System för tappvarmvatten

Vattenanvändning I flerbostadshus 250 liter/dag och person I villa ca 150 liter/dag och person Svårt att få tag på statistik! (siffrorna ovan från en undersökning i Halmstad kommun) I Tyskland ligger totala användningen på svensk villanivå pga mätning En undersökning i Halmstads kommun 1994 visar att vattenförbrukning varierar kraftigt beroende på om man har central vattenmätning eller individuell. I områden med 80% villor kan förbrukningen ligga på 145 liter/(dygn, person) medan områden med 40% villor hade en snittförbrukning på 221 liter/(dygn, person). Renodlad statistik visade att områden med enbart hyreshus hade en förbrukning på 250-270 liter per person och dygn. Uppgifterna är hämtade ifrån Tappvarmvattnet –en okontrollerad energislukare, VVS-Forum 1995:8. Vattenförbrukningen i fastigheten i Majorna var betydligt högre för tvågreppsblandarna nämligen 391 liter/(person, dygn). Efter installation av engreppsblandare sjönk förbrukningen till mer jämförbara siffror (205 liter/(person, dygn). I flerbostadshus är varmvattenbehovet 70 l/person och dygn, 2 personer per lägenhet 35 -50 m3 vatten per lägenhet och år Energibehovet för att värma

Vattentemperaturer Kallvatten 4 – 15°C Varmvatten min 50°C och max 60°C särskilda fall max 38°C Stillastående min 60°C, helst 80°C

Några schabloner/nyckeltal för energibehov för varmvattenberedning Villa 5 000 kWh Äldre flerbostadshus 35 – 40 kWh/Atemp Nyare flerbostadshus 30 – 35 kWh/Atemp Flerbostadshus med mätning och debitering 25 – 30 kWh/Atemp Lokaler (Kontor och skolor) 10 kWh/Atemp I kontor, skolor 5 % av totala värmeanvändningen I sjukhus 10% och i bostäder 20 %

Tre principer för varmvattenberedning Förrådsberedare med rörslinga, finns indirekt och direkt ”Hetvatten” Genomströmnings-beredare En varmvattenberedare ska inte bara värma vattnet utan även klara av att hålla en jämn temperatur utan att alltför mycket värme försvinner. Upp till 25 procent av varmvattenberedarens energiförbrukning är förluster som i bästa fall värmer upp rummet där beredaren är installerad. Integrerad med pannnan eller separat Varmvattenberedaren kan vara inbyggd i pannan, oberoende av om det är en el-, olje- eller vedpanna. Varmvattnet kan också hämtas från ackumulatortanken, om du har ved- eller solvärme. Har du direktverkande el eller värmepump i ett hus med luftburen värme krävs det att du har en separat elvärmd beredare. Storleken på beredaren Hur många som bor i huset liksom dusch- och badvanor har betydelse för vilken volym du bör välja. En beredare på 300 liter är normalt lagom för ett fyrapersonershushåll som har badkar. Har du bubbelbadkar krävs ännu mer vatten. En 300 liters beredare ger mellan 380 och 500 liter varmvatten eftersom vattnet i beredaren blandas ut med kallt vatten. Duschar ni kan ni nöja er med en 200 liters beredare som ger cirka 300 liter tappvarmvatten. Det blir allt ovanligare med så kallad tidstariff, det vill säga ett lägre elpris på natten än på dagen. Därmed finns det inte längre någon vinst med att lagra extra vatten på natten för att det ska räcka hela dagen. Direkt eller indirekt uppvärmning Elektriska förrådsberedare kan antingen ha direkt uppvärmning, med en elpatron i vattenbehållaren, eller indirekt uppvärmning, vilket innebär att vattnet värms av sköldar på utsidan av behållaren. Indirekt uppvärmning har även dubbelmantlade varmvattenberedare och beredare med värmeelementet placerat i en skyddstub. Har du surt eller kalkrikt vatten bör du välja en beredare med indirekt uppvärmning. Genomströmningsberedare I nyare pannor finns ofta en genomströmningsberedare. Den består av en eller två värmeslingor med vatten. Vattnet i slingorna värms i pannan eller ackumulatortanken och avger sedan värmen till det kallare vattnet i beredaren. För att öka tillgången på varmt vatten bör du ha två slingor, en i toppen och en i botten av tanken. Elektriska genomomströmningsberedare är små och placeras vid varje tappställe, till exempel dusch och diskbänk. Dessa lämpar sig i till exempel fritidshus med litet behov av varmvatten. Plattvärmeväxlare vid t ex fjärrvärme

