångest och oro, har apparaten slagits på på full volym. Med hjälp av din terapeut och dina egna insatser kan du börja vrida ner volymen.

Tankefällor Tankeläsning vid social fobi ”Han tittade på mig. Det betyder att han tycker att jag är konstig. Och ful.”

Att ta sig ur tankeläsning Vilka bevis har jag för att__________är sant? Kan det finnas någon annan förklaring förutom den jag instinktivt antar? Kan detta vara min egen tolkning, utifrån min egen oro? Hur kan jag med säkerhet veta vad en annan människa tänker?

Katastroftänkande vid generaliserad ångest ”Jag kommer aldrig klara tentan…kommer bli utsparkad från utbildningen… kommer inte få mitt studiemedel…kommer bli vräkt…kommer bli ensam, hemlös och tigga pengar utanför Juneporten…….”

Att ta sig ur katastroftänkande Vad är det värsta som kan hända? Vad är det bästa som kan hända? Vad är det mest realistiska? Om det värsta händer, hur kan jag hantera det? Är det möjligt att min rädsla förstorar upp detta? Är_______________verkligen så viktigt att hela min framtid vilar på vad som händer?

Övervärdering av sannolikheter vid panikångest ”Hjärtklappning! Jag kommer dö!”

Att ta sig ur övervärdering av sannolikheter Vet jag verkligen med all säkerhet att _____________kommer ske? Är jag 100% säker på att detta kommer få så katastrofala konsekvenser? Hur många gånger har jag tänkt så här egentligen? Hur många gånger har mina tankar visat sig vara sanna?

Känslotänkande vid tvång ”Eftersom jag känner mig smutsig, så är jag det.”

Att ta sig ur känslotänkande Kan det vara så att jag drar slutsatser utifrån vilka känslor som dominerar mig just nu? Bara för att jag känner på ett visst sätt, är det ett bevis på att det nödvändigtvis måste vara så?

Tankar om tankefällor Bli medveten om tankefällorna som hjälpare Arbete med tankefällor måste vara en gemensam sak. Be om lov. Oavsett den unges grad av motivation så kan hjälparens förståelse och empati öka

Testa tankar mot verkligheten

Testa tankar mot verkligheten Panik Tanke att testa: Om jag inte sätter mig ner när jag blir yr, så kommer jag att svimma och då sluta andas. Experiment: Stå upp när yrseln kommer. Motstå impulsen att sätta sig ner. Utvärdering: Vad hände? Vad säger utfallet om tankens trovärdighet? Social fobi Tanke att testa: Alla tittar på mig när jag går genom korridoren. Experiment: Gå genom korridoren och räkna hur många som tittar. Tvång Tanke att testa: Om jag säger siffran 6 utan att säga ”1,2,3” efteråt så kommer mamma att dö” Experiment: Skriva och uttala siffran 6 (utan att utföra neutraliserande tvångshandling efteråt)

Att gradvis utsätta sig för det som väcker ångest och stanna kvar

Mycket rädd Lite rädd Tid ”Jag kommer dö!” ”Jag kommer bli bortgjord” ”Jag kommer döda någon annan” Mycket rädd Lite rädd Tid

Exponering ”Jag kommer dö!” ”Jag kommer bli bortgjord” ”Jag kommer döda någon annan” Mycket rädd Lite rädd Tid

Att systematiskt övervinna sina rädslor Ett trappsteg i taget Att systematiskt övervinna sina rädslor Hålla föreläsning inför två vänner 10 Hålla föreläsning inför liten grupp 30 Hålla kort föreläsning för halva klassen 60 Hålla lång föreläsning för halva klassen 75 Hålla lång föreläsning för hela klassen 100

Andning som trygg bas

Kontrollerad andning Instruktioner: 1. Ta ett ”normaldjupt” andetag. Andas in genom näsan med munnen stängd. 2. Andas ut långsamt med munnen stängd. 3. När du andas ut säg ”lugn” eller ”slappna av” tyst för dig själv. T.ex. ”l-u-u-u-g-n-n” eller ”s-l-a-a-a-p-n-n-a-a a-a-a-v”. 4. Räkna sakta till fyra och andas sedan åter in genom att ta ett normaldjupt andetag. 5. Träna detta flera gånger om dagen och ta 10-15 andetag per övningstillfälle.

