Vad händer nu? Älginventerings-metoder! - Klara Skogliga inventerings- metoder!? – Delvis klart IT-plattform!? - Förstudie presenterad Förvaltnings-föreskrifter? – Kan alltjämt överraska? Älgförvaltnings-grupper? – Nomineringsprocess väntar Förvaltnings- och skötselplaner? – Kommande stora uppgift
Älginventeringsmetoder Basinventeringar som är genomförbara regelmässigt och kostnadseffektiva i samliga län, på nivån älgförvaltningsområde och för viltförvaltningsdelegationer. 1. Avskjutningsstatistik för älg 2. Älgobservationer (Älgobs) 3. Spillningsinventering av älg 4. Älgkalvvikter Utökade inventeringar som kan användas givet behov på viltförvaltningsdelegationsnivå, men inte rekommenderas att regelmässigt utföras, utan först efter en regional behovsanalys. En viltförvaltnings delegation kan då utföra utökade inventeringar givet behovsanalys. 5. Flyginventering av älg 6. Åldersstruktur och reproduktion för älg utifrån skjutet material 7. Hälsostatus 8.Genetisk övervakning av älg 9.Nationella referensområden för älg. SLU har i remissvar tidigare påtalat behovet av professionellt beslutsstöd till viltförvaltningsdelegationer och älgförvaltningsgrupper.
SLU utbildningsplattform
Skogliga inventeringsmetoder Foderprognos En relativ enkel metod för att prognostisera utvecklingen av foderproducerande ungskogsareal under ca fem år. Skadeinventering i tallfattiga områden Åstadkomma en metod som är bättre anpassad till de mer tallfattiga skogarna i södra Sverige håller ett förslag till vidareutveckling av Äbin, på att tas fram SydÄbin. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkra inventeringsmetoder. Med ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete upprätthålls förtroendet och kvaliteten i de inventeringar som utförs. Betestryck och trädbildning Skogsstyrelsen har analyserat hur olika betestryck av hjortdjuren inverkar på landskapets trädslagsbildning och därigenom biologisk mångfald. Betesskador och kostnader för markägare De kostnader som drabbar markägare och som är förknippade med betesskador på skog är, av flera orsaker, utomordentligt svåra att värdera. kvarstående effekter ur ekonomisk synvinkel har inte i tillräcklig grad uppmärksammats. Rådgivning Skogsstyrelsen avser att förbättra rådgivning kring foderproducerande åtgärder.
Älgförvaltningsgrupperna Lokal förvaltning – med ledamot i mer än en grupp? Risk; - informationsövertag! - överlägset kunnande! - bristande tillgänglighet! - legitimitet och acceptans? Lagrådet ”Detta innebär särskilt för Norrbottens läns del att områdena kan komma att bli mycket stora. Det bör där kunna övervägas om en och samma älgförvaltningsgrupp kan styra flera älgförvaltningsområden. En sådan ordning kan vara lämplig om det finns svårigheter att finna tillräckligt antal lämpliga personer till alla älgförvaltningsgrupperna samt för att minska de administrativa kostnaderna.”
Information - Utbildning Egen kunskapsinhämtning och regelanalys (December) Information till jägare och markägare om gällande regelverk (December) Utbildning av älgförvaltningsgrupper om regelverk och uppgifter (Januari) Utbildning av Viltförvaltningsdelegationen om regelverk och uppgifter (Februari)
Offentliga Informationsmöten Jokkmokk 5 dec 18:00 Kalix 6 dec 18:00 Luleå 8 dec 18:00 Arvidsjaur12 dec 18:00 Överkalix13 dec 18:00 Kiruna 14 dec 18:00 Nya älgförvaltningen – ÄFO, ÄFG Naturvårdsverkets Föreskrifter Registrering av licensområden Förvaltnings- och skötselplaner
Utbildning - ÄFG Förordnanden! 9 januari Samtidig kallelse till Utbildning och inledande ÄFG-möten i Jokkmokk Utbildningsträff 21 – 22 januari Dag 1 Utbildning 10:00-18:00 Konstituerande gruppmöten 19:30— Dag 2 ÄFG-arbetsmöten 08:30- 14:00 ÄFG lämnar förslag på licensareal 15:00 Indelning av ÄFO och förodnande av ÄFG klart!
Offentliga Informationsmöten Jokkmokk 5 dec 18:00Folkets Hus Kalix 6 dec 18:00Folkets Hus Luleå 8 dec 18:00Nordkalotten Arvidsjaur12 dec 18:00Laponia Överkalix13 dec 18:00Folkets Hus Kiruna 14 dec 18:00Folkets Hus Nya älgförvaltningen – ÄFO, ÄFG Naturvårdsverkets Föreskrifter Registrering av licensområden Förvaltnings- och skötselplaner
Utbildning VFD