Varmvattenberedare Förrådsberedare Abonnentcentral En varmvattenberedare ska inte bara värma vattnet utan även klara av att hålla en jämn temperatur utan att alltför mycket värme försvinner. Upp till 25 procent av varmvattenberedarens energiförbrukning är förluster som i bästa fall värmer upp rummet där beredaren är installerad. Integrerad med pannnan eller separat Varmvattenberedaren kan vara inbyggd i pannan, oberoende av om det är en el-, olje- eller vedpanna. Varmvattnet kan också hämtas från ackumulatortanken, om du har ved- eller solvärme. Har du direktverkande el eller värmepump i ett hus med luftburen värme krävs det att du har en separat elvärmd beredare. Storleken på beredaren Hur många som bor i huset liksom dusch- och badvanor har betydelse för vilken volym du bör välja. En beredare på 300 liter är normalt lagom för ett fyrapersonershushåll som har badkar. Har du bubbelbadkar krävs ännu mer vatten. En 300 liters beredare ger mellan 380 och 500 liter varmvatten eftersom vattnet i beredaren blandas ut med kallt vatten. Duschar ni kan ni nöja er med en 200 liters beredare som ger cirka 300 liter tappvarmvatten. Det blir allt ovanligare med så kallad tidstariff, det vill säga ett lägre elpris på natten än på dagen. Därmed finns det inte längre någon vinst med att lagra extra vatten på natten för att det ska räcka hela dagen. Direkt eller indirekt uppvärmning Elektriska förrådsberedare kan antingen ha direkt uppvärmning, med en elpatron i vattenbehållaren, eller indirekt uppvärmning, vilket innebär att vattnet värms av sköldar på utsidan av behållaren. Indirekt uppvärmning har även dubbelmantlade varmvattenberedare och beredare med värmeelementet placerat i en skyddstub. Har du surt eller kalkrikt vatten bör du välja en beredare med indirekt uppvärmning. Genomströmningsberedare I nyare pannor finns ofta en genomströmningsberedare. Den består av en eller två värmeslingor med vatten. Vattnet i slingorna värms i pannan eller ackumulatortanken och avger sedan värmen till det kallare vattnet i beredaren. För att öka tillgången på varmt vatten bör du ha två slingor, en i toppen och en i botten av tanken. Elektriska genomomströmningsberedare är små och placeras vid varje tappställe, till exempel dusch och diskbänk. Dessa lämpar sig i till exempel fritidshus med litet behov av varmvatten. Förrådsberedare Abonnentcentral

Varmvattenberedare har tomgångsförluster Gamla beredare upp till 1500 kWh/år Nya mindre än 1 000 kWh/år En varmvattenberedare ska inte placeras i ett ouppvärmt utrymme

Man är mycket känslig för temperaturen på rinnande varmt vatten 3:dje gradens brännskada efter 5 min i 50ºC 1.5 min i 52ºC 10 s i 57ºC 1 s i 65ºC

Hur mycket energi krävs för att bereda varmvatten? Räkna med att 1/3 av totala vattenanvändningen blir varmvatten Energibehov = antal m3 * 1.16 * (Tvvb – Tkallvatten ) (kWh/år) Tvvb = 60 C Tkallvatten = I Norrland 5C I Svealand 7C I Götaland 10C Räkna dessutom med att förluster från varmvattenberedare och ledningar är 20 – 30%.

Varmvatten med solfångare (kombisystem)

Hur uppstår legionellabakterier? Finns ”naturligt” i sötvatten/tappvatten Sprids i luftburen form (ingen fara vid drickning) Störst risk vid duschning, men även bubbelbad, luftfuktare, prydnadsfontäner Sprids inte från person till person I stillastående vatten, t.ex. i blindtarmar, sker tillväxt

Legionellabakterien 30 – 40 °C optimal förökningstemperatur 50 °C överlevnadstid ca 3 timmar 60 °C överlevnadstid ca 3 minuter 70 °C För förökning krävs också näring, som finns i avlagringar i systemet. Temperaturen på stillastående varmvatten minst 60 C http://www.boverket.se/novo/filelib/nedladdn/legr.pdf

Hur undviks legionella? Minst 60° i varmvattenberedare Minst 50° vid tappställe Se till att kallvattnet är kallt Vid ombyggnader skall vattenledningar ”klippas av” vid huvudstam, så att inte blindtarmar bildas Rutiner för genomspolning av sällan använda tappställen

Blandningsventilen blandar in kallt vatten i det varma Minst 60ºC i tanken men 50ºC vid tappstället. Kallvatten måste blandas med varmvattnet Tappställen 50ºC 60ºC VVC VVB kallvatten in VVC-pump Blandningsventilen blandar in kallt vatten i det varma