Att andas i fyrkant Andas ut 1…..2….3…..4 Håll andan 1….. 2….. 3….. 4….. Håll andan 1….. 2….. 3….. 4….. Andas in 1…..2….3…..4

Affekthantering

Vikten av att kunna identifiera, särskilja och uttrycka affekter Ilska Förvåning Skam Rädsla Glädje Sorg Avsky/avsmak

Svårighet att känna igen och/eller uttrycka affekter kan tyda på en affektfobi Balansgång mellan känsla och uttryck Rädsla att reagera hejdlöst gör ofta att känslan inte uttrycks alls (undviks)

Malans Konflikttriangel Försvar: Maladaptivt undvikande Tankar, känslor och beteende Ångest: Konflikt/hämning p g a rädsla, skuld, skam eller emotionell inre upplevelse Adaptiv affekt/impuls: Ilska, sorg, glädje, självrespekt, intresse, närhet, sexuell lust

Malans persontriangel Terapirelationen: Där mönstret kan undersökas och förstås Nuvarande relationer: Där mönstret upprepar sig Tidigare relationer: Där det maladaptiva konfliktmönstret utvecklades

Acceptans av ångest

Acceptans Biodling (gaddlösa bin) ”Tänk om jag är pedofil” ”Tänk om jag glömt stänga av,,,” ”Sticka kniven i mamma” Biodling (gaddlösa bin) ”Jag är hemsk som kan ha så snuskiga tankar”

Min inre anslagstavla När besvärande tankar dyker upp, se om det är möjligt att förhålla dig till dem på ett nytt sätt. Föreställ dig att det inuti dig finns en oändligt stor anslagstavla – en anslagstavla för dina tankar. När en tanke poppar upp, vilken som helst, noterar du först att den finns där. Sedan skriver du ned den på en post-it lapp. Därefter sätter du fast den på anslagstavlan. Du låter den sitta där, utan att ägna energi åt att få den att försvinna. Du ägnar heller inte energi åt att skriva något annat på lappen, eller sudda ut vissa ord. Du sätter bara upp den och där får den sitta där tills den faller ned av sig själv. Lägg märke till att DU inte är dessa tankar skrivna på lapparna. DU är den som sätter upp dem på tavlan. Och DU kan välja att inte automatiskt styras av dem. Du kan också göra detta till något mer konkret. Det enda du behöver är en penna, ett antal papperslappar och något slags ”behållare” för lapparna. Du bär med dig lapparna (dina besvärande tankar) och tränar på att inte automatiskt styras av dem.

Acceptans är inte Kämpa emot inre upplevelser Ignorera inre upplevelser Förtränga inre upplevelser ”Köpa” inre upplevelser och göra som de säger Inre upplevelse = tankar, kroppsliga sensationer, känslor, impulser

Vad är acceptans? ”Att välja att se, ha och stå ut med både den inre och den yttre verkligheten utan att fly, undvika, förvränga eller döma den och att handla utifrån denna verklighet effektivt och i riktning mot sina värderingar och mål.”

Acceptans är: Att omfatta sina inre upplevelser på samma sätt som man håller en ömtålig blomma i sin hand Att omsluta sina inre upplevelser så som man sluter ett gråtande barn i sin famn Att betrakta sina inre upplevelser på samma sätt som man betraktar en ofattbart vacker tavla

Acceptans är: Att insupa sina inre upplevelser precis som man tar ett djupt andetag Att ge upp kriget mot inre upplevelser likt en soldat som lägger ned sina vapen och återvänder hem Att bära med sig inre upplevelser likt ett kärt fotografi i plånboken

Att hantera ångest och andra känslor med acceptans Jag kommer dö!

Följ med tills den har lagt sig…

Mindfulness

S tanna upp O bservera A cceptera V ärderad riktning

Allt går att överdosera och missförstå ”Frikoppling från tankar blir frikoppling från känslor…behov…och livet…”

FALLET ”RICHARD”

Tidigare livserfarenheter och antaganden om självet, andra och livet Kroppsliga sensationer Oro, ruminering Ångest/känslor Minnen Utlösande situation/stimuli Säkerhetsbeteenden & undvikanden Upplevelse av hot Uppmärksamhet ”Anknytning” Tidigare livserfarenheter och antaganden om självet, andra och livet

FALLET ”LISA”

Olika interventionsnivåer Psykoterapi Specifika råd och förslag Grundläggande information Tillåtelse att prata om PLISSIT-modellen

Psykiatrin Stödsamtal här Soc Vad göra nu? Ungdomsmottagningen Vårdcentral Stödsamtal här Ungdomsmottagningen

Nätverksträff 20 april Preliminärt: ● kommer nästa nätverksträff 20 april att handla om ätstörningar ● kommer nätverksträffarna hösten 2009 beröra internet (i någon form)

Andra teman som vi gärna föreläser om: Kognitivt arbete Acceptans, närvaro och mindfulness Självbild Affekter, emotioner och känslor Samtalsmetodik Dan Rosenqvist & Malin Holmqvist Leg psykologer, Ungdomsmottagningen