Varmvattencirkulation - VVC När varmvatten inte tappas på en längre tid svalnar det och väntetiden på varmvatten ökar vid nästa tappning

Det finns två helt olika principer för att spara varmvatten Boende kranar på som tidigare och märker inte att han sparar vatten, sparar 5 kWh/Atemp: Termostablandare Lågflödesmunstycke Boende ändrar sina vanor om varmvattnet kostar, sparar 10-15 kWh/Atemp:

Minskad vattenanvändning = minskad energianvändning Snålspolande munstycken (lågflödesstrålsamlare) 7-9 liter/min istället för 12 liter/min Blandarna har strålsamlare som ser ut som en liten sil och har till uppgift att fördela vattnet i strålar av lagom form, storlek och spridning. Dessa byttes ut till lågflödesstrålsamlare, som blandar in mer luft i strålen och därmed minskar vattenmängden. Tekniken syftar till att vattenstrålen skall ha oförändrade egenskaper och användaren skall därmed inte märka att vattenmängden har minskat.

Minskad vattenanvändning = minskad energianvändning Byta till ettgreppsarmatur minskar med 5-8 liter/min Byte till armatur med så kallad ”eko-effekt” minskar ytterligare Blandarna har strålsamlare som ser ut som en liten sil och har till uppgift att fördela vattnet i strålar av lagom form, storlek och spridning. Dessa byttes ut till lågflödesstrålsamlare, som blandar in mer luft i strålen och därmed minskar vattenmängden. Tekniken syftar till att vattenstrålen skall ha oförändrade egenskaper och användaren skall därmed inte märka att vattenmängden har minskat. 36 liter/minut 30 l/minut 12 l/minut

Besparingspotentialen är ca 15 % Energibehovet för varmvatten i en villa är ca 5 000 kWh/år Genom att byta till moderna ettgrepps-blandare kan energibehovet minska med upp 600 – 750 kWh/år

Lägenhetsvis mätning av varmvatten minskar vattenanvändningen Varje mätare läses av automatiskt en gång i månaden Hyresgästen betalar för sin förbrukning - precis som i en villa. Åtgärden är mycket effektiv och den är lönsam. Sparar ca 10 kWh/Atemp

Bruttolista med åtgärder i tappvarmvattensystemet Perlatorer – minskar vattenflödet Ett-greppsblandare med termostat Individuell mätning och debitering av varmvatten, hyresgästerna betalar för sin varmvattenanvändning Temperatur på tappvattnet Temperatur på VVC Rörisolering Spillvattenvärmeväxlare Ersätta varmvatten och vvc med små elvarmvattenberedare Se upp med legionellarisken!!

Tänk på att två åtgärder i samma system inte kan adderas Får inte räknas två gånger! Ett exempel: Åtgärder för att minska varmvattenenergin Brukarna ändrar sina vanor att de använda mindre varmvatten. Säkrast sker detta genom införa lägenhetsvis mätning och debitering av den faktiska mängd varmvatten som används. Sparar ca 15 kWh/Atemp Med tekniska åtgärder minskas den mängd vatten som faktiskt kommer ut genom kranen. Detta sker genom att munstycke installeras på kranarna som blandar in luft i strålen. Mindre varmvatten går åt men den blötande effekten är lika stor som tidigare. Sparar ca 5 kWh/Atemp. Om båda införs samtidigt kan man vid första anblicken tro att man skulle spara 15 + 5 dvs 20 kWh/Atemp. I själva verket så kommer effekterna att bli runt 17 kWh/Atemp istället eftersom man inte kommer att tappa vatten mer sällan. Annat exempel: Åtgärder för att minska uppvärmningsenergin Hus byggda på 60-talet har oftast fönster med U-värdet 2.8 W/m2,K och rumstemperaturen är i dessa hus ofta runt 24ºC. Två energibesparande åtgärder är aktuella; byte eller uppgradering av fönster till 1.2 W/m2,K vilket som enstaka åtgärd sparar ca 30 kWh/Atemp. lägenhetsvis mätning och debitering av värmen för att sänka medeltemperaturen i huset. Åtgärden i kan spara ca 15 kWh/Atemp. Här kan man vid luras att tro att man totalt sparar 30 + 15 dvs 45 kWh/Atemp. Effekten av fönsterbytet minskar dock på grund av den sänkta rumstemperaturen så den totala besparingen blir endast totalt ca 40 kWh/Atemp. 5 + 15 = 17 Energianvändning före åtgärder Perlatorer sparar 5 kWh/Atemp Lägenhetsvis mätning sparar 15 kWh/Atemp

Vattenanvändning beror på armaturtyp källa: SP 2000-08-29, 00ETs P0 02310